Obesitas

Ökad risk för blodpropp hos män som haft fetma som unga

Män med fetma i övre tonåren löper ökad risk för blodpropp i ben eller lunga senare i livet, visar en studie från Göteborgs universitet. Risken … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Män med fetma i övre tonåren löper ökad risk för blodpropp i ben eller lunga senare i livet, visar en studie från Göteborgs universitet. Risken ökar stegvis och är som störst hos dem som haft grav fetma som unga.

Blodpropp i ben eller lunga, så kallad venös tromboembolism (VTE), är en av våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar. Risken ökar med stigande ålder och totalt drabbas 5-10 procent av befolkningen under sin livstid. Sjukdomen är potentiellt dödlig men svårighetsgraden varierar.

Den aktuella studien, publicerad i Journal of Internal Medicine, omfattar data om 1 639 838 män som mönstrade för militärtjänstgöring i Sverige under åren 1969-2005. Snittåldern vid mönstring var drygt 18 år. Individerna följdes upp via patient- och dödsorsaksregister.

Under uppföljningstiden, med ett medianvärde på 28 år, registrerades blodpropp i ben eller lunga hos en dryg procent, 18 665 av studiedeltagarna. Det fanns en tydlig koppling mellan kroppsmasseindex (BMI) vid mönstring och senare risk för blodpropp.

Ökade risker för blodpropp

Den stegvis ökade risken för VTE var märkbar redan i den grupp som låg i mitten och övre delen av normalintervallet (BMI 20-25) jämfört med dem i den lägre delen av normalintervallet (18,5-20).

Risken fortsatte sedan att öka i de två högre BMI-grupperna, fetma och grav fetma, där totalt drygt 36 000 av studiedeltagarna ingick.

För gruppen med fetma (BMI 30-35) låg risken på faktor 2,93 jämfört med referensgruppen i studien. Risken var alltså mer än fördubblad. För dem med grav fetma (BMI 35 och uppåt) var motsvarande faktor 4,95, en nästan femfaldigad risk för blodpropp i ben eller lunga under uppföljningstiden.

Viktigt studera fetma hos unga

Katarina Glise Sandblad är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ST-läkare inom internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och studiens förstaförfattare.

– Kopplingen mellan VTE och fetma är tidigare främst studerad i populationer där BMI mätts senare i livet. Eftersom studiedeltagarna då kan ha hunnit utveckla fetmarelaterade sjukdomar som också påverkar risken för blodpropp, som vissa former av cancer, riskerar man att underskatta risken av fetma. I takt med att fetma och grav fetma bland unga ökar, blir det allt viktigare att studera de långsiktiga risker detta medför, konstaterar hon.

Även om den aktuella studien enbart omfattar män är mönstren och sambanden troligen liknande för kvinnor, menar forskargruppen, som leds av Annika Rosengren, professor i medicin på Göteborgs universitet.

Gruppen har tidigare gjort studier på fetma och andra utfall än VTE, exempelvis hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och hjärtmuskelsjukdom, där man sett liknande mönster hos både män och kvinnor.

Titel: Obesity in adolescent men increases the risk of venous thromboembolism in adult life; https://doi.org/10.1111/joim.13044

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.