Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Över halva befolkningen är överviktiga

Mer än halva den svenska vuxna befolkningen har i dag övervikt eller obesitas, en oroande utveckling anser Hjärt-Lungfonden.

25 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Över halva befolkningen är överviktiga
Pressbild

En ny studie i Journal of the American Heart Association är den första som visar att ökningen av obesitas leder till ökat antal dödsfall till följd av hjärtsjukdomar. I Sverige har andelen vuxna med övervikt eller obesitas ökat från 46 procent till 51 procent under perioden 2006–2022, enligt Folkhälsomyndigheten. 

– Att vi ser en fortsatt ökning av övervikt och obesitas i befolkningen är oroande då det innebär en ökad risk för att drabbas av till exempel hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. Den här nya forskningen visar även att obesitas leder till dödsfall i hjärt-kärlsjukdom, säger Jan Nilsson, medicinsk expert för Hjärt-Lungfonden. 

Antalet personer med obesitas ökar över hela världen. I USA har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom relaterad till obesitas tredubblats mellan åren 1999 och 2020. Även i Sverige har det skett en ökning av obesitas i alla åldersgrupper under perioden 2006–2022, enligt Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Ökningen gäller för både män och kvinnor och förekomsten har ökat i alla utbildningsgrupper. 

Det har skett en stadig nedgång av hjärt-kärlsjukdom under 2000-talet som nu riskerar att åter vända uppåt på grund av den ökande andelen av överviktiga i befolkningen. 

– Vi ser ett behov av mer implementeringsforskning för att resultaten av forskning ska komma till praktisk användning i samhället. Kunskapen om betydelsen av hälsosamma matvanor för vår fysiska hälsa blir inget värd om den inte överförs till samhället och omsätts i praktiken, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. 

Det finns dock regionala skillnader. År 2022 hade Stockholm lägst andel med övervikt eller obesitas, 46 procent, och högst andel hade Västernorrland, med 60 procent. Även andelen med obesitas varierade beroende på region, från 13 procent i Stockholm till 22 procent i Västernorrland.

Obesity-related cardiovascular disease deaths tripled between 1999 and 2020


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.