Nytt läkemedel kan bromsa typ 1-diabetes hos barn

Norska och danska forskare kan ha hittat ett överraskande läkemedel mot typ 1-diabetes som ser ut att kunna hämma sjukdomens utveckling.

23 oktober, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

I den nya studien, som nyligen har publicerats i tidskriften Nature Medicine, har norska forskare under ett halvår gett de virusdödande ämnena pleconaril och ribavirin till 48 barn mellan 6 och 16 år som precis har diagnostiserats med typ 1-diabetes. En annan grupp barn i samma ålder fick ett inaktivt placebomedel och fungerade som kontrollgrupp.Forskarna misstänkte att virusinfektioner bidrar till att förstöra bukspottkörtelns insulinfabrik, eftersom tidigare studier har visat att patienter med typ 1-diabetes har en kronisk virussjukdom i bukspottkörteln.

Efter ett år kunde forskarna konstatera att gruppen som hade fått det antivirala läkemedlet hade en "signifikant högre" nivå av egenproducerat insulin än deltagarna i kontrollgruppen. Enligt studien visar detta att det antivirala läkemedlet potentiellt kan hämma hur snabbt sjukdomen utvecklas.

Nu hoppas forskarna att de genom att kombinera virusläkemedlet med antiinflammatoriska medel och för att stärka bukspottkörtelns celler ska kunna utveckla ett läkemedel som förebygger sjukdomen helt.Men det är fortfarande en lång väg att gå enligt en av forskarna bakom studien, Jesper Johannesen, som är professor och överläkare vid Steno Diabetes Center Copenhagen och avdelningen för barn och ungdomar på Herlevs sjukhus.

– Vi hoppas att vi ska komma närmare inom ett par år, men det vi har kommit fram till måste förstås bekräftas av andra.

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.