Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Diabetes

Ny studie visar på vikten av skräddarsydda kostråd

Personer med förhöjd risk för typ 2-diabetes reagerar olika på samma måltid. Det har livsmedelsforskare vid Chalmers sett genom ett enkelt test för mätning av blodsocker. 

4 december, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

De två grupper som utkristalliserades är båda inom riskgrupp för sjukdomen, men en grupp uppvisade ett tydligt sämre blodsockersvar – och kan därmed behöva skräddarsydda kostråd.

– Det är en bra start för att karaktärisera gruppen med förhöjd risk ytterligare. I ett senare skede kan man använda informationen för att skräddarsy kostråd som skulle kunna ge bättre effekt än de allmänna kostråden för riskgruppen, säger Viktor Skantze, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap och delad förstaförfattare till studien.

Avdelningens forskning inom området precisionsnutrition, skräddarsydd kost, går ut på att utveckla metoder för att analysera hur en person, till exempel personer i riskgrupp för typ 2-diabetes, svarar på olika sorters mat. I förlängningen ska detta kunna leda till att man kan ge individuella kostråd till enskilda individer.

− Resultaten från studien pekar mot att det kanske inte hjälper alla i en riskgrupp att äta en kost med lågt glykemiskt index, för de får ändå ett högt blodsockersvar. Det kan finnas undergrupper inom riskgrupperna som reagerar annorlunda och där kostråden bör skräddarsys efter deras speciella förutsättningar, säger Viktor Skantze.

De 155 deltagarna kom från tre länder; USA, Italien och Sverige. De delades upp i två grupper som fick äta en standardiserad kost, en med högt glykemiskt index (GI) och en med lågt.

Forskargruppen mätte glukoshalterna i försökspersonernas blod efter att de ätit specialdesignade frukostar. Genom att analysera toppar och hastigheter, det vill säga hur högt blodsockret gick upp och hur snabbt det gick ner igen efter måltiden, kunde forskarna dela in försökspersonerna i två olika grupper.

− Studien utgick från två interventionsgrupper, men det spelade ingen roll vilken av de två måltiderna de fick. Vi såg ändå två olika grupperingar, varav en hade sämre glukossvar, vilket är en riskfaktor för typ 2-diabetes, säger Thérése Hjorth, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap och delad förstaförfattare.

Studien är bara början på att urskilja och karaktärisera de olika riskgrupperna, men man ser positivt på att använda modellen vidare.

− Nu när vi har uppvisat skillnader med den här modellen genom blodprov ser vi framför oss att man i framtiden skulle kunna använda kontinuerliga glukosmätningar (CGM-mätare), av samma som typ 1-diabetiker använder, i sitt hem och slippa blodprov. Detta är något vi nu jobbar med, säger Viktor Skantze. 

Länk till studien: Differential Responders to a Mixed Meal Tolerance Test Associated with Type 2 Diabetes Risk Factors and Gut Microbiota—Data from the MEDGI-Carb Randomized Controlled Trial

(Källa: Chalmers)


Dela artikeln

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.