Övervikt och vissa proteiner ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Hjärt- och kärlsjukdom drabbar ofta äldre. Det beror på att förändringarna i blodkärlen utvecklas under lång tid. När blodkärlen påverkats tillräckligt mycket uppstår sjukdom. I en studie vid Universitetssjukhuset Örebro har unga vuxnas blodkärl undersökts. Vissa proteiner visade sig vara inblandade i ett accelererat åldrande av blodkärlen.

– Vi har kommit fram till att blodkärlens egenskaper är relaterade till samma typ av proteiner som man anser ligger bakom hjärtsjukdom hos äldre, säger Paul Petterssons-Pablo, specialistläkare på laboratoriemedicinska länskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Studien visade att blodkärlens egenskaper, vilka innebär hur styva de är samt deras tjocklek, har en relation till proteiner i blodet. Proteinerna är associerade med en försämrad kärlhälsa hos de i övrigt friska unga och skulle kunna ligga till grund för den tidiga åderförkalkningsprocessen i kärlen.

– Proteinerna mäts i blodet och har skilda egenskaper. Det är proteiner som är inblandade i proppbildning, inflammatoriska proteiner, ämnesomsättning och proteiner som rekryterar inflammatoriska celler, säger Paul Pettersson-Pablo.

Resultaten i den här forskningen bidrar till en ökad kunskap om vilka proteiner som är involverade i åderförkalkningens tidigaste skeden. Vidare forskning på proteiner som är inblandade kan leda till att man utarbetar riktlinjer för att minska risken i ung ålder eller utvecklar läkemedel mot skadliga proteiner.

Hjärt- och kärlsjukdom börjar tidigt i tonåren

Genom att undersöka en grupp studenter med 840 deltagare mellan 18-26 år kunde de granska blodkärl som fortfarande var väldigt friska. Redan hos den unga gruppen är ökad mängd kroppsfett, som uppstår vid övervikt, starkt kopplat till en ogynnsam kärlhälsa. Ett intressant fynd de gjorde var att de inflammatoriska markörerna ökar redan för de som är normalviktiga.

– Bland de som deltog kunde man se att de som var äldre i det här tidsintervallet hade en mer ogynnsam kärlhälsa. Vi förvånades över vilken stark relation kärlhälsan har till ålder. Den här sjukliga processen ska helst stävjas redan i unga år. När personen har hunnit få symptom då är det väldigt sent, säger Paul Pettersson-Pablo .

Han framhåller hur viktigt det är att samhället är med och hjälper till så inte övervikten ökar hos medborgarna. Forskning har visat att överviken är större hos de med lägre inkomst och utbildningsnivå. Om han får möjlighet skulle han gärna vilja gör en uppföljande studie om tio eller tjugo år för att titta på studiedeltagarnas hälsa med deras blodkärl i fokus.

Faktaruta

I dagsläget är hjärt- och kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken i såväl Sverige som globalt.

Proteiner i blodet har betydelse för ens risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Ett känt exempel är blodfetterna som transporteras i proteiner. Därtill är proteiner som leder till inflammation en viktig riskfaktor.

I studien har blodkärl hos studenter undersökts med bland annat ultraljudsbaserade undersökningar. Blodkärl i olika delar av kroppen har studerats och man har tittat på egenskaper som hur snabbt blodet flödar, styvheten på kärlen och dess elasticitet. Resultaten har jämförts med mätningar av proteiner i blodet.

Källa: Universitetssjukhuset Örebro

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.