Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Geriatrik

Nya råd för äldreomsorgens måltider

Undernäring är en av de största utmaningarna i äldreomsorgen. Därför behöver måltiderna i äldreomsorgen i högre grad än idag utgå från individens behov och önskemål, … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\nUndernäring är en av de största utmaningarna i äldreomsorgen. Därför behöver måltiderna i äldreomsorgen i högre grad än idag utgå från individens behov och önskemål, främja aptit och matglädje och bli en tydligare del av omvårdnaden. En undernärd person har lättare att falla, få en fraktur, utveckla trycksår och har fyra gånger ökad risk att dö i förtid.\n\n

– Mat som inte hamnar i magen kostar samhället pengar och orsakar lidande. Att få god mat i trivsam miljö är därför ingen lyx, utan bör ses som en rättighet för alla äldre, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.\nDe nya råden trycker på behovet av flexibla arbetssätt som gör det möjligt att erbjuda olika lösningar för olika individer. De är också mindre detaljstyrande än tidigare och tydliggör ett helhetsperspektiv på måltidskvalitet.\n– Eftersom många äldre äter för lite bör utgångspunkten i kommunernas måltidsarbete vara att stimulera aptit och matglädje. Själva maten behöver ofta serveras som många, små, energi- och proteinrika måltider spridda över en stor del av dygnet, säger Anna-Karin Quetel.\nMaten behöver också anpassas till individens önskemål. Även äldre personer har rätt att få behålla sitt sätt att leva och sina vanor. Det gäller både på äldreboenden och i hemtjänsten.\n– Omvårdnadspersonalen har en viktig roll att fånga upp och föra vidare matgästernas synpunkter och önskemål till måltidsverksamheten. Därför är det viktigt att de har kunskap om hur måltider och hälsa hänger ihop, men också tillgång till expertkunskap för handledning och reflektion.\nRåden trycker mycket på vikten av samverkan mellan olika yrkesgrupper – verksamhetschef, biståndshandläggare, måltidschef, måltidspersonal, medicinskt ansvarig sjuksköterska, dietist, läkare och den vård- och omsorgspersonal som arbetar närmast de äldre. Alla yrkesgrupper i måltidskedjan behöver ta ansvar för att följa upp att måltidsarbetet fungerar. Och att måltiderna verkligen hamnar i magen, gör nytta och ger livet guldkant.\nRåden är framtagna i nära samverkan med Socialstyrelsen då myndigheterna har ett delat ansvar för kunskapsstöd som rör mat och måltider för äldre. Livsmedelsverkets råd bör utgöra grunden för allt måltidsarbete, men kan behöva kompletteras med ytterligare nutritionsbehandling vid specifika sjukdomstillstånd, som undernäring. Livsmedelsverket ansvarar för generella näringsrekommendationer i vård och omsorg och Socialstyrelsen för den individuella nutritionsbehandlingen vid förebyggande av och behandling av undernäring, samt specifika sjukdomstillstånd.

Måltider i äldreomsorgen

Här finns råden Bra måltider i äldreomsorgen, filmer, en bakgrund till revideringen av råden samt de vetenskapliga underlagen.

Källa: Livsmedelsverket


Dela artikeln

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.