Livsmedel

Nya riktlinjer för sjukhusmåltider lyfter matens roll för en god vård

Maten på sjukhus är viktig för patienters hälsa och förutsättningar att tillgodogöra sig medicinsk behandling och bli friska. Men maten blir ofta kvar på tallriken, … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Maten på sjukhus är viktig för patienters hälsa och förutsättningar att tillgodogöra sig medicinsk behandling och bli friska. Men maten blir ofta kvar på tallriken, trots att många patienter är undernärda. Måltiderna måste i högre grad utgå från patientens behov och önskemål och bli en tydligare del av vården. Det är huvudbudskapen i Livsmedelsverkets nya nationella riktlinjer för måltider på sjukhus.

De nationella riktlinjerna betonar vikten av att inkludera måltiderna i vårdens personcentrerade arbetssätt. Personcentrerade måltider utgår från individens behov och önskemål och låter patienten vara delaktig i beslut kring måltiden.

– Det kan till exempel handla om att kunna välja när man ska äta eller att kunna få många små energi- och näringsrika måltider om aptiten är dålig istället för tre stora huvudmål som inte blir uppätna, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket.

Nedsatt aptit är vanligt, nära hälften av alla som läggs in på sjukhus är undernärda eller riskerar undernäring. Undernäring leder till ökat vårdbehov, längre vårdtider och höga samhällskostnader.

Vårdpersonal behöver kunskap och tid för måltider – en utmaning i en belastad vård

Ett personcentrerat arbetssätt kräver en flexibel organisation och att vårdpersonalen har den kunskap och tid som krävs. Detta är ett bekymmer i en redan hårt belastad vård, där måltiden ibland ses som ett störningsmoment och inte som en del av vården.

– En orsak till att måltiderna inte gör den nytta de skulle kunna göra är att måltidsorganisation och vårdavdelningar inte samarbetar tillräckligt kring måltidsfrågor. Det kan bero på att det saknas tid och strukturer för samverkan, men också på bristande kunskap och mandat när det gäller nutritionsfrågor. Det leder till att maten blir kvar på brickan eller serveringsvagnen istället för att ätas upp, säger Ulrika Backlund.

Ett hållbart utbud för hela sjukhuset

Livsmedelsverkets nya riktlinjer lyfter också fram vikten av att se hela sjukhusets utbud av mat och måltider som ett medel för förbättringar och en viktig förebild. Även utbudet som vänder sig till personal, anhöriga och andra besökare i sjukhuskafeterior, restauranger, servicebutiker och eventuella varuautomater spelar roll för individens möjligheter att göra hälsosamma och miljösmarta val. Mat på sjukhuset kan, på ett mycket tydligare sätt än vad den gör idag, verka som ett stöd i en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Måltiderna kan vara ett komplement till en fungerande vård och förbättra vistelsen på sjukhus.

De nationella riktlinjerna för måltider på sjukhus visar hur arbetet kring måltiderna kan utvecklas, bland annat genom tätare samverkan mellan olika professioner på sjukhuset.

Riktlinjerna vänder sig till alla som påverkar kvaliteten på måltiderna, från beslutsfattare och sjukhusledning till avdelningschefer, måltidschefer, kockar och den vård- och servicepersonal som arbetar närmast patienten. Riktlinjerna bygger på vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet och har tagits fram i dialog med Socialstyrelsen och yrkesgrupper inom måltidsområdet och hälso- och sjukvården.

Nationella riktlinjer för måltider på sjukhus

Måltider på sjukhus – film, information och länkar till underlagen

Källa: Livsmedelsverket

Debatt

”Debatten om skolmaten missar helheten”

Ett stort antal företrädare för skolmåltidsområdet varnar i en opinionsartikel på Altinget.se för att den intensiva debatten om skolmaten reduceras till en fråga om kött eller inte kött. Dietisten bad Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande för Föreningen Frisk Mat och förste undertecknare, att utveckla resonemanget.

Nina Granberg 13 maj, 2026 • 2 minuters läsning

I artikeln skriver undertecknarna, däribland forskare, måltidsutvecklare och representanter för kommunala måltidsverksamheter, att måltiderna i skolan behöver ses i ett bredare perspektiv där hälsa, hållbarhet, livsmedelsberedskap och matglädje vägs samman. De varnar också för att beskriva växtbaserad mat som ett hot mot barns hälsa eller matvanor.

Vad tycker du saknas i dagens diskussion om skolmåltider?

– Jag tycker att det ofta saknas ett helhetsperspektiv. Debatten reduceras lätt till enskilda råvaror eller symbolfrågor, när fokus borde ligga på skolmåltidens roll för barns hälsa och utveckling, säger Anna Lindelöw Mannheimer.

Hon beskriver måltiderna i skolan som viktiga för barns matvanor och relation till mat, men framhåller samtidigt att barn också påverkas av reklam, sociala medier, butiksmiljöer och den matkultur som omger dem.

– Då blir det märkligt att just skolmåltiden så ofta lyfts som ett problem i debatten.

Samtidigt framhåller hon skollunchen som en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag.

– Svenska skolmåltider utgår från forskning, näringsrekommendationer och nationella riktlinjer, inte från tillfälliga opinioner, smakpreferenser eller ideologiska infall.

Anna Lindelöw Mannheimer tror också att många har en förlegad bild av hur skolmåltider ser ut idag och uppmanar fler att besöka en skola under lunchen för att själva se hur måltiderna fungerar.

Vilken roll tycker du att nutrition och folkhälsa får i den här debatten idag?

– Jag upplever att nutrition och folkhälsa ibland hamnar i skymundan för mer polariserade och känslostyrda diskussioner. Det skapas ofta en motsättning mellan hälsa, hållbarhet och matglädje, trots att professionen i skolköken arbetar med att få dessa perspektiv att fungera tillsammans i vardagen.

Hon menar att uppdraget är komplext och kräver både nutritionskompetens, matlagningskunskap och förståelse för barns beteenden och smakutveckling.

Behövs det stärkt kompetens inom kommunerna för att skolmåltider ska kunna utvecklas både hållbart och näringsmässigt?

– Jag tror framför allt att det behövs bättre förutsättningar för den kompetens som redan finns.

Anna Lindelöw Mannheimer menar att många offentliga kök har små resurser samtidigt som kraven är höga. För att utveckla måltider som både är näringsriktiga, hållbara och uppskattade behövs enligt henne tvärprofessionellt arbete där kostkompetens, pedagogik, gastronomi och hållbarhetskunskap samverkar.

– Det handlar också om att ge måltidsverksamheterna mandat och arbetsro att arbeta utvecklingsinriktat tillsammans med elever och pedagoger, säger hon.

Läs hela debattartikeln HÄR.

Forskning

Tarmmikrobiomet kopplas till förbättring av typ 2-diabetes efter obesitaskirurgi

Förändringar i tarmmikrobiomet efter obesitaskirurgi kan vara kopplade till långvarig förbättring av typ 2-diabetes. Det tyder en ny svensk studie på. Enligt Fredrik Bäckhed, en av forskarna, kan fynden på sikt få betydelse för dietisters arbete.

Nina Granberg 12 maj, 2026 • Uppdaterades 13 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Forskarna analyserade tarmmikrobiomet hos patienter före och efter gastric bypass eller gastric sleeve, de två vanligaste formerna av obesitaskirurgi. Studien följde förändringar i glukosmetabolism...