Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Nya nikotinprodukter kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

Ny forskning har den senaste tiden visat på allt tydligare hälsorisker med de nya nikotinprodukter som blivit vanliga bland barn och unga. Det visar en ny studie som genomförts med anslag från Hjärt-Lungfonden.

8 november, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning
Nya nikotinprodukter kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

Foto: Stock.adobe.com

En av de produkter som nu säljs i Sverige är upphettade tobaksprodukter (HTP). Men att använda dessa leder till en påverkan på blodkärlfunktion och kan medföra en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

– De här produkterna innehåller höga halter nikotin. Vår forskning visar att nikotinet är ett giftigare ämne än vad som varit allmänt känt. I den nya studien kan vi se att HTP-produkter leder till stelare kärl och en ökad blodproppsbildning, vilket på sikt kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke, säger Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet.

Upphettade tobaksprodukter är en relativt ny företeelse i Sverige och marknadsförs av tobaksjätten Philip Morris International som ett ”rökfritt” alternativ till traditionella cigaretter. HTP-produkterna innehåller tobak som hettas upp, men utan att brännas, vilket gör att det bildas en ånga som innehåller nikotin och andra giftiga ämnen. 

I en nyligen publicerad oberoende studie har forskarna i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) analyserat ångan från upphettade tobaksprodukter. Preliminära data från denna analys visar att tobaksångan visserligen innehåller mindre mängder gifter än vanliga cigaretter, men att nikotinhalterna är mycket höga. 

Forskarna har även låtit 24 friska unga vuxna andas in ångorna och undersökte sedan deras blodkärl och blodprover. Studien visar att HTP-produkterna gav en ökad kärlstelhet, vilket kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke. Forskarna kunde även se en hastigare proppbildande förmåga hos blodplättarna vid bruk av HTP, vilket kan medföra ökad risk för åderförkalkning, som i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

– Tobaksindustrins aggressiva marknadsföring ställer barn och ungdomar i skottlinjen för nya hälsofarliga tobaksprodukter. Den här studien visar att även så kallade ”rökfria” alternativ är förknippade med stora risker för hjärt-kärlhälsan. För att vända trenden behövs ett totalförbud mot all form av reklam för nikotinprodukter, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Fakta om nya nikotinprodukter

Upphettade tobaksvaror (HTP-produkter): HTP-produkterna innehåller tobak som hettas upp, men utan att brännas, vilket gör att det bildas en ånga som innehåller nikotin och andra giftiga ämnen. I Sverige säljs HTP-produkter av tobaksjätten Philip Morris International under varumärket IQOS. Eftersom produkterna är så nya finns inga mätningar av hur vanliga de är. Regeringen beslutade nyligen att öka kraven på hälsovarningar på vissa HTP-produkter och förbjuda smaksättning.

E-cigaretter: Att ”röka” e-cigarett kallas på engelska för ”vaping”. E-cigaretten innehåller inte tobak, men oftast nikotin. Den ånga som användaren andas in bildas genom upphettning av en vätska som innehåller propylenglykol, smakämnen och kemikalier, vanligen nikotin. År 2022 uppgav 36 procent av eleverna i årskurs nio att de någon gång använt e-cigaretter, enligt CAN:s nationella skolundersökning. Bland andra årskursen i gymnasiet var motsvarande siffra 48 procent.

Vitt snus: Det så kallade tobaksfria vita snuset har bara funnits på marknaden sedan 2016, men är redan den vanligaste av de tobaksfria nikotinprodukterna. Användningen bland ungdomar ökar väldigt snabbt. Nästan var femte kvinna i åldern 16–29 år uppger att de använder nikotinsnus, visar statistik från Folkhälsomyndigheten. Användandet av både vitt snus och e-cigaretter är högst bland personer i yngre åldersgrupper.

(Källa: Folkhälsomyndigheten, CAN, Tobaksfakta och Hjärt-Lungfonden)



Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.