Livsmedel

Nya nordiska näringsrekommendationer

Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna pågår för fullt. I den nya upplagan vägs, förutom hälsa, även miljö- och andra hållbarhetsaspekter in. Ge dina synpunkter på de … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

I de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) beskrivs de matvanor som är bra för hälsan på kort och lång sikt, och hur mycket av olika näringsämnen kroppen behöver. I den uppdaterade versionen, NNR2022, tas i högre grad än tidigare hänsyn till fler aspekter än hälsan. Matvanorna sätts i ett sammanhang där det som är bra för miljön och hållbart för samhället också vägs in. NNR ligger bland annat till grund för kostråden i de nordiska länderna.

Revideringen leds av en projektgrupp med medlemmar från de fem nordiska länderna, med Norge som ordförande. Arbetet finansieras av Nordiska ministerrådet.

– Eftersom miljöaspekter är nytt i NNR är det extra viktigt att många kan ta del av underlagen. Miljöartiklarna går därför på remiss innan de publiceras i vetenskapliga tidskrifter, för att öka transparensen, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket och Sveriges representant i NNR-arbetsgruppen. Remissen är öppen till 24 mars.

NNR2022 chapters: Public consultation

Stock.adobe.com

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...