Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Ny rapport: Viljan att äta hälsosamt finns – men vardagen sätter gränser

Många människor i ekonomisk utsatthet vill äta hälsosammare. Men höga matkostnader, bristande tillgänglighet och andra praktiska hinder i vardagen gör det svårt att göra de matval man egentligen vill. Det visar en ny rapport från projektet Mat för ett inkluderande samhälle.

Nina Granberg 22 juni, 2026 Uppdaterades 16 juli, 2026 2 minuters läsning
IMG_1946
Pressbild

En av rapportens tydligaste slutsatser är att utmaningen sällan handlar om bristande kunskap eller motivation. Tvärtom visar resultaten att många vill äta mer fisk, frukt, bär och grönsaker. Hälsosam mat upplevs som viktig, men de ekonomiska förutsättningarna räcker ofta inte till.

– Projektets resultat visar att människor i ekonomisk utsatthet i stor utsträckning vet hur de skulle vilja äta. Problemet är att vardagen ofta begränsar möjligheten att göra de val man egentligen vill göra, säger Amanda Allvin, Livsmedelsakademins projektledare.

Rapporten bygger på enkätsvar från 5 534 av Matmissionens medlemmar samt intervjuer och observationer. Många beskriver hur matinköp präglas av ständiga avvägningar mellan pris, mättnad och tillgänglighet. För flera handlar det inte bara om matpriserna, utan också om möjligheten att ta sig till platser där prisvärd mat finns.

Flera faktorer påverkar matvalen

Frågor om mat kan sällan ses isolerat från resten av människors livssituation, enligt rapporten. Ekonomisk utsatthet samspelar ofta med andra utmaningar, medan stödinsatserna hanteras av flera olika aktörer.

– När vi tittar på människors vardag blir det tydligt att mat, hälsa, mobilitet och socialt stöd är tätt sammanlänkade frågor. Om vi vill skapa bättre förutsättningar för hälsa behöver vi också förstå de system som formar människors möjligheter att äta, säger Liisa Tolvanen, legitimerad dietist vid Centrum för obesitas, Region Stockholm.

Samtidigt visar rapporten att många har stort förtroende för civilsamhällesaktörer som Matmissionen. Över hälften av de svarande uppger att de helst vill få information, stöd och hjälp genom just Matmissionen.

Vill testa nya lösningar

Projektgruppen rekommenderar nu att nästa steg blir att testa konkreta insatser i människors vardag. Det kan handla om bättre tillgång till prisvärd mat, mobilitetslösningar, matlagningsaktiviteter och bättre samordning mellan olika samhällsinsatser.

Målet är att utveckla arbetssätt där offentlig sektor och civilsamhälle tillsammans kan skapa mer träffsäkra och tillgängliga stödinsatser.

– Om vi menar allvar med ett matsystem som främjar ett friskt liv för alla behöver det också fungera för människor vars vardag är som allra mest skör, säger Johan Rindevall, chef för Matmissionen Sverige.

Läs rapporten HÄR.



Kalkyler & Verktyg

Nya näringsvärden i Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har publicerat en ny version av Livsmedelsdatabasen med reviderade näringsvärden för ett stort antal livsmedel. Bland nyheterna finns analyser från projektet ”Fetter, mejerier och ägg 2025” samt kompletterande data om frukt och grönsaker från de norska och danska livsmedelsdatabaserna.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_214597522
AdobeStock

Dela artikeln

Forskning

Inget stöd för blodsockermätare hos friska

En svensk narrativ översikt visar att det saknas vetenskapligt stöd för att kontinuerliga blodsockermätare förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos personer utan diabetes.

Nina Granberg 6 augusti, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_2121708961
AdobeStock

Översikten som har publicerats i JAMA Internal Medicine sammanfattar det aktuella vetenskapliga kunskapsläget om kontinuerliga blodsockermätare (CGM). Enligt forskarna saknas vetenskapligt stöd för att tekniken förbättrar hälsan eller förebygger sjukdom hos personer utan diabetes.

CGM utvecklades för personer med typ 1-diabetes och används i dag även av många med typ 2-diabetes. För personer med typ 2-diabetes kan tekniken underlätta behandlingen, minska behovet av upprepade fingerstick och ge en mindre förbättring av långtidsblodsockret, särskilt hos personer med ökad risk för hypoglykemi.

För personer utan diabetes fann forskarna däremot inget vetenskapligt stöd för att kontinuerlig blodsockermätning leder till bättre hälsa eller förebygger sjukdom.

– Det här är en teknik som gör enorm nytta för vissa patientgrupper. Men den används allt mer av grupper där vi inte vet om den gör någon nytta alls, eller om den till och med kan vara skadlig, säger Minna Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin och en av författarna till översikten.

Forskarna varnar också för att normala variationer i blodsockret kan övertolkas, vilket riskerar att leda till onödig oro eller kostförändringar utan dokumenterad nytta. De lyfter även att den ökande användningen bland friska personer kan ta vårdresurser i anspråk när patienter söker hjälp att tolka sina mätvärden.

LÄS MER:



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.