Osteoporos

Ny rekommendation vid osteoporos för att förhindra benskörhetsfrakturer

Ny rekommendation för läkemedelsbehandling vid osteoporos för att förhindra benskörhetsfrakturer Osteoporos, eller benskörhet, bidrar årligen till över 80 000 benskörhetsfrakturer, varav cirka 15 000 är … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Ny rekommendation för läkemedelsbehandling vid osteoporos för att förhindra benskörhetsfrakturer

Osteoporos, eller benskörhet, bidrar årligen till över 80 000 benskörhetsfrakturer, varav cirka 15 000 är höftledsfrakturer. Läkemedelsverket har tillsammans med nationella experter tagit fram en ny rekommendation för läkemedelsbehandling för att förhindra benskörhetsfrakturer. Den ersätter den tidigare behandlingsrekommendationen från 2007.

Osteoporos uppkommer när mer ben bryts ner än vad som återbildas. Risken att drabbas ökar med åldern men det finns också flertal andra riskfaktorer såsom ärftlighet, rökning, underliggande sjukdomstillstånd eller behandling med kortison.

– Behandlingsrekommendationen vänder sig främst till personal inom hälso- och sjukvården som behandlar patienter med benskörhetsfrakturer, säger Elina Rönnemaa, utredare vid Läkemedelsverket. Vi har gått igenom vetenskapliga underlaget och utformat dokumentet ihop med nationella experter.

Den nya behandlingsrekommendationen sammanfattad;

Efter en benskörhetsfraktur ska alla postmenopausala kvinnor samt män över 50 år utredas för osteoporos och benspecifik läkemedelsbehandling ska alltid övervägas.

Genomgång av riskfaktorer och icke-farmakologisk behandling ska erbjudas till alla.

Vid bakomliggande sjukdom som orsak till benskörhet ska denna i regel behandlas före ställningstagande till benspecifik behandling.

Beslut om benspecifik behandling ska grundas på en samlad klinisk värdering, inte enbart på bentäthetsvärden.

Särskilt stark behandlingsindikation föreligger vid fraktur i kota eller höft.

Bisfosfonater är förstahandsval när behandling sätts in. Denosumab rekommenderas vid intolerans eller kontraindikationer mot bisfosfonat, till exempel vid svår njursvikt. Teriparatid kan övervägas vid mycket hög frakturrisk som vid kotfrakturer och uttalat låg bentäthet.

Kalcium och D-vitamin rekommenderas enbart vid brist eller otillräckligt intag som kompletterande behandling vid primär osteoporos.

Sedan Läkemedelsverkets tidigare behandlingsrekommendation publicerades 2007 har nya läkemedel tillkommit. Samtidigt har kunskapen om några äldre läkemedel lett till att de inte längre rekommenderas för användning mot osteoporos.

– Den här behandlingsrekommendationen är mycket efterfrågad. Vi hoppas att den ska bidra till att personer med en benskörhetsfraktur får den behandling de behöver, säger projektledaren Pia Bylund vid Läkemedelsverket. Osteoporos är vanligt hos äldre, och benskörhetsfrakturerna medför stora påfrestningar för både individen och sjukvården.

Läkemedelsverket har samverkat med Socialstyrelsen som samtidigt publicerar remissversionen av rörelseorganens sjukdomar, där osteoporos ingår. Hälsoekonomisk värdering ingår inte i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer.

Länkar:\nLäkemedel vid osteoporos för att förhindra benskörhetsfrakturer – behandlingsrekommendation\nSocialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – remissversion

Källa: Läkemedelsverket

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Redaktionen 24 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 2 minuters läsning

Ätstörningar är ett av vårdens mest komplexa tillstånd. För vården innebär det stora utmaningar och ett tydligt behov av dietistens kompetens.

Temat lyfter dietistens betydelse – från vårdens verklighet till vetenskapliga rön.

Ur temat

• Dietisten Jenny Bergvall berättar om sitt arbete vid en av Sveriges fem enheter för högspecialiserad...

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Nina Granberg 22 september, 2025 • Uppdaterades 24 september, 2025 • 3 minuters läsning

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

Vad är NNR2023?
De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
Fokus:
Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
Hälsa & hållbarhet:
Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
Utmaningar:
Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.