Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Diabetes

Ny studie visar på vikten av skräddarsydda kostråd

Personer med förhöjd risk för typ 2-diabetes reagerar olika på samma måltid. Det har livsmedelsforskare vid Chalmers sett genom ett enkelt test för mätning av blodsocker. 

4 december, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

De två grupper som utkristalliserades är båda inom riskgrupp för sjukdomen, men en grupp uppvisade ett tydligt sämre blodsockersvar – och kan därmed behöva skräddarsydda kostråd.

– Det är en bra start för att karaktärisera gruppen med förhöjd risk ytterligare. I ett senare skede kan man använda informationen för att skräddarsy kostråd som skulle kunna ge bättre effekt än de allmänna kostråden för riskgruppen, säger Viktor Skantze, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap och delad förstaförfattare till studien.

Avdelningens forskning inom området precisionsnutrition, skräddarsydd kost, går ut på att utveckla metoder för att analysera hur en person, till exempel personer i riskgrupp för typ 2-diabetes, svarar på olika sorters mat. I förlängningen ska detta kunna leda till att man kan ge individuella kostråd till enskilda individer.

− Resultaten från studien pekar mot att det kanske inte hjälper alla i en riskgrupp att äta en kost med lågt glykemiskt index, för de får ändå ett högt blodsockersvar. Det kan finnas undergrupper inom riskgrupperna som reagerar annorlunda och där kostråden bör skräddarsys efter deras speciella förutsättningar, säger Viktor Skantze.

De 155 deltagarna kom från tre länder; USA, Italien och Sverige. De delades upp i två grupper som fick äta en standardiserad kost, en med högt glykemiskt index (GI) och en med lågt.

Forskargruppen mätte glukoshalterna i försökspersonernas blod efter att de ätit specialdesignade frukostar. Genom att analysera toppar och hastigheter, det vill säga hur högt blodsockret gick upp och hur snabbt det gick ner igen efter måltiden, kunde forskarna dela in försökspersonerna i två olika grupper.

− Studien utgick från två interventionsgrupper, men det spelade ingen roll vilken av de två måltiderna de fick. Vi såg ändå två olika grupperingar, varav en hade sämre glukossvar, vilket är en riskfaktor för typ 2-diabetes, säger Thérése Hjorth, doktorand på avdelningen för livsmedelsvetenskap och delad förstaförfattare.

Studien är bara början på att urskilja och karaktärisera de olika riskgrupperna, men man ser positivt på att använda modellen vidare.

− Nu när vi har uppvisat skillnader med den här modellen genom blodprov ser vi framför oss att man i framtiden skulle kunna använda kontinuerliga glukosmätningar (CGM-mätare), av samma som typ 1-diabetiker använder, i sitt hem och slippa blodprov. Detta är något vi nu jobbar med, säger Viktor Skantze. 

Länk till studien: Differential Responders to a Mixed Meal Tolerance Test Associated with Type 2 Diabetes Risk Factors and Gut Microbiota—Data from the MEDGI-Carb Randomized Controlled Trial

(Källa: Chalmers)


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.