Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

”Ofarlig” fetma är en myt

Ny forskning ger starka belägg för att så kallad ”ofarlig” fetma är en myt. Personer med fetma, men som inte har några andra riskfaktorer för … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ny forskning ger starka belägg för att så kallad ”ofarlig” fetma är en myt. Personer med fetma, men som inte har några andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, har en ökad risk för förträngningar i hjärtats kranskärl jämfört med normalviktiga personer.

Det visar resultat från befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.

­ ­– Det här är ytterligare en spik i kistan för den vanliga missuppfattningen att det finns ”ofarlig” fetma. Studien visar att personer med fetma, men utan andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, har en ökad risk för åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Något som vi vet kan leda till hjärtinfarkt, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, som är huvudförfattare till studien.

Teorin handlar om personer med fetma, utan några andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom högt blodtryck, blodfettsrubbningar, diabetes eller prediabetes. Enligt teorin har denna grupp inte någon ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, ett antagande som fick stöd i initiala studier.

Senare studier har dock visat att personer med ”metabolt frisk fetma” visst har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, men att det tar längre tid för dessa sjukdomar att utvecklas än hos individer med både fetma och andra riskfaktorer.

”Ofarlig” fetma är en myt

För att ytterligare studera detta fenomen har Lars Lind och hans forskarkollegor undersökt kranskärlen hos 23 674 kvinnor och män mellan 50 och 64 år med hjälp av datortomografi.

Samtliga deltagare ingår i den stora befolkningsstudien SCAPIS. Personer med fetma, men utan andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, jämfördes sedan med normalviktiga personer som inte heller hade några riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Studien visade att personer med fetma hade högre grad av förträngningar i hjärtats kranskärl jämfört med normalviktiga. Hotande förträngningar i kranskärlen, som riskerar att leda till kärlkramp eller hjärtinfarkt, var betydligt vanligare hos individer med fetma än hos normalviktiga.

– Den här studien visar hur viktig forskningen är, eftersom den slår hål på missuppfattningen om så kallad ”ofarlig” fetma. Målet med forskningssatsningen SCAPIS är att förebygga och förhindra hjärt-kärlsjukdom och den här studien bidrar med konkret och viktig kunskap, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Publicering: Atherosclerosis den 22 oktober 2022

Stock.adobe.com


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.