Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Diabetes

Ny studie visar på vikten av skräddarsydda kostråd

Personer med förhöjd risk för typ 2-diabetes reagerar olika på samma måltid. Det har livsmedelsforskare vid Chalmers sett genom ett enkelt test för mätning av blodsocker. 

4 december, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

De två grupper som utkristalliserades är båda inom riskgrupp för sjukdomen, men en grupp uppvisade ett tydligt sämre blodsockersvar – och kan därmed behöva skräddarsydda kostråd.

– Det är en bra start för att karaktärisera gruppen med förhöjd risk ytterligare. I ett senare skede kan man använda informationen för att skräddarsy kostråd som skulle kunna ge bättre effekt än de allmänna kostråden för riskgruppen, säger Viktor Skantze, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap och delad förstaförfattare till studien.

Avdelningens forskning inom området precisionsnutrition, skräddarsydd kost, går ut på att utveckla metoder för att analysera hur en person, till exempel personer i riskgrupp för typ 2-diabetes, svarar på olika sorters mat. I förlängningen ska detta kunna leda till att man kan ge individuella kostråd till enskilda individer.

− Resultaten från studien pekar mot att det kanske inte hjälper alla i en riskgrupp att äta en kost med lågt glykemiskt index, för de får ändå ett högt blodsockersvar. Det kan finnas undergrupper inom riskgrupperna som reagerar annorlunda och där kostråden bör skräddarsys efter deras speciella förutsättningar, säger Viktor Skantze.

De 155 deltagarna kom från tre länder; USA, Italien och Sverige. De delades upp i två grupper som fick äta en standardiserad kost, en med högt glykemiskt index (GI) och en med lågt.

Forskargruppen mätte glukoshalterna i försökspersonernas blod efter att de ätit specialdesignade frukostar. Genom att analysera toppar och hastigheter, det vill säga hur högt blodsockret gick upp och hur snabbt det gick ner igen efter måltiden, kunde forskarna dela in försökspersonerna i två olika grupper.

− Studien utgick från två interventionsgrupper, men det spelade ingen roll vilken av de två måltiderna de fick. Vi såg ändå två olika grupperingar, varav en hade sämre glukossvar, vilket är en riskfaktor för typ 2-diabetes, säger Thérése Hjorth, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap och delad förstaförfattare.

Studien är bara början på att urskilja och karaktärisera de olika riskgrupperna, men man ser positivt på att använda modellen vidare.

− Nu när vi har uppvisat skillnader med den här modellen genom blodprov ser vi framför oss att man i framtiden skulle kunna använda kontinuerliga glukosmätningar (CGM-mätare), av samma som typ 1-diabetiker använder, i sitt hem och slippa blodprov. Detta är något vi nu jobbar med, säger Viktor Skantze. 

Länk till studien: Differential Responders to a Mixed Meal Tolerance Test Associated with Type 2 Diabetes Risk Factors and Gut Microbiota—Data from the MEDGI-Carb Randomized Controlled Trial

(Källa: Chalmers)


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.