Livsmedel

Nya nordiska näringsrekommendationer

Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna pågår för fullt. I den nya upplagan vägs, förutom hälsa, även miljö- och andra hållbarhetsaspekter in. Ge dina synpunkter på de … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

I de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) beskrivs de matvanor som är bra för hälsan på kort och lång sikt, och hur mycket av olika näringsämnen kroppen behöver. I den uppdaterade versionen, NNR2022, tas i högre grad än tidigare hänsyn till fler aspekter än hälsan. Matvanorna sätts i ett sammanhang där det som är bra för miljön och hållbart för samhället också vägs in. NNR ligger bland annat till grund för kostråden i de nordiska länderna.

Revideringen leds av en projektgrupp med medlemmar från de fem nordiska länderna, med Norge som ordförande. Arbetet finansieras av Nordiska ministerrådet.

– Eftersom miljöaspekter är nytt i NNR är det extra viktigt att många kan ta del av underlagen. Miljöartiklarna går därför på remiss innan de publiceras i vetenskapliga tidskrifter, för att öka transparensen, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket och Sveriges representant i NNR-arbetsgruppen. Remissen är öppen till 24 mars.

NNR2022 chapters: Public consultation

Stock.adobe.com

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.