Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Diabetes

Ny studie visar att tablett kan skydda njuren vid typ 1-diabetes 

En tablett, som sänker blodsocker och ges till patienter med typ 2-diabetes, kan även skydda njuren vid typ 1-diabetes. Det visar en ny studie publicerad … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

En tablett, som sänker blodsocker och ges till patienter med typ 2-diabetes, kan även skydda njuren vid typ 1-diabetes. Det visar en ny studie publicerad i Lancet.\n– Detta kan bli stort och göra att många ändrar behandlingen. Njursvikt är ett stort problem och orsakar både lidande och stora kostnader, säger Johan Jendle, professor vid Örebro universitet.

– Men det krävs fler studier som bekräftar resultatet, fortsätter Johan Jendle.

Dapagliflozin har visat sig skydda njuren hos patienter med typ 2-diabetes och forskarna ville ta reda på om den har samma effekt för typ 1-diabetes. 251 patienter med typ 1 diabetes och äggvita i urinen ingick i studien och delades in i tre grupper – en fick placebo, en fick en låg dos av medicinen, 5 mg, och en fick lite högre dos, 10 mg. Sedan jämförde forskarna halten av äggvita i urinen hos patienterna.

– Vi undersökte njurens förmåga att filtrera. Högt blodsocker och högt blodtryck gör att njuren inte klarar det. Jag brukar jämföra med ett melittafilter som går sönder – då rinner sumpen ner i kaffet. Vi vill inte att äggvitan ska rinna ut i urinen, förklarar Johan Jendle.

Hos gruppen som fick en låg dos minskade halten äggvita i urinen med 13 procent. Hos patienter som tagit en högre dos minskade det med 31 procent.

– Dessutom var biverkningarna låga, säger Johan Jendle.

En allvarlig biverkning av den läkemedelsgrupp som dapagliflozin tillhör är att patienter kan få syror, så kallade ketoner, i blodet. Det är ett tecken på akut insulinbrist. Ingen av patienterna i placebogruppen fick detta. Av patienter som tog en låg dos av Dapagliflozin fick 1 procent ketoner i blodet, respektive 4 procent som tagit en högre dos.

I undersökningen fick även 3 procent i placebogruppen respektive 5 och 6 procent som tog Dapagliflozin svampinfektioner i underlivet. Forskarna såg också en ökning av urinvägsinfektioner hos patienter som tog tabletten.

– Det ligger i linje med vad man sett tidigare hos patienter med typ 2 diabetes. Och även om det är låga siffror vill man givetvis ta en så låg dos som möjligt för att undvika biverkningar. Men här har vi alltså för första gången sett i en studie att tilläggsbehandling till insulin är associerat med en minskad risk för njurkomplikationer, säger Johan Jendle.

Eftersom frågeställningen njurskydd inte var förspecifierad i studien utan gjord utifrån tidigare insamlade data är nu nästa steg att göra en så kallad prospektiv randomiserad studie för att bekräfta resultaten.

Länk till artikeln i The Lancet Diabetes & Endocrinology 

Diabetes typ-1 och typ-2 och njursvikt:

Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och du får då för mycket socker i blodet. Typ 1-diabetes är en sjukdom du har hela livet, men det finns bra behandling att få.

Vid typ 2-diabetes har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Vanliga symtom är bland annat trötthet och att du behöver kissa oftare. Symtomen kommer ofta långsamt och kan ibland vara svåra att märka. Du kan göra mycket själv för att sänka blodsockervärdet, men det behövs sockersänkande läkemedel.

Vid njursvikt klarar njurarna inte av att rena blodet som de ska. Då stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen som annars hade följt med urinen ut.

Källa: Örebro universitet


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.