Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nya råd om introduktion av gluten till spädbarn på remiss

Livsmedelsverket föreslår en ändring av råden till föräldrar om introduktion av mat med gluten till barn under ett år. Det nya rådet är att man … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Livsmedelsverket föreslår en ändring av råden till föräldrar om introduktion av mat med gluten till barn under ett år. Det nya rådet är att man kan börja med små mängder gluten när barnet får börja smaka annan typ av mat, och att öka mängden långsamt. Förslaget går nu ut på remiss.

Gluten finns i mat som innehåller vete, korn och råg. I Sverige har ungefär två procent av befolkningen celiaki (glutenintolerans). Livsmedelsverket ger sedan länge råd till spädbarnsföräldrar för att minska risken att barn utvecklar celiaki.

Det tidigare rådet var att introducera små smakprov av mat med gluten senast vid sex månaders ålder och tidigast från fyra månader, och att öka mängden långsamt. En genomgång av forskningen visar att det framför allt är mängden gluten som har betydelse för utveckling av celiaki. Tidpunkten för när barnet börjar äta gluten spelar mindre roll, inte heller verkar amning ge något skydd mot celiaki, vilket tidigare studier pekat på.

– Det viktiga är att börja med små mängder gluten och att öka mängden långsamt. Som förälder kan man tänka att det är bra med smakportioner även när det gäller välling och gröt, som ofta innehåller gluten, så att man inte ger en hel vällingflaska från start, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket.

Mat med gluten kan ges som något av de första smakproven men man kan också vänta till senare. Vid 12 månaders ålder bör man dock ha introducerat alla livsmedelsgrupper, inklusive mat med gluten.

Även när det gäller barn över ett år pekar studier på ett samband mellan mängden gluten och risken att utveckla celiaki. Forskningen kan dock inte  säga vid vilka mängder risken ökar eller hur mycket risken ökar. Kunskapsläget är därmed fortfarande för osäkert för att kunna ge några särskilda råd om gluten till barn över ett år.

– Med tanke på att de allra flesta barn inte utvecklar celiaki är det viktigt att de råd som tas fram är noggrant avvägda, så att inte människors vardag begränsas i onödan. Det är också viktigt att väga in hälsofördelarna med fullkornsprodukter av vete, råg och korn – de bidrar med mycket näring, säger Ylva Sjögren Bolin.

Förslaget till reviderade råd skickas nu ut på remiss. Remissen är öppen för alla, synpunkter lämnas senast den 7 oktober 2020.

I samband med remissen bjuder Livsmedelsverket in barnmatsproducenter till ett dialogmöte för att presentera kunskapsläget och diskutera innehåll av olika spannmål i välling och gröt.\nRemiss – Reviderade råd om intag av gluten under småbarnsåren. Dnr 2020/02953\nBra mat för spädbarn – Nuvarande råd

Källa: Livsmedelsverket



Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.