Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Örebroforskare ska utvärdera effekterna av blåbär och havre mot hjärtsjukdomar

I två studier ska Örebroforskarna Lina Tingö och Cecilia Bergh undersöka om särskild kost kan skydda mot inflammation och hjärtsjukdomar. Tillsammans har de fått 1,5 … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

I två studier ska Örebroforskarna Lina Tingö och Cecilia Bergh undersöka om särskild kost kan skydda mot inflammation och hjärtsjukdomar. Tillsammans har de fått 1,5 miljoner kronor från Dr Per Håkanssons stiftelse.

Nordiska blåbär, liksom havre, är rika på ämnen som har visat sig ha positiva effekter på flera riskfaktorer bakom hjärt- och kärlsjukdomar som högt kolesterol. Men hur dagligt intag av blåbär och havre påverkar personer som redan har drabbats av en hjärtsjukdom vet vi inte lika mycket om.

Cecilia Bergh, forskare i medicin vid Örebro universitet, har i en nyligen publicerad pilotstudie visat att torkade blåbär kan fungera som ett komplement till en sedvanlig behandling efter en hjärtinfarkt. De patienter som åt torkade blåbär fick både lägre kolesterolnivåer och ökad fysisk förmåga. Just begränsning av fysisk prestationsförmåga är ett problem vid återhämtningen efter en infarkt och är kopplat till sämre prognos och livskvalitet.

– Om resultaten kan reproduceras i en större studie kan detta få betydande konsekvenser för framtida behandling efter hjärtinfarkt, säger hon.

Cecilia Bergh ska även undersöka kombinationseffekten av blåbär och havre, något som inte har studerats tidigare.

– Syftet med min studie är att testa om drycker med tillskott av torkade blåbär, som motsvarar cirka 500 gram färska bär om dagen, och flytande bioprocessad havre, kan minska risken för återinsjuknande efter en akut hjärtinfarkt. Blåbär och havre skulle kunna användas som en enkel, effektiv och säker tilläggsbehandling för att bättre förebygga och kontrollera kardiovaskulär risk hos högrisk patienter med genomgången hjärtinfarkt.

Forskningsstudien beräknas vara klar om tre år och just nu pågår utveckling av produkterna – drycker med blåbär och havre – i samarbete med livsmedelsindustrin och livsmedelsforskare vid Chalmers tekniska högskola.

Lina Tingö, forskare i medicin vid Örebro universitet, ska studera hur kosten kan minska inflammationen i kroppen. En särskilt utsatt grupp är de äldre och man räknar med att varannan individ över 65 har förhöjda inflammationsnivåer.

– Förhöjda inflammationsnivåer är kopplade till magproblem, ledsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Kan vi minska inflammationen med hjälp av bra mat eller kosttillskott kan det leda till fler friska år och en högre livskvalitet för de äldre, säger hon.

Bland de kosttillskott som Lina Tingö studerar ingår omega-3, probiotika och D-vitamin som alla är kända för sin antiinflammatoriska verkan och för att främja hälsan i leder och mag-tarmkanalen. Hon kommer också att undersöka hur den traditionella nordiska kosten kan påverka äldres hälsa i rätt riktning.

I studien ingår personer mellan 65 och 80 år med förhöjd inflammation i kroppen. De kommer att äta kosttillskotten varje dag i två månader och under tiden kommer deras hälsa att utvärderas.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till nya kunskaper om hur äldres hälsa kan främjas med god kosthållning. Det i sin tur kan användas till nya förebyggande behandlingar, säger Lina Tingö.

Delstudien om kosttillskott räknas vara klar under året och nästa år påbörjas studien om nordisk kost.

Källa: Örebro universitet



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.