I två studier ska Örebroforskarna Lina Tingö och Cecilia Bergh undersöka om särskild kost kan skydda mot inflammation och hjärtsjukdomar. Tillsammans har de fått 1,5 miljoner kronor från Dr Per Håkanssons stiftelse.

Nordiska blåbär, liksom havre, är rika på ämnen som har visat sig ha positiva effekter på flera riskfaktorer bakom hjärt- och kärlsjukdomar som högt kolesterol. Men hur dagligt intag av blåbär och havre påverkar personer som redan har drabbats av en hjärtsjukdom vet vi inte lika mycket om.

Cecilia Bergh, forskare i medicin vid Örebro universitet, har i en nyligen publicerad pilotstudie visat att torkade blåbär kan fungera som ett komplement till en sedvanlig behandling efter en hjärtinfarkt. De patienter som åt torkade blåbär fick både lägre kolesterolnivåer och ökad fysisk förmåga. Just begränsning av fysisk prestationsförmåga är ett problem vid återhämtningen efter en infarkt och är kopplat till sämre prognos och livskvalitet.

– Om resultaten kan reproduceras i en större studie kan detta få betydande konsekvenser för framtida behandling efter hjärtinfarkt, säger hon.

Cecilia Bergh ska även undersöka kombinationseffekten av blåbär och havre, något som inte har studerats tidigare.

– Syftet med min studie är att testa om drycker med tillskott av torkade blåbär, som motsvarar cirka 500 gram färska bär om dagen, och flytande bioprocessad havre, kan minska risken för återinsjuknande efter en akut hjärtinfarkt. Blåbär och havre skulle kunna användas som en enkel, effektiv och säker tilläggsbehandling för att bättre förebygga och kontrollera kardiovaskulär risk hos högrisk patienter med genomgången hjärtinfarkt.

Forskningsstudien beräknas vara klar om tre år och just nu pågår utveckling av produkterna – drycker med blåbär och havre – i samarbete med livsmedelsindustrin och livsmedelsforskare vid Chalmers tekniska högskola.

Lina Tingö, forskare i medicin vid Örebro universitet, ska studera hur kosten kan minska inflammationen i kroppen. En särskilt utsatt grupp är de äldre och man räknar med att varannan individ över 65 har förhöjda inflammationsnivåer.

– Förhöjda inflammationsnivåer är kopplade till magproblem, ledsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Kan vi minska inflammationen med hjälp av bra mat eller kosttillskott kan det leda till fler friska år och en högre livskvalitet för de äldre, säger hon.

Bland de kosttillskott som Lina Tingö studerar ingår omega-3, probiotika och D-vitamin som alla är kända för sin antiinflammatoriska verkan och för att främja hälsan i leder och mag-tarmkanalen. Hon kommer också att undersöka hur den traditionella nordiska kosten kan påverka äldres hälsa i rätt riktning.

I studien ingår personer mellan 65 och 80 år med förhöjd inflammation i kroppen. De kommer att äta kosttillskotten varje dag i två månader och under tiden kommer deras hälsa att utvärderas.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till nya kunskaper om hur äldres hälsa kan främjas med god kosthållning. Det i sin tur kan användas till nya förebyggande behandlingar, säger Lina Tingö.

Delstudien om kosttillskott räknas vara klar under året och nästa år påbörjas studien om nordisk kost.

Källa: Örebro universitet