Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Nya råd om introduktion av gluten till spädbarn på remiss

Livsmedelsverket föreslår en ändring av råden till föräldrar om introduktion av mat med gluten till barn under ett år. Det nya rådet är att man … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Livsmedelsverket föreslår en ändring av råden till föräldrar om introduktion av mat med gluten till barn under ett år. Det nya rådet är att man kan börja med små mängder gluten när barnet får börja smaka annan typ av mat, och att öka mängden långsamt. Förslaget går nu ut på remiss.

Gluten finns i mat som innehåller vete, korn och råg. I Sverige har ungefär två procent av befolkningen celiaki (glutenintolerans). Livsmedelsverket ger sedan länge råd till spädbarnsföräldrar för att minska risken att barn utvecklar celiaki.

Det tidigare rådet var att introducera små smakprov av mat med gluten senast vid sex månaders ålder och tidigast från fyra månader, och att öka mängden långsamt. En genomgång av forskningen visar att det framför allt är mängden gluten som har betydelse för utveckling av celiaki. Tidpunkten för när barnet börjar äta gluten spelar mindre roll, inte heller verkar amning ge något skydd mot celiaki, vilket tidigare studier pekat på.

– Det viktiga är att börja med små mängder gluten och att öka mängden långsamt. Som förälder kan man tänka att det är bra med smakportioner även när det gäller välling och gröt, som ofta innehåller gluten, så att man inte ger en hel vällingflaska från start, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket.

Mat med gluten kan ges som något av de första smakproven men man kan också vänta till senare. Vid 12 månaders ålder bör man dock ha introducerat alla livsmedelsgrupper, inklusive mat med gluten.

Även när det gäller barn över ett år pekar studier på ett samband mellan mängden gluten och risken att utveckla celiaki. Forskningen kan dock inte  säga vid vilka mängder risken ökar eller hur mycket risken ökar. Kunskapsläget är därmed fortfarande för osäkert för att kunna ge några särskilda råd om gluten till barn över ett år.

– Med tanke på att de allra flesta barn inte utvecklar celiaki är det viktigt att de råd som tas fram är noggrant avvägda, så att inte människors vardag begränsas i onödan. Det är också viktigt att väga in hälsofördelarna med fullkornsprodukter av vete, råg och korn – de bidrar med mycket näring, säger Ylva Sjögren Bolin.

Förslaget till reviderade råd skickas nu ut på remiss. Remissen är öppen för alla, synpunkter lämnas senast den 7 oktober 2020.

I samband med remissen bjuder Livsmedelsverket in barnmatsproducenter till ett dialogmöte för att presentera kunskapsläget och diskutera innehåll av olika spannmål i välling och gröt.\nRemiss – Reviderade råd om intag av gluten under småbarnsåren. Dnr 2020/02953\nBra mat för spädbarn – Nuvarande råd

Källa: Livsmedelsverket



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.