Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Nutrition

Ny studie: Konsistensen på ultraprocessad mat påverkar hur mycket vi äter

Att äta långsammare kan ha större betydelse än vi tror, även när det handlar om ultraprocessade livsmedel. En ny holländsk studie visar att matens textur, och därmed ätandets hastighet, påverkar det totala energiintaget påtagligt.

Nina Granberg 1 september, 2025 Uppdaterades 7 oktober, 2025 2 minuters läsning

Foto: AdobeStock

Långsammare ätande minskade energiintaget med 369 kcal per dag. Det visar en ny holländsk randomiserad, kontrollerad studie. Totalt deltog 41 personer som under två separata 14-dagarsperioder fick äta dieter där mer än 90 procent av energin kom från ultraprocessade livsmedel. Dieterna var identiska vad gäller energitäthet, portionsstorlek och andel ultraprocessad energi, men skilde sig åt i textur.

  • En diet bestod av måltider med konsistens som gjorde att deltagarna åt långsammare.
  • Den andra dieten bestod av måltider med konsistens som främjade snabbare ätande.

Resultatet: när deltagarna åt den långsammare UPF-dieten minskade energiintaget i snitt med 369 kcal per dag jämfört med den snabbare dieten. Över 14 dagar motsvarade det mer än 5 000 kcal.

Samma mättnad, samma smakupplevelse

Trots den betydande skillnaden i energiintag rapporterade deltagarna inga skillnader i aptit, mättnad eller måltidstillfredsställelse mellan de två dieterna. Båda måltidstyperna bedömdes som lika goda och bekanta.

– ”Nästan alla deltagare anpassade sitt ätbeteende efter måltidernas textur, utan instruktioner och utan att behöva begränsa sitt intag medvetet eller göra avkall på smak och njutning”, säger studiens huvudförfattare professor Ciarán Forde.

Sensoriska signaler kan styra portionsstorlek

Studien, som genomfördes vid Human Nutrition Research Unit vid Wageningen University, är den första som på ett kontrollerat sätt visar att texturdrivna skillnader i ätande kan ha långsiktigt genomslag på energiintaget från ultraprocessade dieter.

Forskarna menar att resultaten hjälper till att förklara varför ultraprocessad mat ofta kopplas till högre energiintag och viktuppgång. Samtidigt öppnar fynden för nya vägar att påverka måltidsbeteenden genom att utforma livsmedel och måltider med sensoriska egenskaper som främjar långsammare ätande.

– ”Våra resultat visar den centrala rollen för sensoriska signaler i regleringen av måltidsstorlek och belyser möjligheten att använda måltidens textur för att påverka ätbeteenden över tid”, säger Forde.

Studien har ännu inte publicerats i en vetenskaplig tidskrift, men resultaten presenterades på American Society for Nutrition-konferensen NUTRITION 2025 i Florida den 2 juni 2025. Läs mer HÄR


Dela artikeln

Dietisten Plus

Viktig information om tidskriften Dietisten

Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift och inte en medlemsförmån i Dietisternas Riksförbund (DRF), även om vi samarbetar och DRF finns representerade i redaktionsrådet. För att säkra tidskriftens långsiktiga kvalitet och fortsatta utgivning upphör nu tidigare kostnadsfria prenumerationer. För att fortsätta få Dietisten krävs att du tecknar en aktiv prenumeration.

26 januari, 2026 Uppdaterades 26 januari, 2026 1 minuts läsning
Dietisten

Foto: Dietisten

Tidskriften Dietisten är en fristående och oberoende tidskrift. Vi samarbetar med Dietisternas Riksförbund (DRF), bland annat genom att DRF finns representerade i tidskriftens redaktionsråd, men Dietisten ges inte ut av DRF och är inte en medlemsförmån.

Under många år har tidskriften kunnat erbjudas kostnadsfritt. För att långsiktigt säkerställa Dietistens fortsatta utveckling, kvalitet och överlevnad behöver vi nu ta nästa steg. Det innebär att tidskriften inte längre kommer att vara kostnadsfri.

Alla tidigare kostnadsfria prenumerationer kommer därför att upphöra, och för att fortsätta ta del av Dietisten krävs en ny aktiv prenumeration.

Vi har just nu ett introduktionspris för dig som vill fortsätta läsa tidskriften (eller för dig som vill teckna en ny prenumeration): 790 kr per år för både tryckt tidning och digital läsning. Önskar du fler exemplar, företagsprenumerationer eller att betala via faktura kan du mejla till prenumeration@dietisten.net 

Vi hoppas verkligen att du vill fortsätta läsa Dietisten och vara med på vår resa framåt – med fördjupande innehåll, aktuell forskning och relevanta perspektiv för dietistprofessionen.

Åtgärd krävs!
För att säkerställa din fortsatta prenumeration, teckna abonnemang via länken nedan:
https://www.dietisten.net/prenumerationer


Dela artikeln

Folkhälsa

Matvanor i ekonomisk utsatthet - nytt projekt ska minska ohälsa

Nu startar Mat för ett inkluderande samhälle, ett förberedelseprojekt som ska bidra till mer jämlika matvanor genom att ta avstamp i människors faktiska levnadsvillkor.

Nina Granberg 4 februari, 2026 Uppdaterades 5 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_243408452

Foto: AdobeStock

Med Region Stockholm i täten samverkar offentlig sektor och civilsamhälle för att möta ohälsa kopplad till matvanor, en folkhälsoutmaning som slår hårdast mot personer som lever i ekonomisk utsatthet.

Projektet koordineras av Region Stockholm genom Centrum för obesitas vid Akademiskt specialistcentrum och pågår till juni 2026. Arbetet finansieras av Vinnova genom SustainGov och är ett samverkansprojekt för systemförändring med flera aktörer, däribland Dietisternas riksförbund (DRF).

– Det behövs nya arbetssätt som tar avstamp i verkliga levnadsvillkor. Det här projektet ger oss en unik möjlighet att bättre förstå vilka hinder som står i vägen för hälsosamma matvanor hos en väldigt utsatt samhällsgrupp och hur vi inom offentlig sektor bättre kan möta dem”, säger Liisa Tolvanen, forskare och specialistdietist inom obesitasbehandling vid Centrum för obesitas, Akademiskt specialistcentrum, Region Stockholm.

Projektgruppen ska samarbeta med personer som lever i socioekonomisk utsatthet, representerade av Matmissionens medlemmar, genom enkäter, djupintervjuer och workshops. Syftet är att identifiera behov, barriärer och drivkrafter bakom matval, samt att ta fram ett kunskapsunderlag som kan användas nationellt för mer träffsäkra och jämlika folkhälsoinsatser.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.