Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Omega-3 och barns utveckling

Omega-3 fettsyror är avgörande för spädbarns och småbarns utveckling, särskilt när det gäller hjärnan och synen. Att äta mycket fisk som lax, makrill och sardiner eller linfrön, chiafrön och valnötter är ett bra sätt att få i sig Omega 3.

22 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Bild på två stekta laxfiléer på ett fat med citronskiva och färgglada pepparkorn.
Stock.adobe.com

Forskning visar att adekvat konsumtion av omega-3 under de första levnadsåren kan ha positiva effekter på kognitiv utveckling och immunfunktion. Omega-3 fettsyror består huvudsakligen av EPA, DHA och ALA.

ALA finns i växtbaserade oljor och måste omvandlas till EPA och DHA i kroppen, en process som är relativt ineffektiv. Därför rekommenderas direkt konsumtion av EPA och DHA genom kostintag, särskilt från fisk.

Lax, makrill och sardiner är utmärkta källor till DHA och EPA. För de som föredrar växtbaserade källor är linfrön, chiafrön och valnötter bra alternativ eftersom de innehåller ALA, som kroppen delvis kan omvandla till DHA och EPA.

Särskilt DHA (docosahexaensyra) är avgörande för hjärnans utveckling under de första levnadsåren. DHA utgör en stor del av de fleromättade fetterna i hjärnan och är särskilt viktig för synens utveckling och neurologisk mognad.

Det är också viktigt för ammande mödrar att inkludera omega-3 i sin kost eftersom det påverkar sammansättningen av bröstmjölken och därmed barnets näringstillförsel.

Forskning har visat att barn som får adekvata mängder DHA genom modersmjölk eller ersättning har bättre kognitiv utveckling och synskärpa.

Omega-3 fettsyrorna bidrar också till en bättre immunfunktion genom sina antiinflammatoriska egenskaper. De minskar produktionen av inflammatoriska eikosanoider och cytokiner, vilket kan skydda barn mot en rad olika sjukdomar som allergier och autoimmuna tillstånd och minskar risken för övervikt hos barn.

Långsiktig konsumtion av omega-3 kan även minska risken för kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. Detta stöds av forskning som visar att omega-3 fettsyror kan förbättra blodlipidprofilerna och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet.

Dietister och nutritionister betonar betydelsen av att inkludera rikliga mängder av omega-3 i dieten från naturliga källor. Det är inte bara bra för barnens utveckling utan även för att främja en hälsosam kosthållning från en ung ålder.



Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.