Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Örebroforskare ska utvärdera effekterna av blåbär och havre mot hjärtsjukdomar

I två studier ska Örebroforskarna Lina Tingö och Cecilia Bergh undersöka om särskild kost kan skydda mot inflammation och hjärtsjukdomar. Tillsammans har de fått 1,5 … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

I två studier ska Örebroforskarna Lina Tingö och Cecilia Bergh undersöka om särskild kost kan skydda mot inflammation och hjärtsjukdomar. Tillsammans har de fått 1,5 miljoner kronor från Dr Per Håkanssons stiftelse.

Nordiska blåbär, liksom havre, är rika på ämnen som har visat sig ha positiva effekter på flera riskfaktorer bakom hjärt- och kärlsjukdomar som högt kolesterol. Men hur dagligt intag av blåbär och havre påverkar personer som redan har drabbats av en hjärtsjukdom vet vi inte lika mycket om.

Cecilia Bergh, forskare i medicin vid Örebro universitet, har i en nyligen publicerad pilotstudie visat att torkade blåbär kan fungera som ett komplement till en sedvanlig behandling efter en hjärtinfarkt. De patienter som åt torkade blåbär fick både lägre kolesterolnivåer och ökad fysisk förmåga. Just begränsning av fysisk prestationsförmåga är ett problem vid återhämtningen efter en infarkt och är kopplat till sämre prognos och livskvalitet.

– Om resultaten kan reproduceras i en större studie kan detta få betydande konsekvenser för framtida behandling efter hjärtinfarkt, säger hon.

Cecilia Bergh ska även undersöka kombinationseffekten av blåbär och havre, något som inte har studerats tidigare.

– Syftet med min studie är att testa om drycker med tillskott av torkade blåbär, som motsvarar cirka 500 gram färska bär om dagen, och flytande bioprocessad havre, kan minska risken för återinsjuknande efter en akut hjärtinfarkt. Blåbär och havre skulle kunna användas som en enkel, effektiv och säker tilläggsbehandling för att bättre förebygga och kontrollera kardiovaskulär risk hos högrisk patienter med genomgången hjärtinfarkt.

Forskningsstudien beräknas vara klar om tre år och just nu pågår utveckling av produkterna – drycker med blåbär och havre – i samarbete med livsmedelsindustrin och livsmedelsforskare vid Chalmers tekniska högskola.

Lina Tingö, forskare i medicin vid Örebro universitet, ska studera hur kosten kan minska inflammationen i kroppen. En särskilt utsatt grupp är de äldre och man räknar med att varannan individ över 65 har förhöjda inflammationsnivåer.

– Förhöjda inflammationsnivåer är kopplade till magproblem, ledsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Kan vi minska inflammationen med hjälp av bra mat eller kosttillskott kan det leda till fler friska år och en högre livskvalitet för de äldre, säger hon.

Bland de kosttillskott som Lina Tingö studerar ingår omega-3, probiotika och D-vitamin som alla är kända för sin antiinflammatoriska verkan och för att främja hälsan i leder och mag-tarmkanalen. Hon kommer också att undersöka hur den traditionella nordiska kosten kan påverka äldres hälsa i rätt riktning.

I studien ingår personer mellan 65 och 80 år med förhöjd inflammation i kroppen. De kommer att äta kosttillskotten varje dag i två månader och under tiden kommer deras hälsa att utvärderas.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till nya kunskaper om hur äldres hälsa kan främjas med god kosthållning. Det i sin tur kan användas till nya förebyggande behandlingar, säger Lina Tingö.

Delstudien om kosttillskott räknas vara klar under året och nästa år påbörjas studien om nordisk kost.

Källa: Örebro universitet



Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.