Kostråd & riktlinjer

Nya kostråd för äldre på remiss – klart våren 2026

Kostråden för äldre personer 65+ ska uppdateras. Livsmedelsverkets förslag är nu ute på remiss och den färdiga versionen ska presenteras våren 2026.

Nina Granberg 20 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Den vetenskapliga grunden och de avvägningar som gjorts beskrivs i rapporten ”Kostråd för att främja ett hälsosamt åldrande”. Nu går förslaget ut på remiss och Livsmedelsverket välkomnar synpunkter från berörda myndigheter, pensionärsorganisationer, hälso- och sjukvård, företrädare för livsmedelsbranschen och andra aktörer.

I rapporten presenteras de föreslagna råden, men de är ännu inte formulerade eller anpassade för allmänheten. Ett exempel på anpassad text bifogas för att ge en inblick i hur informationen kan komma att se ut, men ingår inte i själva remissen.

De uppdaterade råden ska ligga till grund för ett nytt informationsmaterial som vänder sig till personer 65+ och tas fram inom ramen för ett regeringsuppdrag. De färdiga kostråden planeras att presenteras under våren 2026.

Exempel på förändringar utifrån remissunderlaget

Nytt råd: Baljväxter ofta, gärna varje dag (bönor, ärtor, linser).
Nytt råd: Ät gärna ägg (kopplat till att täcka proteinbehov).
Nytt råd: Ät gärna kött från fågel (kopplat till att täcka proteinbehov)
Delvis förändrat: Rådet om energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel breddas (tidigare låg fokus främst på socker och sockerrika livsmedel).

Rådet om rött kött ligger kvar på max 350 gram i veckan, men i vissa fall kan protein- och energibehov göra att rådet behöver vägas mot andra behov.
Justering: I rådet om nötter ingår frön inte längre i den rekommenderade mängden.

Läs mer HÄR.

Onkologi

Ny studie kopplar livsstilsfaktorer till bröstcancer

Mer än en fjärdedel av de förlorade friska levnadsåren till följd av bröstcancer kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost, rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Det visar en omfattande analys av data från över 200 länder.

Nina Granberg 5 mars, 2026 • Uppdaterades 6 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Studien, som analyserar data från cancerregister i fler än 200 länder mellan 1990 och 2023, visar att 28 procent av de förlorade friska levnadsåren på grund av bröstcancer globalt kan kopplas till modifierbara livsstilsfaktorer. Bland dessa ingår hög konsumtion av rött kött, tobaksanvändning, högt blodsocker, högt BMI, hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet. Resultaten har publicerats i The Lancet Oncology och omfattar både historiska trender och framtidsprognoser.

Studien visar att antalet nya fall av bröstcancer globalt beräknas stiga från omkring 2,3 miljoner år 2023 till mer än 3,5 miljoner år 2050. Samtidigt framgår det att personer i höginkomstländer i regel har bättre tillgång till screening, snabba diagnoser och behandling, medan ökande sjukdomsbörda och högre dödlighet förväntas i låg- och medelinkomstländer där vårdresurserna är mer begränsade.

Kartlagda riskfaktorer

Av de livsstilsfaktorerna som studien kopplar till förlorade friska levnadsår stod följande för störst andel:

Hög konsumtion av rött kött – 11 procent av alla förlorade friska levnadsår
Tobaksanvändning, inklusive passiv rökning – cirka 8 procent
Högt blodsocker – 6 procent
Högt BMI – 4 procent
Hög alkoholkonsumtion och låg fysisk aktivitet – vardera 2 procent

Analysen visar också att det diagnostiserades tre gånger fler nya fall av bröstcancer hos kvinnor över 55 år jämfört med kvinnor mellan 20 och 54 år under 2023. Samtidigt har incidensen i åldersgruppen 20–54 år ökat med nästan 29 procent sedan 1990, medan incidensen i äldre åldersgrupper varit relativt stabil.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...