Livsmedel

Nya nordiska näringsrekommendationer

Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna pågår för fullt. I den nya upplagan vägs, förutom hälsa, även miljö- och andra hållbarhetsaspekter in. Ge dina synpunkter på de … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

I de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) beskrivs de matvanor som är bra för hälsan på kort och lång sikt, och hur mycket av olika näringsämnen kroppen behöver. I den uppdaterade versionen, NNR2022, tas i högre grad än tidigare hänsyn till fler aspekter än hälsan. Matvanorna sätts i ett sammanhang där det som är bra för miljön och hållbart för samhället också vägs in. NNR ligger bland annat till grund för kostråden i de nordiska länderna.

Revideringen leds av en projektgrupp med medlemmar från de fem nordiska länderna, med Norge som ordförande. Arbetet finansieras av Nordiska ministerrådet.

– Eftersom miljöaspekter är nytt i NNR är det extra viktigt att många kan ta del av underlagen. Miljöartiklarna går därför på remiss innan de publiceras i vetenskapliga tidskrifter, för att öka transparensen, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket och Sveriges representant i NNR-arbetsgruppen. Remissen är öppen till 24 mars.

NNR2022 chapters: Public consultation

Stock.adobe.com

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.