Omega-3 och barns utveckling

Omega-3 fettsyror är avgörande för spädbarns och småbarns utveckling, särskilt när det gäller hjärnan och synen. Att äta mycket fisk som lax, makrill och sardiner eller linfrön, chiafrön och valnötter är ett bra sätt att få i sig Omega 3.

22 april, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Forskning visar att adekvat konsumtion av omega-3 under de första levnadsåren kan ha positiva effekter på kognitiv utveckling och immunfunktion. Omega-3 fettsyror består huvudsakligen av EPA, DHA och ALA.

ALA finns i växtbaserade oljor och måste omvandlas till EPA och DHA i kroppen, en process som är relativt ineffektiv. Därför rekommenderas direkt konsumtion av EPA och DHA genom kostintag, särskilt från fisk.

Lax, makrill och sardiner är utmärkta källor till DHA och EPA. För de som föredrar växtbaserade källor är linfrön, chiafrön och valnötter bra alternativ eftersom de innehåller ALA, som kroppen delvis kan omvandla till DHA och EPA.

Särskilt DHA (docosahexaensyra) är avgörande för hjärnans utveckling under de första levnadsåren. DHA utgör en stor del av de fleromättade fetterna i hjärnan och är särskilt viktig för synens utveckling och neurologisk mognad.

Det är också viktigt för ammande mödrar att inkludera omega-3 i sin kost eftersom det påverkar sammansättningen av bröstmjölken och därmed barnets näringstillförsel.

Forskning har visat att barn som får adekvata mängder DHA genom modersmjölk eller ersättning har bättre kognitiv utveckling och synskärpa.

Omega-3 fettsyrorna bidrar också till en bättre immunfunktion genom sina antiinflammatoriska egenskaper. De minskar produktionen av inflammatoriska eikosanoider och cytokiner, vilket kan skydda barn mot en rad olika sjukdomar som allergier och autoimmuna tillstånd och minskar risken för övervikt hos barn.

Långsiktig konsumtion av omega-3 kan även minska risken för kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. Detta stöds av forskning som visar att omega-3 fettsyror kan förbättra blodlipidprofilerna och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet.

Dietister och nutritionister betonar betydelsen av att inkludera rikliga mängder av omega-3 i dieten från naturliga källor. Det är inte bara bra för barnens utveckling utan även för att främja en hälsosam kosthållning från en ung ålder.

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...