Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Pediatrik

Nyttiga bakterier nyttigare när de kommer från modern

Nyttiga bakterier gör mer nytta om de förs över direkt från en generation till nästa än om de förs över på annat sätt. Resultaten gäller … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Nyttiga bakterier gör mer nytta om de förs över direkt från en generation till nästa än om de förs över på annat sätt. Resultaten gäller såväl djur som växter enligt en studie gjord av bland andra forskare vid Lunds universitet.

Nyttiga bakterier finns hos både djur och växter. Vissa hjälper till att försvara mot parasiter, andra hjälper till med näringstillförseln genom att producera aminosyror, vitaminer eller bidra till fotosyntes. Tills nu har ingen vetat varför en del nyttiga bakterier är livsviktiga för värdorganismen medan det knappt märks om andra försvinner.\nCharlie Cornwallis, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund, är en av evolutionsforskarna som kartlagt symbiosen mellan värdorganism och bakterier. Tillsammans med kollegor vid universitet i Oxford har han undersökt 106 symbiotiska förhållanden mellan bakterier och värdar som insekter, maskar, spindeldjur, växter och svampar. Målet har varit att förstå den evolutionära utvecklingen och bakteriernas betydelse för värdorganismerna.

Forskningsresultaten visar att sättet på vilket bakterier överförs till en organism till stor del avgör hur viktiga de är för värdens hälsa, inte minst för fruktsamheten. Bakterier som förs vidare från en generation till nästa betyder mer än bakterier som tas upp på annat sätt, exempelvis från den omgivande miljön. Tas de förstnämnda bakterierna bort från värdorganismen så försämras organismens hälsa dubbelt så mycket som när bakterier förvärvade från miljön plockas bort.

Resultaten visar även att bakterier som har betydelse för värdorganismens förmåga att ta upp näring generellt är viktigare än bakterier som exempelvis bidrar i skyddet mot parasiter. Värden har nytta av ”näringsbakterien” hela tiden, medan ”parasitbakterien” bara är viktig då det förekommer parasiter.

När forskarna väger samman bakteriernas överföringssätt och funktion blir skillnaden i nytta markant. Värdorganismens hälsa och fruktsamhet försämras tre gånger så mycket då näringsbakterier plockas bort jämfört med parasitbakterier.\n– Sammantaget visar våra resultat att värdorganismer är allra mest beroende av nyttiga bakterier som förs över mellan generationer och som har betydelse för värdens näringstillförsel. Det verkar vara ett generellt mönster när vi tittar på alla olika organismer som ingår i studien, säger Charlie Cornwallis.

Även för bakterier som förs vidare mellan generationer är det viktigt med en fruktsam värd med hälsan i behåll. En sådan värdorganism får fler avkommor och för därmed i högre utsträckning bakterierna vidare. Bakterier som överförs via miljön har inte lika mycket att tjäna på att värden har hälsan eftersom det inte betyder något för dem.\n– Symbiosens betydelse är nyckeln till att förstå varför evolutionen tagit vissa språng hos en del organismer och arter men inte hos andra, säger Charlie Cornwallis.

Forskarna har presenterat resultaten i en artikel online i Nature Communications.

Källa: Lunds universitet

\n\n


Dela artikeln

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.