Nya nikotinprodukter kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

Ny forskning har den senaste tiden visat på allt tydligare hälsorisker med de nya nikotinprodukter som blivit vanliga bland barn och unga. Det visar en ny studie som genomförts med anslag från Hjärt-Lungfonden.

8 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

En av de produkter som nu säljs i Sverige är upphettade tobaksprodukter (HTP). Men att använda dessa leder till en påverkan på blodkärlfunktion och kan medföra en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

– De här produkterna innehåller höga halter nikotin. Vår forskning visar att nikotinet är ett giftigare ämne än vad som varit allmänt känt. I den nya studien kan vi se att HTP-produkter leder till stelare kärl och en ökad blodproppsbildning, vilket på sikt kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke, säger Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet.

Upphettade tobaksprodukter är en relativt ny företeelse i Sverige och marknadsförs av tobaksjätten Philip Morris International som ett ”rökfritt” alternativ till traditionella cigaretter. HTP-produkterna innehåller tobak som hettas upp, men utan att brännas, vilket gör att det bildas en ånga som innehåller nikotin och andra giftiga ämnen.

I en nyligen publicerad oberoende studie har forskarna i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) analyserat ångan från upphettade tobaksprodukter. Preliminära data från denna analys visar att tobaksångan visserligen innehåller mindre mängder gifter än vanliga cigaretter, men att nikotinhalterna är mycket höga.

Forskarna har även låtit 24 friska unga vuxna andas in ångorna och undersökte sedan deras blodkärl och blodprover. Studien visar att HTP-produkterna gav en ökad kärlstelhet, vilket kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke. Forskarna kunde även se en hastigare proppbildande förmåga hos blodplättarna vid bruk av HTP, vilket kan medföra ökad risk för åderförkalkning, som i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

– Tobaksindustrins aggressiva marknadsföring ställer barn och ungdomar i skottlinjen för nya hälsofarliga tobaksprodukter. Den här studien visar att även så kallade ”rökfria” alternativ är förknippade med stora risker för hjärt-kärlhälsan. För att vända trenden behövs ett totalförbud mot all form av reklam för nikotinprodukter, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Fakta om nya nikotinprodukter

Upphettade tobaksvaror (HTP-produkter): HTP-produkterna innehåller tobak som hettas upp, men utan att brännas, vilket gör att det bildas en ånga som innehåller nikotin och andra giftiga ämnen. I Sverige säljs HTP-produkter av tobaksjätten Philip Morris International under varumärket IQOS. Eftersom produkterna är så nya finns inga mätningar av hur vanliga de är. Regeringen beslutade nyligen att öka kraven på hälsovarningar på vissa HTP-produkter och förbjuda smaksättning.

E-cigaretter: Att ”röka” e-cigarett kallas på engelska för ”vaping”. E-cigaretten innehåller inte tobak, men oftast nikotin. Den ånga som användaren andas in bildas genom upphettning av en vätska som innehåller propylenglykol, smakämnen och kemikalier, vanligen nikotin. År 2022 uppgav 36 procent av eleverna i årskurs nio att de någon gång använt e-cigaretter, enligt CAN:s nationella skolundersökning. Bland andra årskursen i gymnasiet var motsvarande siffra 48 procent.

Vitt snus: Det så kallade tobaksfria vita snuset har bara funnits på marknaden sedan 2016, men är redan den vanligaste av de tobaksfria nikotinprodukterna. Användningen bland ungdomar ökar väldigt snabbt. Nästan var femte kvinna i åldern 16–29 år uppger att de använder nikotinsnus, visar statistik från Folkhälsomyndigheten. Användandet av både vitt snus och e-cigaretter är högst bland personer i yngre åldersgrupper.

(Källa: Folkhälsomyndigheten, CAN, Tobaksfakta och Hjärt-Lungfonden)

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.