Nya nikotinprodukter kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

Ny forskning har den senaste tiden visat på allt tydligare hälsorisker med de nya nikotinprodukter som blivit vanliga bland barn och unga. Det visar en ny studie som genomförts med anslag från Hjärt-Lungfonden.

8 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

En av de produkter som nu säljs i Sverige är upphettade tobaksprodukter (HTP). Men att använda dessa leder till en påverkan på blodkärlfunktion och kan medföra en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

– De här produkterna innehåller höga halter nikotin. Vår forskning visar att nikotinet är ett giftigare ämne än vad som varit allmänt känt. I den nya studien kan vi se att HTP-produkter leder till stelare kärl och en ökad blodproppsbildning, vilket på sikt kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke, säger Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet.

Upphettade tobaksprodukter är en relativt ny företeelse i Sverige och marknadsförs av tobaksjätten Philip Morris International som ett ”rökfritt” alternativ till traditionella cigaretter. HTP-produkterna innehåller tobak som hettas upp, men utan att brännas, vilket gör att det bildas en ånga som innehåller nikotin och andra giftiga ämnen.

I en nyligen publicerad oberoende studie har forskarna i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) analyserat ångan från upphettade tobaksprodukter. Preliminära data från denna analys visar att tobaksångan visserligen innehåller mindre mängder gifter än vanliga cigaretter, men att nikotinhalterna är mycket höga.

Forskarna har även låtit 24 friska unga vuxna andas in ångorna och undersökte sedan deras blodkärl och blodprover. Studien visar att HTP-produkterna gav en ökad kärlstelhet, vilket kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke. Forskarna kunde även se en hastigare proppbildande förmåga hos blodplättarna vid bruk av HTP, vilket kan medföra ökad risk för åderförkalkning, som i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

– Tobaksindustrins aggressiva marknadsföring ställer barn och ungdomar i skottlinjen för nya hälsofarliga tobaksprodukter. Den här studien visar att även så kallade ”rökfria” alternativ är förknippade med stora risker för hjärt-kärlhälsan. För att vända trenden behövs ett totalförbud mot all form av reklam för nikotinprodukter, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Fakta om nya nikotinprodukter

Upphettade tobaksvaror (HTP-produkter): HTP-produkterna innehåller tobak som hettas upp, men utan att brännas, vilket gör att det bildas en ånga som innehåller nikotin och andra giftiga ämnen. I Sverige säljs HTP-produkter av tobaksjätten Philip Morris International under varumärket IQOS. Eftersom produkterna är så nya finns inga mätningar av hur vanliga de är. Regeringen beslutade nyligen att öka kraven på hälsovarningar på vissa HTP-produkter och förbjuda smaksättning.

E-cigaretter: Att ”röka” e-cigarett kallas på engelska för ”vaping”. E-cigaretten innehåller inte tobak, men oftast nikotin. Den ånga som användaren andas in bildas genom upphettning av en vätska som innehåller propylenglykol, smakämnen och kemikalier, vanligen nikotin. År 2022 uppgav 36 procent av eleverna i årskurs nio att de någon gång använt e-cigaretter, enligt CAN:s nationella skolundersökning. Bland andra årskursen i gymnasiet var motsvarande siffra 48 procent.

Vitt snus: Det så kallade tobaksfria vita snuset har bara funnits på marknaden sedan 2016, men är redan den vanligaste av de tobaksfria nikotinprodukterna. Användningen bland ungdomar ökar väldigt snabbt. Nästan var femte kvinna i åldern 16–29 år uppger att de använder nikotinsnus, visar statistik från Folkhälsomyndigheten. Användandet av både vitt snus och e-cigaretter är högst bland personer i yngre åldersgrupper.

(Källa: Folkhälsomyndigheten, CAN, Tobaksfakta och Hjärt-Lungfonden)

Gastroenterologi

Nytt analysinstrument ska fånga tarmens tidiga sjukdomssignaler

Med ett nytt analysinstrument ska forskare vid Göteborgs universitet mäta ämnen från tarmbakterier i blodet. Målet är att upptäcka risk för bland annat diabetes, fettlever och hjärt-kärlsjukdom tidigare. På sikt kan kunskapen också bidra till mer individanpassade kostråd och behandlingar.

Redaktionen 9 november, 2026 • 2 minuters läsning

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet, och hans forskargrupp får 4,5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till en ny masspektrometer. Instrumentet används för att identifiera och mäta små molekyler, bland annat metaboliter som bildas när tarmbakterier omsätter maten.

Många av dessa ämnen tas upp i blodet. Genom att analysera dem vill forskarna förstå hur bakteriernas aktivitet påverkar hälsan och hitta förändringar som föregår sjukdom.

Den nya masspektrometern ersätter gruppens gamla, utslitna instrument. Enligt Fredrik Bäckhed var investeringen avgörande för att forskningen skulle kunna fortsätta.

Forskargruppen följer stora grupper av människor över tid. Sparade blodprover från personer som var friska vid provtagningen men senare utvecklade sjukdom gör det möjligt att söka efter tidiga varningssignaler. Masspektrometern är ett centralt verktyg för att kartlägga dessa ämnen och deras halter.

Bakteriernas funktion i fokus

Forskningen handlar både om vilka bakterier som finns i tarmen och om vad de producerar. Ett av de ämnen som gruppen studerar särskilt är imidazolpropionat, ImP, som bildas när tarmbakterier omsätter aminosyran histidin.

Gruppen har tidigare visat hur ämnet kan störa insulinets signalering. I en europeisk studie med 1 990 deltagare var nivåerna förhöjda hos personer med typ 2-diabetes, men också vid prediabetes.

Resultaten pekade på att bakteriernas förändrade omsättning av histidin hade större betydelse för nivåerna än mängden histidin i kosten. Sambandet kan därför inte översättas till ett enkelt råd om att undvika livsmedel som innehåller aminosyran.

Kan komplettera dagens riskbedömning

Även inom hjärt-kärlforskningen har ImP väckt intresse. I en studie med drygt 7 000 patienter med kranskärlssjukdom var högre nivåer förknippade med ökad risk för död och allvarliga hjärt-kärlhändelser. Sambanden kvarstod efter justering för etablerade riskfaktorer.

Fynden talar för att ämnet skulle kunna komplettera dagens riskbedömning hos patienter med kranskärlssjukdom. Studien visar däremot inte att screening av friska personer förbättrar hälsan eller att en sänkning av ImP minskar sjukdomsrisken.

Kartlägger nivåer hos friska

Innan mätningarna kan användas i vården behövs kunskap om vilka nivåer som förekommer hos friska. Forskargruppen genomför därför en studie för att fastställa referensvärden och referensintervall för ImP.

Deltagarna lämnar blodprov vid två tillfällen, genomgår en enklare hälsoundersökning och besvarar frågor om hälsa och kostvanor. Kartläggningen ska ge ett underlag för att tolka framtida provsvar.

På längre sikt är ambitionen att utveckla blodanalyser som kan vägleda förebyggande insatser och behandling. Individanpassade kostråd och läkemedel som hämmar bakteriernas produktion av skadliga ämnen är möjliga användningsområden, men fortfarande mål för forskningen.

Källa: IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse

Diabetes

Mindre bearbetat fullkorn gav bättre långtidsblodsocker

Fullkorn är inte alltid likvärdigt när det gäller blodsockret. I en ny randomiserad studie fick personer med typ 2-diabetes lägre HbA1c när de åt mindre bearbetade fullkornsprodukter jämfört med malda alternativ. Skillnaden sågs utan någon skillnad i kroppsvikt mellan grupperna.

Redaktionen 6 november, 2026 • 2 minuters läsning

Rådet att välja fullkorn framför raffinerade spannmålsprodukter är välbekant. Men spelar det också roll hur fullkornet har bearbetats? Det undersökte forskare i en tolv veckor lång studie med 160...