Diabetes

Ny studie: Kan probiotika förhindra typ 1-diabetes?

Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\n\n

Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk.

\n\n\n\n

– Hypotesen är att probiotika ska främja en hälsosam tarmflora och att detta ska ha en positiv effekt på immunsystemet innan de första tecknen på autoimmunitet uppstår, säger Markus Lundgren överläkare på Centralsjukhuset Kristianstad och forskare vid Lunds universitet som leder den svenska delen av Sint1a-studien.

Autoimmunitet innebär att kroppens immunsystem, vars uppgift är att skydda oss mot främmade bakterier och virus genom att upptäcka och förstöra dem, istället vänder sig mot kroppens egna vävnader. Autoantikroppar är markörer som bildas som en reaktion på detta. Diabetesautoantikroppar (öcellsautoantikroppar) förekommer i blodet i ett förstadium till typ 1-diabetes och är ett tecken på att immunsystemet börjat förstöra kroppens egna insulinproducerande celler.

Sex veckor gamla

Barnen i Sint1a är bara sex veckor när de går med i studien. Hälften lottas att få ett tillskott av probiotika Bifidobacterium Infantis (B. infantis EVC001) att blanda ut i maten och hälften får placebo (en verkningslös substans).\n– Tidigare studier har visat att en hälsosam tarmflora minskar graden av inflammation och att det hjälper immunsystemet att skilja på farliga och ofarliga inkräktare, säger Markus Lundgren.

Internationellt forskarnätverk

Studien som heter Sint1a (Supplementation with B. Infantis for Mitigation of Type 1 Diabetes Autoimmunity) startar i slutet på augusti och är en del av GPPAD, ett nätverk av forskare i Tyskland, Belgien, Storbritannien, Polen och Sverige som erbjuder screening av nyfödda. Barn som visar sig ha specifika riskgener har en ökad risk att insjukna i typ 1-diabetes och kan medverka i kliniska studier med målet att fördröja eller förhindra sjukdomen (se faktaruta om GPPAD). Hittills har 245 000 nyfödda screenats runtom i Europa. I Sverige utförs screeningen i Skåne.

Sint1a är en systerstudie till Point-studien där forskarna inom GPPAD undersöker om insulinpulver som ges via munnen kan träna immunsystemet att känna igen insulin så att attacken mot de egna insulincellerna undviks.\n– Eventuellt skulle vi i framtiden kunna kombinera dessa båda strategier för att optimera de förebyggande insatserna, säger Markus Lundgren.

Syftet med Sint1a är att undersöka om probiotika (B Infantis EVC001) kan främja en hälsosam tarmflora och på så sätt stärka immunsystemet så att det förhindrar utvecklingen av diabetsautoantikroppar. Barn som i screening visat sig ha specifika riskgener kan delta. Studien är en del av GPPAD, ett nätverk av forskare i Tyskland, Storbritannien, Polen, Belgien och Sverige och finansieras av en amerikansk stiftelse; Leona M and Harry B Helmsley Charitalbe Trust.

För mer information, se gppad.lu.se

Text: Sara Liedholm, Lunds Universitet

\n\n\n\n

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...