Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Oupptäckt diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

Personer som lever med oupptäckt diabetes, eller med ett förstadium till diabetes, har mer åderförkalkning i hjärtats kranskärl och löper därmed större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie som bygger på befolkningsstudien SCAPIS.

6 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning
Oupptäckt diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdom
Stock.adobe.com

Enligt Carl Johan Östgren, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet, visar studien att det finns en tydlig koppling mellan blodsockernivå och åderförkalkning. Den visar också att det skulle löna sig för vården att i större utsträckning screena riskgrupper för diabetes. Om man upptäcker dem som har förhöjda blodsockervärden i tid kan man förhindra att de utvecklar diabetes och därmed minska risken för att de drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Åderförkalkning i hjärtats kranskärl och halspulsådern är betydligt vanligare hos personer med diabetes än hos personer med normala blodsockernivåer visar studien. Även personer med förstadiet till diabetes (prediabetes) och oupptäckt diabetes har mer åderförkalkning än de med normala glukosvärden. Forskarna kunde se en tydlig koppling mellan graden av åderförkalkning och hur höga blodsockervärden deltagarna hade.

Studien bygger på data från över 30 000 deltagare i åldrarna 50–64 år, som ingår i befolkningsstudien SCAPIS. Resultaten visar också att män löper betydligt större risk än kvinnor att drabbas av åderförkalkning, oavsett blodsockernivå. Bland män med diabetes hade 35 procent en hög risk för åderförkalkning jämfört med 16 procent av de som hade normal blodsockernivå. För kvinnor var förhållandet 9 procent jämfört med 6 procent.

– Om vården tidigt kan hitta de personer som är på väg att utveckla diabetes kan sjukdomen bromsas med hjälp av bland annat ändrade levnadsvanor. Det kan ge människor ett längre och friskare liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.