Geriatrik

Nya råd för äldreomsorgens måltider

Undernäring är en av de största utmaningarna i äldreomsorgen. Därför behöver måltiderna i äldreomsorgen i högre grad än idag utgå från individens behov och önskemål, … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\nUndernäring är en av de största utmaningarna i äldreomsorgen. Därför behöver måltiderna i äldreomsorgen i högre grad än idag utgå från individens behov och önskemål, främja aptit och matglädje och bli en tydligare del av omvårdnaden. En undernärd person har lättare att falla, få en fraktur, utveckla trycksår och har fyra gånger ökad risk att dö i förtid.\n\n

– Mat som inte hamnar i magen kostar samhället pengar och orsakar lidande. Att få god mat i trivsam miljö är därför ingen lyx, utan bör ses som en rättighet för alla äldre, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.\nDe nya råden trycker på behovet av flexibla arbetssätt som gör det möjligt att erbjuda olika lösningar för olika individer. De är också mindre detaljstyrande än tidigare och tydliggör ett helhetsperspektiv på måltidskvalitet.\n– Eftersom många äldre äter för lite bör utgångspunkten i kommunernas måltidsarbete vara att stimulera aptit och matglädje. Själva maten behöver ofta serveras som många, små, energi- och proteinrika måltider spridda över en stor del av dygnet, säger Anna-Karin Quetel.\nMaten behöver också anpassas till individens önskemål. Även äldre personer har rätt att få behålla sitt sätt att leva och sina vanor. Det gäller både på äldreboenden och i hemtjänsten.\n– Omvårdnadspersonalen har en viktig roll att fånga upp och föra vidare matgästernas synpunkter och önskemål till måltidsverksamheten. Därför är det viktigt att de har kunskap om hur måltider och hälsa hänger ihop, men också tillgång till expertkunskap för handledning och reflektion.\nRåden trycker mycket på vikten av samverkan mellan olika yrkesgrupper – verksamhetschef, biståndshandläggare, måltidschef, måltidspersonal, medicinskt ansvarig sjuksköterska, dietist, läkare och den vård- och omsorgspersonal som arbetar närmast de äldre. Alla yrkesgrupper i måltidskedjan behöver ta ansvar för att följa upp att måltidsarbetet fungerar. Och att måltiderna verkligen hamnar i magen, gör nytta och ger livet guldkant.\nRåden är framtagna i nära samverkan med Socialstyrelsen då myndigheterna har ett delat ansvar för kunskapsstöd som rör mat och måltider för äldre. Livsmedelsverkets råd bör utgöra grunden för allt måltidsarbete, men kan behöva kompletteras med ytterligare nutritionsbehandling vid specifika sjukdomstillstånd, som undernäring. Livsmedelsverket ansvarar för generella näringsrekommendationer i vård och omsorg och Socialstyrelsen för den individuella nutritionsbehandlingen vid förebyggande av och behandling av undernäring, samt specifika sjukdomstillstånd.

Måltider i äldreomsorgen

Här finns råden Bra måltider i äldreomsorgen, filmer, en bakgrund till revideringen av råden samt de vetenskapliga underlagen.

Källa: Livsmedelsverket

Debatt

Obesitas är en kronisk sjukdom: varför behandlar vi den fortfarande som ett tillfälligt problem?

Apoteket kan vara den saknade länken i en vårdmodell som idag brister i uppföljning och kontinuitet. Det menar dietisten Sara Bussqvist.

Sara Bussqvist 6 augusti, 2026 • Uppdaterades 7 augusti, 2026 • 3 minuters läsning

Obesitasvården står inför ett paradigmskifte. Nya läkemedel och ökad kunskap har förändrat synen på obesitas från ett livsstilsproblem till en kronisk sjukdom med biologiska, beteendemässiga och miljömässiga orsaker. Trots det präglas stora delar av vården fortfarande av ett kortsiktigt synsätt – där viktnedgång betraktas som målet, snarare än början på en livslång behandling. Medan behandlingsmöjligheterna utvecklas snabbt har vårdmodellerna inte följt med.

Viktnedgång är inte mållinjen

Viktnedgång ses alltför ofta som slutpunkten för behandlingen, när det i själva verket är starten på ett långt behandlingsförlopp. Följdsjukdomar, näringsstatus, psykisk hälsa och beteendestöd kräver fortsatt uppmärksamhet långt efter att behandlingen inletts.

Snabb viktnedgång till följd av bariatrisk kirurgi eller läkemedelsbehandling förändrar kroppen på sätt som kosten ensam inte kan kompensera för. En betydande del av viktnedgången vid läkemedelsbehandling kan bestå av förlust av muskelmassa. Brister på vitaminer och mineraler uppstår på ett förutsägbart sätt men fångas inte alltid upp i tid – det som inom näringsforskningen kallas 'dold hunger' – ett tillstånd där kaloriintaget verkar tillräckligt, men kroppen ändå saknar de mikronäringsämnen den behöver.

Obesitas förekommer dessutom sällan isolerat. Många patienter lever parallellt med diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller psykisk ohälsa. Långsiktiga resultat handlar därför inte bara om antalet förlorade kilo, utan om huruvida patienten kan hålla sin näringsstatus i balans och behålla kontakten med vården över tid.

Skam är ett medicinskt hinder

Många patienter upplever fortfarande sin obesitas som ett personligt misslyckande. Motgångar under behandlingen tolkas i moraliska snarare än kliniska termer. Patienter uteblir från uppföljning, drar sig från besök eller slutar ta sina läkemedel och kosttillskott. Kroniska sjukdomar kräver kontinuerlig kontakt med vården – skam bryter ner den kontakten. Vårdstrukturerna förstärker ofta problemet utan att ha för avsikt att göra det: systemet är uppbyggt kring enskilda behandlingstillfällen, och framgång mäts alltför ofta i kilo snarare än i hållbar hälsa.

Apoteket kan fylla en stor lucka

Ansvaret för den långsiktiga obesitasvården riskerar att splittras mellan olika vårdgivare. Nutritionsuppföljning, behandlingsstöd och löpande patientkontakt hamnar lätt mellan stolarna. Det är precis här apoteket kan spela en mycket större roll.

Apotekspersonalen tillhör de mest lättillgängliga vårdgivarna och är ofta en av de få vårdkontakter som faktiskt finns kvar under ett långt behandlingsförlopp. Deras roll handlar redan om betydligt mer än att lämna ut recept – dagligen hjälper de patienter att följa sina behandlingar, fångar upp biverkningar och stöttar dem genom komplexa läkemedelsregimer. Vid kroniska sjukdomar som diabetes och högt blodtryck är den typen av långsiktigt stöd redan en självklar del av apotekets arbete. Obesitasvården förtjänar samma synsätt – inte för att ersätta läkare eller dietister, utan för att säkra den kontinuitet som idag saknas.

Kronisk sjukdom kräver kronisk vård

Nästa fas i obesitasvården avgörs av om vården klarar att följa patienten även efter den första behandlingsinsatsen. Det kräver bättre uppföljning, tätare samverkan mellan professioner och ett större fokus på patientens långsiktiga hälsa än på siffran på vågen. Apoteket kan spela en avgörande roll i det arbetet – som en av vårdens mest tillgängliga aktörer, med möjlighet att stärka följsamhet och identifiera nutritionsrisker tidigt. Först när vårdsystemet tar ansvar för hela patientresan kan vi säga att vi behandlar obesitas som den kroniska sjukdom den faktiskt är.

Sara Bussqvist är leg. dietist och produktspecialist hos FitForMe, Sverige som erbjuder kosttillskott inom överviktsvård.

Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 • 1 minuts läsning

Livsmedelsverket uppdaterar årligen databasen genom egna analysprojekt. I årets version ingår bland annat ägg, kyld vaniljsås, gräddersättningsprodukter, kakaosmör, kokosmjölk samt olika matfetter,...