Obesitas

Övervikt och cancerrisk skiljer sig åt

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar risken för cancer.

19 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Risken skiljer sig även åt mellan män och kvinnor och mellan olika typer av cancer. Resultaten presenteras i tidskriften Cancer Cell.

− Kopplingen mellan fetma och cancer är väl känd bland läkare och forskare, men kanske mindre känd hos den allmänna befolkningen. Observationerna i vår nya studie är viktiga för riskbedömning och kan också ge djupare förståelse för sjukdomsmekanismer vid fetma-relaterad cancer, säger Mathias Rask-Andersen, docent och forskare vid Uppsala universitet och försteförfattare till studien.

Var i kroppen fettet lagras är också en viktig del av den fetma-relaterade cancerrisken. Fett som lagras i buken, så kallad bukfetma, anses oftast vara en större riskfaktor än underhudsfett. Eftersom både risken för cancer och fördelningen av fett i kroppen och skiljer sig mellan män och kvinnor tyckte forskarna att det var viktigt att göra en noggrann undersökning av skillnader i risk mellan könen.

Studien utfördes med hjälp av data från UK Biobank, en stor prospektiv studie med nära en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna rekryterades under åren 2006–2010 och var då 37–73 år gamla. Deras mängd och fördelning av kroppsfett mättes och sedan dess har de följts upp i cancerregister.

Olika typer av cancer

Forskarna studerade 23 olika typer av cancer och fann att nästan alla typer, förutom cancer i hjärnan, livmoderhalsen och testiklarna, kunde kopplas till minst ett av måtten på fetma hos antingen män eller kvinnor.

Den starkaste kopplingen mellan fetma och cancerrisk hos kvinnor kunde ses för cancer i gallblåsan, livmodern och för adenokarcinom i strupen. Hos män kunde man se en stark koppling mellan fetma och bröstcancer, hepatocellulär cancer i levern och njurcellscarcinom. Gällande fördelningen av fett kunde man också se skillnader i risk mellan män och kvinnor för colon-, strup- och levercancer. Till exempel var en större andel bukfett kopplat till större risk för skivepitelcancer i strupen hos kvinnor men inte hos män. Större mängd kroppsfett var också kopplat till större risk för hepatocellulärt carcinom hos män, men denna effekt kunde man inte se hos kvinnor.

– Det var också överraskande att se skillnader i effekt hos kvinnor före och efter klimakteriet. I vår analys kunde vi se att fetma var en riskfaktor för bröstcancer efter klimakteriet, men inte före. Detta beror troligen på förändringen i produktionen av könshormoner som sker i samband med klimakteriet, säger Åsa Johansson, forskargruppledare vid Uppsala universitet och SciLifeLab, och senior författare till artikeln.

Rask-Andersen et al. “Adiposity and sex-specific cancer risk"

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...