Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Osteoporos

Ny rekommendation vid osteoporos för att förhindra benskörhetsfrakturer

Ny rekommendation för läkemedelsbehandling vid osteoporos för att förhindra benskörhetsfrakturer Osteoporos, eller benskörhet, bidrar årligen till över 80 000 benskörhetsfrakturer, varav cirka 15 000 är … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Ny rekommendation för läkemedelsbehandling vid osteoporos för att förhindra benskörhetsfrakturer

Osteoporos, eller benskörhet, bidrar årligen till över 80 000 benskörhetsfrakturer, varav cirka 15 000 är höftledsfrakturer. Läkemedelsverket har tillsammans med nationella experter tagit fram en ny rekommendation för läkemedelsbehandling för att förhindra benskörhetsfrakturer. Den ersätter den tidigare behandlingsrekommendationen från 2007.

Osteoporos uppkommer när mer ben bryts ner än vad som återbildas. Risken att drabbas ökar med åldern men det finns också flertal andra riskfaktorer såsom ärftlighet, rökning, underliggande sjukdomstillstånd eller behandling med kortison.

– Behandlingsrekommendationen vänder sig främst till personal inom hälso- och sjukvården som behandlar patienter med benskörhetsfrakturer, säger Elina Rönnemaa, utredare vid Läkemedelsverket. Vi har gått igenom vetenskapliga underlaget och utformat dokumentet ihop med nationella experter.

Den nya behandlingsrekommendationen sammanfattad;

  • Efter en benskörhetsfraktur ska alla postmenopausala kvinnor samt män över 50 år utredas för osteoporos och benspecifik läkemedelsbehandling ska alltid övervägas.
  • Genomgång av riskfaktorer och icke-farmakologisk behandling ska erbjudas till alla.
  • Vid bakomliggande sjukdom som orsak till benskörhet ska denna i regel behandlas före ställningstagande till benspecifik behandling.
  • Beslut om benspecifik behandling ska grundas på en samlad klinisk värdering, inte enbart på bentäthetsvärden.
  • Särskilt stark behandlingsindikation föreligger vid fraktur i kota eller höft.
  • Bisfosfonater är förstahandsval när behandling sätts in. Denosumab rekommenderas vid intolerans eller kontraindikationer mot bisfosfonat, till exempel vid svår njursvikt. Teriparatid kan övervägas vid mycket hög frakturrisk som vid kotfrakturer och uttalat låg bentäthet.
  • Kalcium och D-vitamin rekommenderas enbart vid brist eller otillräckligt intag som kompletterande behandling vid primär osteoporos.
  • Sedan Läkemedelsverkets tidigare behandlingsrekommendation publicerades 2007 har nya läkemedel tillkommit. Samtidigt har kunskapen om några äldre läkemedel lett till att de inte längre rekommenderas för användning mot osteoporos.

    – Den här behandlingsrekommendationen är mycket efterfrågad. Vi hoppas att den ska bidra till att personer med en benskörhetsfraktur får den behandling de behöver, säger projektledaren Pia Bylund vid Läkemedelsverket. Osteoporos är vanligt hos äldre, och benskörhetsfrakturerna medför stora påfrestningar för både individen och sjukvården.

    Läkemedelsverket har samverkat med Socialstyrelsen som samtidigt publicerar remissversionen av rörelseorganens sjukdomar, där osteoporos ingår. Hälsoekonomisk värdering ingår inte i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer.

    Länkar:\nLäkemedel vid osteoporos för att förhindra benskörhetsfrakturer – behandlingsrekommendation\nSocialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar – remissversion

    Källa: Läkemedelsverket



    Folkhälsa

    Branschinitiativ ska bidra till bättre matvanor

    Livsmedelsindustrin lanserar nya mål för minskat salt- och sockerinnehåll samt tydligare energimärkning på förpackningar. Satsningen bygger på frivilliga åtaganden med sikte på 2030.

    Nina Granberg 11 februari, 2026 Uppdaterades 13 februari, 2026 1 minuts läsning
    IMG_1511

    Foto: AdobeStock

    Bakom initiativet står fyra branschorganisationer, däribland Livsmedelsföretagen. Totalt har 14 företag hittills anslutit sig, vilket motsvarar omkring 15 procent av den svenska livsmedelsindustrin, skriver Livsmedel i fokus.

    Åtagandena omfattar sötade smaksatta mjölkprodukter, matbröd, glass samt kaffebröd, kex och kakor. Målen handlar dels om sänkta halter av salt och fritt socker, dels om krav på energimärkning per portion eller styck på framsidan av förpackningen.

    Enligt Livsmedelsföretagen är satsningen en fortsättning på tidigare frivilligt reformuleringsarbete, som Redusalt och Fullkornsfrämjandet. Som exempel lyfts att sockerfri läsk i dag står för cirka 60 procent av försäljningen samt att salthalten i bröd och charkprodukter redan har minskat med 20–25 procent.

    Ytterligare frivilliga åtaganden är aviserade till senare under året, bland annat för charkprodukter och förpackade maträtter. Branschorganisationerna betonar samtidigt att samverkan med dagligvaruhandel och restaurangsektor är nödvändig för att nå bredare effekter på matvanor och folkhälsa.

    Läs mer HÄR.



    Kostråd & riktlinjer

    Livsmedelsverket utreder förändrade regler för Nyckelhålet

    Livsmedelsverket inleder nu dialoger om en möjlig ändring av föreskrifterna för Nyckelhålet. Bakgrunden är arbetet med att uppdatera märkningens kriterier, där frågan om att tillåta andra liknande nutritionsmärkningar i Sverige har aktualiserats.

    Nina Granberg 11 februari, 2026 Uppdaterades 12 februari, 2026 1 minuts läsning
    C80653AB-CFBA-466A-9E7A-CD5222BC5FC1

    Foto: AI-illustration

    I dag är Nyckelhålet, med vissa undantag, den enda tillåtna symbolen som får användas för att kommunicera livsmedels innehåll av fett, sockerarter, salt och fiber. Under våren ska myndigheten utreda vad en eventuell regeländring skulle innebära för livsmedelsföretag, handeln och konsumenter.

    – Nu följer viktiga dialoger med branschen. Vi vill lyssna in olika perspektiv och sedan lägga fram ett förslag som många förhoppningsvis kan stå bakom, säger Britta Ekman, handläggare på Livsmedelsverket.

    En anledning till utredningen är att de svenska reglerna skiljer sig från övriga Norden, där flera typer av nutritionsmärkningar är tillåtna. En mer likvärdig nordisk reglering bedöms kunna förenkla för livsmedelsföretag, ett behov som också lyfts av branschaktörer.

    Dialogmöten med livsmedelsföretag, branschorganisationer, handeln och konsumentorganisationer hålls under februari. En kompletterande remiss planeras att skickas ut under våren. Något beslut om förändrade föreskrifter är ännu inte fattat.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.