Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Pediatrik

Nyttiga bakterier nyttigare när de kommer från modern

Nyttiga bakterier gör mer nytta om de förs över direkt från en generation till nästa än om de förs över på annat sätt. Resultaten gäller … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Nyttiga bakterier gör mer nytta om de förs över direkt från en generation till nästa än om de förs över på annat sätt. Resultaten gäller såväl djur som växter enligt en studie gjord av bland andra forskare vid Lunds universitet.

Nyttiga bakterier finns hos både djur och växter. Vissa hjälper till att försvara mot parasiter, andra hjälper till med näringstillförseln genom att producera aminosyror, vitaminer eller bidra till fotosyntes. Tills nu har ingen vetat varför en del nyttiga bakterier är livsviktiga för värdorganismen medan det knappt märks om andra försvinner.\nCharlie Cornwallis, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund, är en av evolutionsforskarna som kartlagt symbiosen mellan värdorganism och bakterier. Tillsammans med kollegor vid universitet i Oxford har han undersökt 106 symbiotiska förhållanden mellan bakterier och värdar som insekter, maskar, spindeldjur, växter och svampar. Målet har varit att förstå den evolutionära utvecklingen och bakteriernas betydelse för värdorganismerna.

Forskningsresultaten visar att sättet på vilket bakterier överförs till en organism till stor del avgör hur viktiga de är för värdens hälsa, inte minst för fruktsamheten. Bakterier som förs vidare från en generation till nästa betyder mer än bakterier som tas upp på annat sätt, exempelvis från den omgivande miljön. Tas de förstnämnda bakterierna bort från värdorganismen så försämras organismens hälsa dubbelt så mycket som när bakterier förvärvade från miljön plockas bort.

Resultaten visar även att bakterier som har betydelse för värdorganismens förmåga att ta upp näring generellt är viktigare än bakterier som exempelvis bidrar i skyddet mot parasiter. Värden har nytta av ”näringsbakterien” hela tiden, medan ”parasitbakterien” bara är viktig då det förekommer parasiter.

När forskarna väger samman bakteriernas överföringssätt och funktion blir skillnaden i nytta markant. Värdorganismens hälsa och fruktsamhet försämras tre gånger så mycket då näringsbakterier plockas bort jämfört med parasitbakterier.\n– Sammantaget visar våra resultat att värdorganismer är allra mest beroende av nyttiga bakterier som förs över mellan generationer och som har betydelse för värdens näringstillförsel. Det verkar vara ett generellt mönster när vi tittar på alla olika organismer som ingår i studien, säger Charlie Cornwallis.

Även för bakterier som förs vidare mellan generationer är det viktigt med en fruktsam värd med hälsan i behåll. En sådan värdorganism får fler avkommor och för därmed i högre utsträckning bakterierna vidare. Bakterier som överförs via miljön har inte lika mycket att tjäna på att värden har hälsan eftersom det inte betyder något för dem.\n– Symbiosens betydelse är nyckeln till att förstå varför evolutionen tagit vissa språng hos en del organismer och arter men inte hos andra, säger Charlie Cornwallis.

Forskarna har presenterat resultaten i en artikel online i Nature Communications.

Källa: Lunds universitet

\n\n


Dela artikeln

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.