Nya nikotinprodukter kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

Ny forskning har den senaste tiden visat på allt tydligare hälsorisker med de nya nikotinprodukter som blivit vanliga bland barn och unga. Det visar en ny studie som genomförts med anslag från Hjärt-Lungfonden.

8 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

En av de produkter som nu säljs i Sverige är upphettade tobaksprodukter (HTP). Men att använda dessa leder till en påverkan på blodkärlfunktion och kan medföra en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

– De här produkterna innehåller höga halter nikotin. Vår forskning visar att nikotinet är ett giftigare ämne än vad som varit allmänt känt. I den nya studien kan vi se att HTP-produkter leder till stelare kärl och en ökad blodproppsbildning, vilket på sikt kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke, säger Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet.

Upphettade tobaksprodukter är en relativt ny företeelse i Sverige och marknadsförs av tobaksjätten Philip Morris International som ett ”rökfritt” alternativ till traditionella cigaretter. HTP-produkterna innehåller tobak som hettas upp, men utan att brännas, vilket gör att det bildas en ånga som innehåller nikotin och andra giftiga ämnen.

I en nyligen publicerad oberoende studie har forskarna i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) analyserat ångan från upphettade tobaksprodukter. Preliminära data från denna analys visar att tobaksångan visserligen innehåller mindre mängder gifter än vanliga cigaretter, men att nikotinhalterna är mycket höga.

Forskarna har även låtit 24 friska unga vuxna andas in ångorna och undersökte sedan deras blodkärl och blodprover. Studien visar att HTP-produkterna gav en ökad kärlstelhet, vilket kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke. Forskarna kunde även se en hastigare proppbildande förmåga hos blodplättarna vid bruk av HTP, vilket kan medföra ökad risk för åderförkalkning, som i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

– Tobaksindustrins aggressiva marknadsföring ställer barn och ungdomar i skottlinjen för nya hälsofarliga tobaksprodukter. Den här studien visar att även så kallade ”rökfria” alternativ är förknippade med stora risker för hjärt-kärlhälsan. För att vända trenden behövs ett totalförbud mot all form av reklam för nikotinprodukter, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Fakta om nya nikotinprodukter

Upphettade tobaksvaror (HTP-produkter): HTP-produkterna innehåller tobak som hettas upp, men utan att brännas, vilket gör att det bildas en ånga som innehåller nikotin och andra giftiga ämnen. I Sverige säljs HTP-produkter av tobaksjätten Philip Morris International under varumärket IQOS. Eftersom produkterna är så nya finns inga mätningar av hur vanliga de är. Regeringen beslutade nyligen att öka kraven på hälsovarningar på vissa HTP-produkter och förbjuda smaksättning.

E-cigaretter: Att ”röka” e-cigarett kallas på engelska för ”vaping”. E-cigaretten innehåller inte tobak, men oftast nikotin. Den ånga som användaren andas in bildas genom upphettning av en vätska som innehåller propylenglykol, smakämnen och kemikalier, vanligen nikotin. År 2022 uppgav 36 procent av eleverna i årskurs nio att de någon gång använt e-cigaretter, enligt CAN:s nationella skolundersökning. Bland andra årskursen i gymnasiet var motsvarande siffra 48 procent.

Vitt snus: Det så kallade tobaksfria vita snuset har bara funnits på marknaden sedan 2016, men är redan den vanligaste av de tobaksfria nikotinprodukterna. Användningen bland ungdomar ökar väldigt snabbt. Nästan var femte kvinna i åldern 16–29 år uppger att de använder nikotinsnus, visar statistik från Folkhälsomyndigheten. Användandet av både vitt snus och e-cigaretter är högst bland personer i yngre åldersgrupper.

(Källa: Folkhälsomyndigheten, CAN, Tobaksfakta och Hjärt-Lungfonden)

Kostråd & riktlinjer

800 000 äldre riskerar undernäring – Livsmedelsverket presenterar tio åtgärder

Nästan var tredje äldre i Sverige riskerar att bli undernärd. Nu presenterar Livsmedelsverket ett nytt kunskapsstöd med tio åtgärder som ska hjälpa kommuner och regioner att förebygga undernäring bland äldre. Dietisternas riksförbund välkomnar förslagen men betonar att de kräver tillgång till dietistkompetens för att kunna genomföras i praktiken.

Nina Granberg 17 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 3 minuters läsning

Nya beräkningar från Karolinska institutet, gjorda på uppdrag av Livsmedelsverket, visar att omkring 100 000 äldre personer i Sverige är undernärda. Ytterligare 800 000 bedöms ha risk för undernäring.

Enligt de hälsoekonomiska beräkningarna medför undernäring och risk för undernäring uppskattningsvis 7 miljarder kronor i ökade vård- och omsorgskostnader varje år.

– Det här är första gången vi har en tydlig bild av hur omfattande problemet är i Sverige. Undernäring går i många fall att förebygga, men det kräver att flera aktörer agerar tillsammans, tidigt och systematiskt, säger Susanna Kugelberg, folkhälsonutritionist på Livsmedelsverket.

Mer än maten på tallriken

De tio åtgärderna presenteras i en policy brief riktad till beslutsfattare i kommuner och regioner. Syftet är att stärka det strategiska arbetet med mat och måltider inom äldreomsorgen.

Flera av förslagen handlar om organisation, ansvarsfördelning och samverkan, inte bara om maten i sig. Bland annat lyfts behovet av tvärsektoriell samverkan, individanpassat måltidsstöd, utbildning om matens betydelse och ökad samverkan mellan kommun och region.

Livsmedelsverket lyfter också fram att risken för undernäring ökar med stigande ålder, särskilt vid multisjuklighet, demens och social isolering. Samtidigt väntas antalet personer som är 85 år eller äldre öka med omkring 60 procent fram till 2033.

Dietister lyfts också fram i flera av åtgärderna, bland annat när det gäller nutritionsbedömning, måltidsstöd och samverkan mellan olika vårdaktörer.

– Att inkludera dietisters unika kompetens i multiprofessionella team och i samverkan mellan kommun och region ökar möjligheterna att upptäcka risker tidigt, ge individanpassade insatser och följa upp resultaten på ett strukturerat sätt. För att de nationella ambitionerna ska få genomslag krävs dock att dietister finns tillgängliga där de äldre finns, både inom kommunal omsorg och hälso- och sjukvård, säger Rebeka Bereczky Veress, ordförande för Dietisternas Riksförbund.

Hon betonar att flera av de föreslagna åtgärderna riskerar att bli svåra att genomföra i praktiken om tillgången till dietister inte stärks.

Rebeka Bereczky Veress understryker också att undernäring inte är en naturlig del av åldrandet och att nutrition därför behöver ses som en självklar del av god och jämlik äldreomsorg, inte som ett komplement. Enligt henne kan tidig upptäckt, individanpassade insatser och rätt kompetens förebygga mycket lidande. De nya beräkningarna visar också att investeringar i god nutrition kan förbättra livskvaliteten för äldre och samtidigt minska behovet av vård och omsorg.

Kunskapsstödet har tagits fram inom ramen för regeringens uppdrag om mat och måltider för äldre.

Faktaruta: Livsmedelsverkets tio åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre

Anta en måltidspolicy med mål för hälsa och livskvalitet.
Inför tvärsektoriell samverkan kring måltidssystemet.
Utse ansvariga för utveckling av måltidsservicen.
Upphandla flexibla och näringsanpassade måltidslösningar.
Ge individanpassade biståndsbeslut.
Öka samverkan mellan kommun och region.
Erbjud anpassat måltidsstöd.
Utbilda personal om matens betydelse.
Främja hälsosamma levnadsvanor.
Underlätta sociala initiativ från civilsamhället.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 • Uppdaterades 24 juni, 2026 • 2 minuters läsning

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.