Livsmedel

Ny WHO-rekommendation om sötningsmedel

I en ny rekommendation för konsumtion av sötningsmedel föreslår WHO att sötningsmedel inte används för att undvika ohälsosam viktuppgång eller för att minska risken för sjukdomar som är kopplade till matvanor.

26 juni, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Livsmedelsverket tolkar rekommendationen som att WHO inte helt avråder från sötningsmedel, men att de anser att det finns begränsat med stöd för att sötningsmedel har långsiktiga fördelar för hälsan.

Eftersom forskningen tydligt visar att drycker sötade med socker ökar risken för bland annat fetma, typ 2-diabetes och karies är Livsmedelsverkets bedömning att drycker sötade med sötningsmedel är ett alternativ för att minska på sockret.

I sin rekommendation föreslår WHO att sötningsmedel inte används för att undvika ohälsosam viktuppgång eller för att minska risken för sjukdomar som är kopplade till matvanor, till exempel typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Livsmedelsverket tolkar WHO:s rekommendation som att de inte avråder helt från sötningsmedel, men att personer som använder dem i syfte att gå ner i vikt eller för att förebygga matrelaterad sjukdom – men inte ändrar kosten i övrigt – bör vara medvetna om att det inte finns stöd i forskningen för att sötningsmedel är effektivt på sikt.

Den nya rekommendationen är en så kallad villkorlig (conditional) rekommendation. Det betyder att WHO anser att det vetenskapliga bevisläget är begränsat. I sina rekommendationer skriver WHO att det inte kan uteslutas att sambandet mellan sötningsmedel och matrelaterade sjukdomar som setts i observationsstudier åtminstone delvis beror på andra faktorer än just konsumtionen av sötningsmedel.

Läs hela artikeln här.

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...