Trots att personer med glutenintolerans (celiaki) snarast uppvisar färre riskfaktorer för hjärtkomplikationer, visar de en måttligt ökad risk för detta. Det här visar Louise Emilsson i en doktorsavhandling vid Örebro universitet där hon jämfört register med alla celiakipatienter med en kontrollgrupp från resten av befolkningen.\n– Det är viktigt att inte överbetona den här risken, eftersom orsaken inte är klarlagd. Riskökningen kan bero på ärftliga faktorer, brister i den glutenfria dieten, att den inflammation som celiakin orsakar finns kvar eller att hjärtsjukdomar helt enkelt upptäcks oftare hos just den gruppen.

\nFärre riskfaktorer

I en av avhandlingens delstudier konstateras att celiakipatienter, som haft hjärtinfarkt eller genomgått kranskärlsröntgen, har bättre kolesterolvärden, är smalare, har bättre pumpfunktion i hjärtat, mindre förträngningar i kranskärlen och röker i mindre utsträckning. Trots färre traditionella riskfaktorer för hjärtsjukdom, tycks ändå celiakipatienterna alltså visa högre risk för hjärtproblem.\n– Det är oväntat, men den ökade risken ska inte överbetonas. Men eftersom hjärtsjukdom är vanlig och ofta allvarlig kan ny kunskap ge ökad förståelse och i förlängningen nya behandlingar och förebyggande insatser, säger Louise Emilsson.

\nKroppen reagerar

Celiaki är en autoimmun sjukdom, det vill säga kroppens immunförsvar bidrar till sjukdomens uppkomst. Kroppen reagerar mot det gluten som finns i vete, korn och råg och detta leder till inflammation i tunntarmen som gör att tarmluddet förstörs.\nDet var så sent som på 1950-talet, som orsaken till celiaki först kunde identifieras. Tidigare trodde man bland annat att problemen orsakades av stärkelse. Men under andra världskriget observerade den holländske läkaren Willem-Karel Dicke att barn med celiaki blev friskare när det var brist på vete men åter blev sjuka när allierade styrkor dumpade brödransoner.

Att tarmluddet försvinner leder till att tarmens förmåga att ta upp näring försämras. Det kan leda till en rad olika symptom, som diarré, buksmärta, blodbrist och trötthet, men en del patienter kan också vara i stort sett symptomfria. Trots att ungefär 30 procent av Sveriges befolkning har de genetiska förutsättningar som krävs för att få celiaki, är det enbart ungefär en procent som drabbas. Varför celiakin bryter ut hos så förhållandevis få vet man inte.\nAndra studier visar att celiakipatienter har ökad risk för ett antal andra sjukdomar, som typ 1- diabetes, reumatoid artrit, sköldkörtelsjukdomar och benskörhet.

Källa: Örebro Universitet