Folkhälsa

Nya krav på näringsdeklaration på nästan all mat

Från 13 december 2016 ska nästan alla livsmedel ha en näringsdeklaration. Det betyder att det bland annat måste framgå hur mycket fett, kolhydrater, protein, socker … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Från 13 december 2016 ska nästan alla livsmedel ha en näringsdeklaration. Det betyder att det bland annat måste framgå hur mycket fett, kolhydrater, protein, socker och salt som finns i maten.

Näringsdeklarationen måste innehålla uppgifter om mängden fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt som finns i produkten. Det måste också framgå hur mycket energi den ger. Den som vill kan även skriva mängden vitaminer och mineraler – men det är inget krav.– Det här är bra nyheter för alla konsumenter som vill göra medvetna matval, säger Anna Wedholm Pallas, rådgivare på Livsmedelsverket. För många livsmedelföretag innebär reglerna ingen stor förändring, eftersom de redan anger näringsdeklaration frivilligt.

Salt och sockerEn nyhet är att det ska stå mängd salt i stället för mängd natrium. En annan nyhet är att totalmängden sockerarter alltid ska anges. I totalmängden ingår både tillsatt socker och det socker som kan ingå naturligt som exempelvis fruktsocker eller mjölksocker. Däremot framgår inte av näringsdeklarationen hur stor del av totalmängden sockerarter som är tillsatt socker. Ungefär hur mycket tillsatt socker som finns i ett livsmedel går att ta reda på genom att jämföra näringsdeklarationen med ingrediensförteckningen, där ingredienserna måste anges i fallande skala. Exempel på ingredienser i en produkt: vetemjöl, socker, mjölk, ägg, russin. I den totala mängden sockerarter i näringsdeklarationen ingår tillsatt socker men även mjölksocker från mjölken och fruktsocker från russinen. I exemplet står socker före mjölk och russin. Det betyder att tillsatt socker står för den största delen av den totala sockermängden i exemplet.

Mat som inte behöver ha näringsdeklarationDet krävs ingen näringsdeklaration för mat som serveras på restaurang eller säljs förpackad över disk. Det krävs inte heller näringsdeklaration för livsmedel som säljs på bondens marknad eller på liknande sätt.

Övergångsregler gör att vissa livsmedel, till exempel de med lång hållbarhet, kan få säljas utan näringsdeklaration ett tag även efter den 13 december 2016.

Källa: Livsmedelsverket

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.