Nya nikotinprodukter kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

Ny forskning har den senaste tiden visat på allt tydligare hälsorisker med de nya nikotinprodukter som blivit vanliga bland barn och unga. Det visar en ny studie som genomförts med anslag från Hjärt-Lungfonden.

8 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

En av de produkter som nu säljs i Sverige är upphettade tobaksprodukter (HTP). Men att använda dessa leder till en påverkan på blodkärlfunktion och kan medföra en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke.

– De här produkterna innehåller höga halter nikotin. Vår forskning visar att nikotinet är ett giftigare ämne än vad som varit allmänt känt. I den nya studien kan vi se att HTP-produkter leder till stelare kärl och en ökad blodproppsbildning, vilket på sikt kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke, säger Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet.

Upphettade tobaksprodukter är en relativt ny företeelse i Sverige och marknadsförs av tobaksjätten Philip Morris International som ett ”rökfritt” alternativ till traditionella cigaretter. HTP-produkterna innehåller tobak som hettas upp, men utan att brännas, vilket gör att det bildas en ånga som innehåller nikotin och andra giftiga ämnen.

I en nyligen publicerad oberoende studie har forskarna i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) analyserat ångan från upphettade tobaksprodukter. Preliminära data från denna analys visar att tobaksångan visserligen innehåller mindre mängder gifter än vanliga cigaretter, men att nikotinhalterna är mycket höga.

Forskarna har även låtit 24 friska unga vuxna andas in ångorna och undersökte sedan deras blodkärl och blodprover. Studien visar att HTP-produkterna gav en ökad kärlstelhet, vilket kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke. Forskarna kunde även se en hastigare proppbildande förmåga hos blodplättarna vid bruk av HTP, vilket kan medföra ökad risk för åderförkalkning, som i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

– Tobaksindustrins aggressiva marknadsföring ställer barn och ungdomar i skottlinjen för nya hälsofarliga tobaksprodukter. Den här studien visar att även så kallade ”rökfria” alternativ är förknippade med stora risker för hjärt-kärlhälsan. För att vända trenden behövs ett totalförbud mot all form av reklam för nikotinprodukter, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Fakta om nya nikotinprodukter

Upphettade tobaksvaror (HTP-produkter): HTP-produkterna innehåller tobak som hettas upp, men utan att brännas, vilket gör att det bildas en ånga som innehåller nikotin och andra giftiga ämnen. I Sverige säljs HTP-produkter av tobaksjätten Philip Morris International under varumärket IQOS. Eftersom produkterna är så nya finns inga mätningar av hur vanliga de är. Regeringen beslutade nyligen att öka kraven på hälsovarningar på vissa HTP-produkter och förbjuda smaksättning.

E-cigaretter: Att ”röka” e-cigarett kallas på engelska för ”vaping”. E-cigaretten innehåller inte tobak, men oftast nikotin. Den ånga som användaren andas in bildas genom upphettning av en vätska som innehåller propylenglykol, smakämnen och kemikalier, vanligen nikotin. År 2022 uppgav 36 procent av eleverna i årskurs nio att de någon gång använt e-cigaretter, enligt CAN:s nationella skolundersökning. Bland andra årskursen i gymnasiet var motsvarande siffra 48 procent.

Vitt snus: Det så kallade tobaksfria vita snuset har bara funnits på marknaden sedan 2016, men är redan den vanligaste av de tobaksfria nikotinprodukterna. Användningen bland ungdomar ökar väldigt snabbt. Nästan var femte kvinna i åldern 16–29 år uppger att de använder nikotinsnus, visar statistik från Folkhälsomyndigheten. Användandet av både vitt snus och e-cigaretter är högst bland personer i yngre åldersgrupper.

(Källa: Folkhälsomyndigheten, CAN, Tobaksfakta och Hjärt-Lungfonden)

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 9 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.

Matallergi

På gång: Ny strategi för allergi och celiaki

En nationell strategi och handlingsplan för allergiområdet är nu överlämnad till regeringen. Förslaget, som har tagits fram gemensamt av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen, syftar till att skapa en tryggare tillvaro för de miljontals människor i Sverige som lever med allergier.

Nina Granberg 4 februari, 2026 • Uppdaterades 5 februari, 2026 • 2 minuters läsning

Nationell strategi och handlingsplan 2026 för allergiområdet omfattar både hälso- och sjukvården och insatser i samhället.. Ett centralt fokus är trygg mat och tillförlitlig information i livsmedelskedjan, vilket har direkt bäring på dietisters arbete inom vård, rådgivning och offentliga måltider.

– ”Vårt mål är att personer med matallergi eller celiaki ska kunna känna sig trygga när de äter och att de inte drabbas av oväntade eller i vissa fall livshotande reaktioner”, säger Christina Nordin, generaldirektör på Livsmedelsverket.

Matallergi och celiaki

I strategin inkluderas både matallergi och celiaki. Även om celiaki inte är en allergi i medicinsk mening behandlas tillståndet tillsammans med allergier, bland annat eftersom livsmedelslagstiftningen ställer motsvarande krav på information och märkning av gluten som för allergener.

För dietister innebär detta att strategin tydligt berör det kliniska och förebyggande arbete som rör kostbehandling, utbildning och uppföljning vid både matallergi och celiaki.

Kunskap i hela livsmedelskedjan

Livsmedelsverkets del av handlingsplanen fokuserar på att stärka kunskapen i hela livsmedelskedjan, från tillverkning och import till tillagning och servering.

– ”Vi ser att det handlar om att öka kunskapen i alla led i livsmedelskedjan, från de som tillverkar eller importerar mat till de som tillagar och serverar”, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och projektledare på Livsmedelsverket.

I förslaget ingår också att livsmedelskontrollen ska rikta ett ännu tydligare fokus mot frågor som är särskilt viktiga för personer med matallergi eller celiaki, till exempel korrekt märkning av allergener som ägg, jordnötter och vete. Detta är områden där dietister ofta bidrar med expertkunskap, både i rådgivande och utbildande roller.

Uppföljning i vården och minskat behov av specialkost

Strategin betonar vikten av uppföljning av barn och vuxna med allergi inom hälso- och sjukvården. Med bättre strukturer för uppföljning och möjlighet till friskförklaring kan onödiga eliminationsdieter minska.

Detta kan i sin tur leda till ett minskat behov av specialkost i förskola och skola, något som både kan förenkla måltidsverksamheten och minska risken för felserveringar. Dietister har här en central roll i att bedöma kostbehov, följa upp diagnoser och stödja patienter och verksamheter i att anpassa kosten på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

Extra fokus på förskola och skola

Eftersom matallergier är vanligare under barndomen ägnas särskild uppmärksamhet åt förskola och skola. Strategin pekar på behovet av bättre samordning av allergifrågor i skolan samt en översyn av befintligt informationsmaterial.

I dessa miljöer samverkar dietister ofta med elevhälsa, skolsköterskor och måltidspersonal, både kring individuella behov och mer övergripande rutiner för säker mat.

Den nationella strategin och handlingsplanen ska nu beredas vidare av regeringen.