Obesitas

Ökad risk för blodpropp hos män som haft fetma som unga

Män med fetma i övre tonåren löper ökad risk för blodpropp i ben eller lunga senare i livet, visar en studie från Göteborgs universitet. Risken … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Män med fetma i övre tonåren löper ökad risk för blodpropp i ben eller lunga senare i livet, visar en studie från Göteborgs universitet. Risken ökar stegvis och är som störst hos dem som haft grav fetma som unga.

Blodpropp i ben eller lunga, så kallad venös tromboembolism (VTE), är en av våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar. Risken ökar med stigande ålder och totalt drabbas 5-10 procent av befolkningen under sin livstid. Sjukdomen är potentiellt dödlig men svårighetsgraden varierar.

Den aktuella studien, publicerad i Journal of Internal Medicine, omfattar data om 1 639 838 män som mönstrade för militärtjänstgöring i Sverige under åren 1969-2005. Snittåldern vid mönstring var drygt 18 år. Individerna följdes upp via patient- och dödsorsaksregister.

Under uppföljningstiden, med ett medianvärde på 28 år, registrerades blodpropp i ben eller lunga hos en dryg procent, 18 665 av studiedeltagarna. Det fanns en tydlig koppling mellan kroppsmasseindex (BMI) vid mönstring och senare risk för blodpropp.

Ökade risker för blodpropp

Den stegvis ökade risken för VTE var märkbar redan i den grupp som låg i mitten och övre delen av normalintervallet (BMI 20-25) jämfört med dem i den lägre delen av normalintervallet (18,5-20).

Risken fortsatte sedan att öka i de två högre BMI-grupperna, fetma och grav fetma, där totalt drygt 36 000 av studiedeltagarna ingick.

För gruppen med fetma (BMI 30-35) låg risken på faktor 2,93 jämfört med referensgruppen i studien. Risken var alltså mer än fördubblad. För dem med grav fetma (BMI 35 och uppåt) var motsvarande faktor 4,95, en nästan femfaldigad risk för blodpropp i ben eller lunga under uppföljningstiden.

Viktigt studera fetma hos unga

Katarina Glise Sandblad är doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ST-läkare inom internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och studiens förstaförfattare.

– Kopplingen mellan VTE och fetma är tidigare främst studerad i populationer där BMI mätts senare i livet. Eftersom studiedeltagarna då kan ha hunnit utveckla fetmarelaterade sjukdomar som också påverkar risken för blodpropp, som vissa former av cancer, riskerar man att underskatta risken av fetma. I takt med att fetma och grav fetma bland unga ökar, blir det allt viktigare att studera de långsiktiga risker detta medför, konstaterar hon.

Även om den aktuella studien enbart omfattar män är mönstren och sambanden troligen liknande för kvinnor, menar forskargruppen, som leds av Annika Rosengren, professor i medicin på Göteborgs universitet.

Gruppen har tidigare gjort studier på fetma och andra utfall än VTE, exempelvis hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och hjärtmuskelsjukdom, där man sett liknande mönster hos både män och kvinnor.

Titel: Obesity in adolescent men increases the risk of venous thromboembolism in adult life; https://doi.org/10.1111/joim.13044

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.