Örebroforskare ska utvärdera effekterna av blåbär och havre mot hjärtsjukdomar

I två studier ska Örebroforskarna Lina Tingö och Cecilia Bergh undersöka om särskild kost kan skydda mot inflammation och hjärtsjukdomar. Tillsammans har de fått 1,5 … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

I två studier ska Örebroforskarna Lina Tingö och Cecilia Bergh undersöka om särskild kost kan skydda mot inflammation och hjärtsjukdomar. Tillsammans har de fått 1,5 miljoner kronor från Dr Per Håkanssons stiftelse.

Nordiska blåbär, liksom havre, är rika på ämnen som har visat sig ha positiva effekter på flera riskfaktorer bakom hjärt- och kärlsjukdomar som högt kolesterol. Men hur dagligt intag av blåbär och havre påverkar personer som redan har drabbats av en hjärtsjukdom vet vi inte lika mycket om.

Cecilia Bergh, forskare i medicin vid Örebro universitet, har i en nyligen publicerad pilotstudie visat att torkade blåbär kan fungera som ett komplement till en sedvanlig behandling efter en hjärtinfarkt. De patienter som åt torkade blåbär fick både lägre kolesterolnivåer och ökad fysisk förmåga. Just begränsning av fysisk prestationsförmåga är ett problem vid återhämtningen efter en infarkt och är kopplat till sämre prognos och livskvalitet.

– Om resultaten kan reproduceras i en större studie kan detta få betydande konsekvenser för framtida behandling efter hjärtinfarkt, säger hon.

Cecilia Bergh ska även undersöka kombinationseffekten av blåbär och havre, något som inte har studerats tidigare.

– Syftet med min studie är att testa om drycker med tillskott av torkade blåbär, som motsvarar cirka 500 gram färska bär om dagen, och flytande bioprocessad havre, kan minska risken för återinsjuknande efter en akut hjärtinfarkt. Blåbär och havre skulle kunna användas som en enkel, effektiv och säker tilläggsbehandling för att bättre förebygga och kontrollera kardiovaskulär risk hos högrisk patienter med genomgången hjärtinfarkt.

Forskningsstudien beräknas vara klar om tre år och just nu pågår utveckling av produkterna – drycker med blåbär och havre – i samarbete med livsmedelsindustrin och livsmedelsforskare vid Chalmers tekniska högskola.

Lina Tingö, forskare i medicin vid Örebro universitet, ska studera hur kosten kan minska inflammationen i kroppen. En särskilt utsatt grupp är de äldre och man räknar med att varannan individ över 65 har förhöjda inflammationsnivåer.

– Förhöjda inflammationsnivåer är kopplade till magproblem, ledsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Kan vi minska inflammationen med hjälp av bra mat eller kosttillskott kan det leda till fler friska år och en högre livskvalitet för de äldre, säger hon.

Bland de kosttillskott som Lina Tingö studerar ingår omega-3, probiotika och D-vitamin som alla är kända för sin antiinflammatoriska verkan och för att främja hälsan i leder och mag-tarmkanalen. Hon kommer också att undersöka hur den traditionella nordiska kosten kan påverka äldres hälsa i rätt riktning.

I studien ingår personer mellan 65 och 80 år med förhöjd inflammation i kroppen. De kommer att äta kosttillskotten varje dag i två månader och under tiden kommer deras hälsa att utvärderas.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till nya kunskaper om hur äldres hälsa kan främjas med god kosthållning. Det i sin tur kan användas till nya förebyggande behandlingar, säger Lina Tingö.

Delstudien om kosttillskott räknas vara klar under året och nästa år påbörjas studien om nordisk kost.

Källa: Örebro universitet

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.