Diabetes

Ny studie visar på vikten av skräddarsydda kostråd

Personer med förhöjd risk för typ 2-diabetes reagerar olika på samma måltid. Det har livsmedelsforskare vid Chalmers sett genom ett enkelt test för mätning av blodsocker.

4 december, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

De två grupper som utkristalliserades är båda inom riskgrupp för sjukdomen, men en grupp uppvisade ett tydligt sämre blodsockersvar – och kan därmed behöva skräddarsydda kostråd.

– Det är en bra start för att karaktärisera gruppen med förhöjd risk ytterligare. I ett senare skede kan man använda informationen för att skräddarsy kostråd som skulle kunna ge bättre effekt än de allmänna kostråden för riskgruppen, säger Viktor Skantze, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap och delad förstaförfattare till studien.

Avdelningens forskning inom området precisionsnutrition, skräddarsydd kost, går ut på att utveckla metoder för att analysera hur en person, till exempel personer i riskgrupp för typ 2-diabetes, svarar på olika sorters mat. I förlängningen ska detta kunna leda till att man kan ge individuella kostråd till enskilda individer.

− Resultaten från studien pekar mot att det kanske inte hjälper alla i en riskgrupp att äta en kost med lågt glykemiskt index, för de får ändå ett högt blodsockersvar. Det kan finnas undergrupper inom riskgrupperna som reagerar annorlunda och där kostråden bör skräddarsys efter deras speciella förutsättningar, säger Viktor Skantze.

De 155 deltagarna kom från tre länder; USA, Italien och Sverige. De delades upp i två grupper som fick äta en standardiserad kost, en med högt glykemiskt index (GI) och en med lågt.

Forskargruppen mätte glukoshalterna i försökspersonernas blod efter att de ätit specialdesignade frukostar. Genom att analysera toppar och hastigheter, det vill säga hur högt blodsockret gick upp och hur snabbt det gick ner igen efter måltiden, kunde forskarna dela in försökspersonerna i två olika grupper.

− Studien utgick från två interventionsgrupper, men det spelade ingen roll vilken av de två måltiderna de fick. Vi såg ändå två olika grupperingar, varav en hade sämre glukossvar, vilket är en riskfaktor för typ 2-diabetes, säger Thérése Hjorth, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap och delad förstaförfattare.

Studien är bara början på att urskilja och karaktärisera de olika riskgrupperna, men man ser positivt på att använda modellen vidare.

− Nu när vi har uppvisat skillnader med den här modellen genom blodprov ser vi framför oss att man i framtiden skulle kunna använda kontinuerliga glukosmätningar (CGM-mätare), av samma som typ 1-diabetiker använder, i sitt hem och slippa blodprov. Detta är något vi nu jobbar med, säger Viktor Skantze.

Länk till studien: Differential Responders to a Mixed Meal Tolerance Test Associated with Type 2 Diabetes Risk Factors and Gut Microbiota—Data from the MEDGI-Carb Randomized Controlled Trial

(Källa: Chalmers)

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...