Obesitas

Över halva befolkningen är överviktiga

Mer än halva den svenska vuxna befolkningen har i dag övervikt eller obesitas, en oroande utveckling anser Hjärt-Lungfonden.

25 september, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

En ny studie i Journal of the American Heart Association är den första som visar att ökningen av obesitas leder till ökat antal dödsfall till följd av hjärtsjukdomar. I Sverige har andelen vuxna med övervikt eller obesitas ökat från 46 procent till 51 procent under perioden 2006–2022, enligt Folkhälsomyndigheten.

– Att vi ser en fortsatt ökning av övervikt och obesitas i befolkningen är oroande då det innebär en ökad risk för att drabbas av till exempel hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. Den här nya forskningen visar även att obesitas leder till dödsfall i hjärt-kärlsjukdom, säger Jan Nilsson, medicinsk expert för Hjärt-Lungfonden.

Antalet personer med obesitas ökar över hela världen. I USA har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom relaterad till obesitas tredubblats mellan åren 1999 och 2020. Även i Sverige har det skett en ökning av obesitas i alla åldersgrupper under perioden 2006–2022, enligt Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Ökningen gäller för både män och kvinnor och förekomsten har ökat i alla utbildningsgrupper.

Det har skett en stadig nedgång av hjärt-kärlsjukdom under 2000-talet som nu riskerar att åter vända uppåt på grund av den ökande andelen av överviktiga i befolkningen.

– Vi ser ett behov av mer implementeringsforskning för att resultaten av forskning ska komma till praktisk användning i samhället. Kunskapen om betydelsen av hälsosamma matvanor för vår fysiska hälsa blir inget värd om den inte överförs till samhället och omsätts i praktiken, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Det finns dock regionala skillnader. År 2022 hade Stockholm lägst andel med övervikt eller obesitas, 46 procent, och högst andel hade Västernorrland, med 60 procent. Även andelen med obesitas varierade beroende på region, från 13 procent i Stockholm till 22 procent i Västernorrland.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.