Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nyfödda skåningar ska screenas till studier om typ 1-diabetes och celiaki

Kan insulin som intas i små doser via maten redan under småbarnsåren vänja immunförsvaret vid insulin och därmed förhindra typ 1-diabetes? Kan glutenfri kost och … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Kan insulin som intas i små doser via maten redan under småbarnsåren vänja immunförsvaret vid insulin och därmed förhindra typ 1-diabetes? Kan glutenfri kost och probiotika förebygga celiaki (glutenintolerans)? Dessa frågor ställs i två studier som planeras vid Lunds universitet. Till våren planeras för en ny stor screening av nyfödda i Skåne för att finna barn med förhöjd risk att drabbas av typ 1-diabetes eller celiaki.

Publicerad den 7 november 2017

Lunds universitet har fått drygt 3 miljoner kronor från The Leona M. and Harry B. Helmsley Charitable trust i planeringsbidrag för att starta upp nyföddhetsscreening i Skåne.\n–  Vi kommer att söka efter barn med hög ärftlig risk att få typ 1-diabetes eller celiaki i förhoppning om att kunna förhindra ett insjuknande, säger Jeanette Åkerström Kördel som är studiekoordinator för screeningen.\nScreeningen avser att identifiera barn med en ökad risk för autoimmun typ 1-diabetes eller celiaki och att tillfråga föräldrarna att delta med sin bebis i två nya studier. Screeningprovet tas på blodet i navelsträngen och är både riskfritt och smärtfritt.

Hur ska autoimmun typ 1-diabetes förhindras?

I den autoimmuna typ 1-diabetesstudien planeras hälften av barnen att få oralt insulin och den andra hälften placebo. Från fyra till sju månaders ålder till dess att de fyller tre år kommer barnen att få en dos om dagen. Insulinet (eller placebo) kommer i små kapslar som öppnas och innehållet blandas i mat. Det är ett luktfritt, smakfritt pulver som intas i små smakportioner. Dosen som ges är beprövad och har i tidigare studier inte visat någon effekt på blodets glukos (blodsocker). Deltagarna i studien kommer att följas med regelbundna besök på studiens mottagning. Besöken inkluderar att lämna blodprov.\n–  Preliminära studier på nyfödda som fått oralt insulin visar inga biverkningar. Insulinet ska påverka immunsystemets celler i munhålan t ex i tonsillerna. På så sätt hoppas vi kunna förhindra att barnen får en autoimmun reaktion mot sitt eget insulin, säger barnläkaren docent Helena Elding Larsson som kommer att vara medicinskt ansvarig för deltagande forskningspersoner.

Hur ska celiaki förhindras?

Även celiakistudien inkluderar regelbunden uppföljning på studiens mottagning.\n–  I vår studie planerar vi för tre grupper av barn. En grupp kommer att följas med glutenfri kost, en andra grupp kommer att få normalkost och probiotika och en tredje grupp kommer att få normalkost och placebo säger barnläkare docent Daniel Agardh som kommer att ansvarar för celiaki-studien\nScreeningen förväntas resultera i omkring 400 barn till varje studie. Studierna planeras att starta senare under 2018.

Källa: Lunds universitet



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.