Folkhälsa

Ny Sifoundersökning: Låg tilltro till jämlik vård i Sverige

Färre än hälften av svenskarna, 46 procent, anser att vården i Sverige är jämlik. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Om … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Färre än hälften av svenskarna, 46 procent, anser att vården i Sverige är jämlik. Det visar en ny Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden. Om regeringen ska lyckas infria målet om att utplåna hälsoklyftorna i Sverige krävs nu en ökad satsning för att landets socioekonomiskt svaga grupper ska få bättre vård.

– Generellt kan vi vara stolta över vården i Sverige. Forskningen har bidragit till att andelen som dör i hjärtinfarkt har halverats på tio år, och akutvården håller hög internationell standard. Samtidigt finns det stora socioekonomiska klyftor, och det är oroande att människor anser att kvaliteten på vården påverkas av vem du är, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

En ny Sifoundersökning, genomförd på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, visar att inte ens hälften av svenskarna upplever att vården i Sverige är jämlik. 46 procent anser att kvaliteten på vården är helt oberoende av faktorer som kön, ålder, inkomst och bostadsort.

Samtidigt visar statistik från Folkhälsomyndigheten att risken att dö i hjärt-kärlsjukdom är nästan sju gånger högre för de 1,3 miljoner svenskar som enbart har en grundskoleutbildning jämfört med de som är högskoleutbildade. I dag skriver Hjärt-Lungfonden och fyra andra hjärtorganisationer på DN Debatt om hur vi kan komma tillrätta med de stora skillnaderna i hjärt-kärlhälsa.

– Regeringens målsättning är att hälsoklyftorna ska försvinna inom en generation. Om det ska lyckas måste landstingen prioritera förebyggande hälsovård, och vård som hjälper redan drabbade att slippa återinsjukna i exempelvis hjärtinfarkt. Dessutom krävs forskning om hur vården kan nå ut till socioekonomiskt svaga grupper, säger Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Hjärt-Lungfonden arbetar för att minska antalet som drabbas av hjärt-, kärl- och lungsjukdom samt för att ge de drabbade mer tid att leva. 2017 kunde Hjärt-Lungfonden dela ut ett nytt rekordbelopp, 344 miljoner, till svensk forskning med målet att förebygga, upptäcka och åtgärda hjärt-lungsjukdom.

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.