Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Omega-3 och barns utveckling

Omega-3 fettsyror är avgörande för spädbarns och småbarns utveckling, särskilt när det gäller hjärnan och synen. Att äta mycket fisk som lax, makrill och sardiner eller linfrön, chiafrön och valnötter är ett bra sätt att få i sig Omega 3.

22 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Bild på två stekta laxfiléer på ett fat med citronskiva och färgglada pepparkorn.
Stock.adobe.com

Forskning visar att adekvat konsumtion av omega-3 under de första levnadsåren kan ha positiva effekter på kognitiv utveckling och immunfunktion. Omega-3 fettsyror består huvudsakligen av EPA, DHA och ALA.

ALA finns i växtbaserade oljor och måste omvandlas till EPA och DHA i kroppen, en process som är relativt ineffektiv. Därför rekommenderas direkt konsumtion av EPA och DHA genom kostintag, särskilt från fisk.

Lax, makrill och sardiner är utmärkta källor till DHA och EPA. För de som föredrar växtbaserade källor är linfrön, chiafrön och valnötter bra alternativ eftersom de innehåller ALA, som kroppen delvis kan omvandla till DHA och EPA.

Särskilt DHA (docosahexaensyra) är avgörande för hjärnans utveckling under de första levnadsåren. DHA utgör en stor del av de fleromättade fetterna i hjärnan och är särskilt viktig för synens utveckling och neurologisk mognad.

Det är också viktigt för ammande mödrar att inkludera omega-3 i sin kost eftersom det påverkar sammansättningen av bröstmjölken och därmed barnets näringstillförsel.

Forskning har visat att barn som får adekvata mängder DHA genom modersmjölk eller ersättning har bättre kognitiv utveckling och synskärpa.

Omega-3 fettsyrorna bidrar också till en bättre immunfunktion genom sina antiinflammatoriska egenskaper. De minskar produktionen av inflammatoriska eikosanoider och cytokiner, vilket kan skydda barn mot en rad olika sjukdomar som allergier och autoimmuna tillstånd och minskar risken för övervikt hos barn.

Långsiktig konsumtion av omega-3 kan även minska risken för kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. Detta stöds av forskning som visar att omega-3 fettsyror kan förbättra blodlipidprofilerna och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet.

Dietister och nutritionister betonar betydelsen av att inkludera rikliga mängder av omega-3 i dieten från naturliga källor. Det är inte bara bra för barnens utveckling utan även för att främja en hälsosam kosthållning från en ung ålder.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.