Nutrition

Ny studie: Konsistensen på ultraprocessad mat påverkar hur mycket vi äter

Att äta långsammare kan ha större betydelse än vi tror, även när det handlar om ultraprocessade livsmedel. En ny holländsk studie visar att matens textur, och därmed ätandets hastighet, påverkar det totala energiintaget påtagligt.

Nina Granberg 1 september, 2025 • Uppdaterades 7 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

Långsammare ätande minskade energiintaget med 369 kcal per dag. Det visar en ny holländsk randomiserad, kontrollerad studie. Totalt deltog 41 personer som under två separata 14-dagarsperioder fick äta dieter där mer än 90 procent av energin kom från ultraprocessade livsmedel. Dieterna var identiska vad gäller energitäthet, portionsstorlek och andel ultraprocessad energi, men skilde sig åt i textur.

En diet bestod av måltider med konsistens som gjorde att deltagarna åt långsammare.
Den andra dieten bestod av måltider med konsistens som främjade snabbare ätande.

Resultatet: när deltagarna åt den långsammare UPF-dieten minskade energiintaget i snitt med 369 kcal per dag jämfört med den snabbare dieten. Över 14 dagar motsvarade det mer än 5 000 kcal.

Samma mättnad, samma smakupplevelse

Trots den betydande skillnaden i energiintag rapporterade deltagarna inga skillnader i aptit, mättnad eller måltidstillfredsställelse mellan de två dieterna. Båda måltidstyperna bedömdes som lika goda och bekanta.

– ”Nästan alla deltagare anpassade sitt ätbeteende efter måltidernas textur, utan instruktioner och utan att behöva begränsa sitt intag medvetet eller göra avkall på smak och njutning”, säger studiens huvudförfattare professor Ciarán Forde.

Sensoriska signaler kan styra portionsstorlek

Studien, som genomfördes vid Human Nutrition Research Unit vid Wageningen University, är den första som på ett kontrollerat sätt visar att texturdrivna skillnader i ätande kan ha långsiktigt genomslag på energiintaget från ultraprocessade dieter.

Forskarna menar att resultaten hjälper till att förklara varför ultraprocessad mat ofta kopplas till högre energiintag och viktuppgång. Samtidigt öppnar fynden för nya vägar att påverka måltidsbeteenden genom att utforma livsmedel och måltider med sensoriska egenskaper som främjar långsammare ätande.

– ”Våra resultat visar den centrala rollen för sensoriska signaler i regleringen av måltidsstorlek och belyser möjligheten att använda måltidens textur för att påverka ätbeteenden över tid”, säger Forde.

Studien har ännu inte publicerats i en vetenskaplig tidskrift, men resultaten presenterades på American Society for Nutrition-konferensen NUTRITION 2025 i Florida den 2 juni 2025. Läs mer HÄR.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.