Diabetes

Ny skånsk studie ska bromsa typ 1-diabetes

Vid typ 1-diabetes förstör det egna immunsystemet kroppens insulinproducerande celler. Forskare inom Region Skåne och Lunds universitet leder en ny läkemedelsstudie som syftar till att … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\n\n

Vid typ 1-diabetes förstör det egna immunsystemet kroppens insulinproducerande celler.\nForskare inom Region Skåne och Lunds universitet leder en ny läkemedelsstudie som syftar till att stoppa immunsystemets attack och bevara kvarvarande celler hos nydiagnostiserade vuxna.

\n\n\n\n

Den nya studien, IMPACT, är ettårig och startar i Skåne i maj. Studien riktar sig till personer mellan 18 och 45 år som nyligen diagnostiserats med typ 1-diabetes. I studien testas ett läkemedel (IMCY-0098) som har utvecklats för att skydda de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln som ännu inte förstörts. Läkemedlet ingår i en ny klass så kallade specifika immunoterapier, behandlingar som riktar sig mot immunförsvaret, i det här fallet den del som är involverat i utvecklingen av autoimmuna sjukdomar.\n– Om det lyckas kan vi bromsa sjukdomsförloppet och förbättra blodsockerkontrollen, säger Markus Lundgren, överläkare på Centralsjukhuset Kristianstad och forskare vid Lunds universitet som är ansvarig för IMPACT-studien.

Förhindrar följdsjukdomar

Personer med typ 1-diabetes måste själva tillföra insulin och reglera sitt blodsocker dygnet runt. För lågt blodsocker kan leda till medvetslöshet och död. För höga blodsockernivåer gör blodkärlen stela och orsakar med tiden skador på inre organ såsom hjärta, njurar, ögon och nerver.\n– I början kan kroppen fortfarande göra en liten mängd insulin, men förmågan försvinner gradvis. Ju fler celler man kan bevara desto lättare blir det för patienten att reglera sitt blodsocker. Bättre blodsockerkontroll minskar, eller fördröjer, de allvarliga följdsjukdomarna, säger Markus Lundgren.

En av fyra delstudier

IMPACT-studien är den första av fyra planerade kliniska prövningar inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet INNODIA. Snart startar även den andra studien, ”Ver-A-TID”, i Sverige.\n– I den studien kommer Verapamil, ett vanligt förekommande blodtryckssänkande läkemedel, utvärderas för dess möjliga effekt att bevara insulinproduktionen. Vi hoppas kunna starta denna studie, som riktar sig till vuxna över 18 år under våren, säger Markus Lundgren.

Källa: Lunds universitet

\n\n\n\n

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...