Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Nya råd om introduktion av gluten till spädbarn på remiss

Livsmedelsverket föreslår en ändring av råden till föräldrar om introduktion av mat med gluten till barn under ett år. Det nya rådet är att man … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Livsmedelsverket föreslår en ändring av råden till föräldrar om introduktion av mat med gluten till barn under ett år. Det nya rådet är att man kan börja med små mängder gluten när barnet får börja smaka annan typ av mat, och att öka mängden långsamt. Förslaget går nu ut på remiss.

Gluten finns i mat som innehåller vete, korn och råg. I Sverige har ungefär två procent av befolkningen celiaki (glutenintolerans). Livsmedelsverket ger sedan länge råd till spädbarnsföräldrar för att minska risken att barn utvecklar celiaki.

Det tidigare rådet var att introducera små smakprov av mat med gluten senast vid sex månaders ålder och tidigast från fyra månader, och att öka mängden långsamt. En genomgång av forskningen visar att det framför allt är mängden gluten som har betydelse för utveckling av celiaki. Tidpunkten för när barnet börjar äta gluten spelar mindre roll, inte heller verkar amning ge något skydd mot celiaki, vilket tidigare studier pekat på.

– Det viktiga är att börja med små mängder gluten och att öka mängden långsamt. Som förälder kan man tänka att det är bra med smakportioner även när det gäller välling och gröt, som ofta innehåller gluten, så att man inte ger en hel vällingflaska från start, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket.

Mat med gluten kan ges som något av de första smakproven men man kan också vänta till senare. Vid 12 månaders ålder bör man dock ha introducerat alla livsmedelsgrupper, inklusive mat med gluten.

Även när det gäller barn över ett år pekar studier på ett samband mellan mängden gluten och risken att utveckla celiaki. Forskningen kan dock inte  säga vid vilka mängder risken ökar eller hur mycket risken ökar. Kunskapsläget är därmed fortfarande för osäkert för att kunna ge några särskilda råd om gluten till barn över ett år.

– Med tanke på att de allra flesta barn inte utvecklar celiaki är det viktigt att de råd som tas fram är noggrant avvägda, så att inte människors vardag begränsas i onödan. Det är också viktigt att väga in hälsofördelarna med fullkornsprodukter av vete, råg och korn – de bidrar med mycket näring, säger Ylva Sjögren Bolin.

Förslaget till reviderade råd skickas nu ut på remiss. Remissen är öppen för alla, synpunkter lämnas senast den 7 oktober 2020.

I samband med remissen bjuder Livsmedelsverket in barnmatsproducenter till ett dialogmöte för att presentera kunskapsläget och diskutera innehåll av olika spannmål i välling och gröt.\nRemiss – Reviderade råd om intag av gluten under småbarnsåren. Dnr 2020/02953\nBra mat för spädbarn – Nuvarande råd

Källa: Livsmedelsverket



Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.