Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Övervikt och cancerrisk skiljer sig åt

Det är känt sedan tidigare att övervikt ökar risken för vissa typer av cancer. I en ny studie drar forskare från Uppsala universitet och SciLifeLab nu slutsatsen att inte bara mängden fett utan också fördelningen av fett i kroppen påverkar risken för cancer. 

19 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Övervikt och cancerrisk skiljer sig åt
Stock.adobe.com

Risken skiljer sig även åt mellan män och kvinnor och mellan olika typer av cancer. Resultaten presenteras i tidskriften Cancer Cell.

− Kopplingen mellan fetma och cancer är väl känd bland läkare och forskare, men kanske mindre känd hos den allmänna befolkningen. Observationerna i vår nya studie är viktiga för riskbedömning och kan också ge djupare förståelse för sjukdomsmekanismer vid fetma-relaterad cancer, säger Mathias Rask-Andersen, docent och forskare vid Uppsala universitet och försteförfattare till studien.

Var i kroppen fettet lagras är också en viktig del av den fetma-relaterade cancerrisken. Fett som lagras i buken, så kallad bukfetma, anses oftast vara en större riskfaktor än underhudsfett. Eftersom både risken för cancer och fördelningen av fett i kroppen och skiljer sig mellan män och kvinnor tyckte forskarna att det var viktigt att göra en noggrann undersökning av skillnader i risk mellan könen.

Studien utfördes med hjälp av data från UK Biobank, en stor prospektiv studie med nära en halv miljon deltagare från Storbritannien. Deltagarna rekryterades under åren 2006–2010 och var då 37–73 år gamla. Deras mängd och fördelning av kroppsfett mättes och sedan dess har de följts upp i cancerregister. 

Olika typer av cancer

Forskarna studerade 23 olika typer av cancer och fann att nästan alla typer, förutom cancer i hjärnan, livmoderhalsen och testiklarna, kunde kopplas till minst ett av måtten på fetma hos antingen män eller kvinnor. 

Den starkaste kopplingen mellan fetma och cancerrisk hos kvinnor kunde ses för cancer i gallblåsan, livmodern och för adenokarcinom i strupen. Hos män kunde man se en stark koppling mellan fetma och bröstcancer, hepatocellulär cancer i levern och njurcellscarcinom. Gällande fördelningen av fett kunde man också se skillnader i risk mellan män och kvinnor för colon-, strup- och levercancer. Till exempel var en större andel bukfett kopplat till större risk för skivepitelcancer i strupen hos kvinnor men inte hos män. Större mängd kroppsfett var också kopplat till större risk för hepatocellulärt carcinom hos män, men denna effekt kunde man inte se hos kvinnor.

– Det var också överraskande att se skillnader i effekt hos kvinnor före och efter klimakteriet. I vår analys kunde vi se att fetma var en riskfaktor för bröstcancer efter klimakteriet, men inte före. Detta beror troligen på förändringen i produktionen av könshormoner som sker i samband med klimakteriet, säger Åsa Johansson, forskargruppledare vid Uppsala universitet och SciLifeLab, och senior författare till artikeln.

Rask-Andersen et al. “Adiposity and sex-specific cancer risk"  


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.