Obesitas

Övervikt och cancerrisk skiljer sig åt

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar risken för cancer.

19 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Risken skiljer sig även åt mellan män och kvinnor och mellan olika typer av cancer. Resultaten presenteras i tidskriften Cancer Cell.

− Kopplingen mellan fetma och cancer är väl känd bland läkare och forskare, men kanske mindre känd hos den allmänna befolkningen. Observationerna i vår nya studie är viktiga för riskbedömning och kan också ge djupare förståelse för sjukdomsmekanismer vid fetma-relaterad cancer, säger Mathias Rask-Andersen, docent och forskare vid Uppsala universitet och försteförfattare till studien.

Var i kroppen fettet lagras är också en viktig del av den fetma-relaterade cancerrisken. Fett som lagras i buken, så kallad bukfetma, anses oftast vara en större riskfaktor än underhudsfett. Eftersom både risken för cancer och fördelningen av fett i kroppen och skiljer sig mellan män och kvinnor tyckte forskarna att det var viktigt att göra en noggrann undersökning av skillnader i risk mellan könen.

Studien utfördes med hjälp av data från UK Biobank, en stor prospektiv studie med nära en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna rekryterades under åren 2006–2010 och var då 37–73 år gamla. Deras mängd och fördelning av kroppsfett mättes och sedan dess har de följts upp i cancerregister.

Olika typer av cancer

Forskarna studerade 23 olika typer av cancer och fann att nästan alla typer, förutom cancer i hjärnan, livmoderhalsen och testiklarna, kunde kopplas till minst ett av måtten på fetma hos antingen män eller kvinnor.

Den starkaste kopplingen mellan fetma och cancerrisk hos kvinnor kunde ses för cancer i gallblåsan, livmodern och för adenokarcinom i strupen. Hos män kunde man se en stark koppling mellan fetma och bröstcancer, hepatocellulär cancer i levern och njurcellscarcinom. Gällande fördelningen av fett kunde man också se skillnader i risk mellan män och kvinnor för colon-, strup- och levercancer. Till exempel var en större andel bukfett kopplat till större risk för skivepitelcancer i strupen hos kvinnor men inte hos män. Större mängd kroppsfett var också kopplat till större risk för hepatocellulärt carcinom hos män, men denna effekt kunde man inte se hos kvinnor.

– Det var också överraskande att se skillnader i effekt hos kvinnor före och efter klimakteriet. I vår analys kunde vi se att fetma var en riskfaktor för bröstcancer efter klimakteriet, men inte före. Detta beror troligen på förändringen i produktionen av könshormoner som sker i samband med klimakteriet, säger Åsa Johansson, forskargruppledare vid Uppsala universitet och SciLifeLab, och senior författare till artikeln.

Rask-Andersen et al. “Adiposity and sex-specific cancer risk"

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...