Kalkyler & Verktyg

Ny nationell webbutbildning om levnadsvanor för vårdpersonal

Nu lanseras Sveriges första nationella webbutbildning om levnadsvanor. Den riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård som har individuell patientkontakt.

Nina Granberg 29 augusti, 2025 • Uppdaterades 29 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Att prata levnadsvanor med patienter ska vara en självklar del av vårdens uppdrag. Nu lanseras Levnadsvanor.se – fakta och arbetssätt i vården, Sveriges första nationella webbutbildning i ämnet. Den riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård med självständig patientkontakt.

Bakom utbildningen står Nationellt programområde levnadsvanor och Regionala cancercentrum i samverkan, genom den nationella arbetsgruppen för cancerprevention. Syftet är att höja kvaliteten och skapa struktur i arbetet med att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, ge standardiserade råd och vid behov hänvisa vidare till stöd.

Behövs i det dagliga arbetet

Även om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa är välkänt och arbetet med dessa frågor inte är något nytt finns det utmaningar i praktiken. Många chefer och medarbetare beskriver att faktakunskapen brister och att arbetet ofta blir personberoende.

– Det har funnits en efterfrågan av en nationell, grundläggande webbutbildning kring levnadsvanornas betydelse för hälsa och hur man kan jobba med dessa frågor i vården. Det finns flera fina regionala exempel, men att ha en nationellt tillgänglig resurs som är öppen för alla sorters vårdaktörer att använda tycker vi är en styrka, säger Kristine Bergström, processledare för Nationellt programområde levnadsvanor.

Baseras på vårdprogrammet

Utbildningen bygger på det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor och har fokus på fyra områden: tobaks- och nikotinbruk, alkoholbruk, matvanor och fysisk aktivitet. Innehållet är varierat och inkluderar film- och ljudreportage, faktamaterial om sjukdomsrisk och behandlingseffekt, standardiserade råd samt interaktiva övningar.

– En av delarna går ut på att medarbetare från olika delar av vården delar med sig av sina erfarenheter och arbetssätt. Dessa kan fungera som inspiration och underlag för reflektion och gruppdiskussion, säger Ellen Brynskog, utvecklingsledare på Regionalt cancercentrum väst.

Ska bidra till mer jämlik hälsa

Enligt ansvariga bakom utbildningen är strukturerat arbete med levnadsvanor avgörande inte bara för individens hälsa utan också för att minska ojämlikhet.

– Hälso- och sjukvården är en av flera aktörer som behöver ta en mer aktiv roll för att stötta människor till hälsosamma levnadsvanor. Alla delar av vården och alla medarbetare kan bidra i detta arbete, säger Mats Börjesson, ordförande i Nationellt programområde levnadsvanor, och Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Webbutbildningen är kostnadsfri och tillgänglig HÄR.

Forskning

Ny studie: 100-åringar drabbas av färre sjukdomar

Att bli hundra år innebär inte automatiskt ett liv med många sjukdomar. Tvärtom. En ny svensk studie visar att hundraåringar både drabbas av färre sjukdomar och har en långsammare sjukdomsutveckling än andra äldre.

Nina Granberg 27 augusti, 2025 • Uppdaterades 27 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Forskare vid Karolinska institutet har följt drygt 270 000 personer födda mellan 1920 och 1922, från 70 års ålder och upp till 30 år framåt. Syftet var att undersöka hur hälsa och sjukdom utvecklas över tid hos dem som blir mycket gamla – och hur deras åldrande skiljer sig från andras.

Resultaten, som nyligen publicerats i eClinicalMedicine, utmanar den gängse bilden av att fler levnadsår också innebär fler år med sjukdom.

– Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet och studiens huvudförfattare.

Mindre sjukdomsbörda efter 90

Med hjälp av nationella hälsoregister har forskarna jämfört sjukdomsbördan hos dem som nådde 100-årsåldern med dem som dog tidigare. Hundraåringarna visade sig ha färre diagnoser totalt sett, och utvecklade dessutom sjukdomar i långsammare takt. Medan sjukdomsbördan ofta ökar snabbt hos många äldre under de sista levnadsåren, planar den i stället ut hos hundraåringarna efter 90.

Det handlar också om vilka sjukdomar de får. Hundraåringar har i högre grad sjukdomar som är isolerade till ett enda organsystem – och betydligt färre fall av multimorbiditet. De löper också lägre risk att drabbas av hjärt–kärlsjukdomar och neuropsykiatriska diagnoser, och får dem i så fall senare i livet.

En särskild biologisk profil?

En möjlig förklaring är att de som når mycket hög ålder har ett särskilt motstånd mot fysiologiska påfrestningar och sjukdomar – ett slags bevarad homeostas.* Det kan i sin tur vara resultatet av en lycklig kombination av gener, livsstil och miljö.

– Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar, säger Karin Modig. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar.

Källa: Modig, K. et al. Disease accumulation and distribution across the lifespan in Swedish centenarians and non-centenarians, eClinicalMedicine, 2025.

* Homeostas innebär kroppens förmåga att hålla en stabil inre miljö – till exempel genom att reglera temperatur, blodsocker och blodtryck – trots yttre och inre förändringar.

Obesitas

Obesitas nu största riskfaktorn för hjärtinfarkt hos unga

En ny svensk studie visar att obesitas har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna med hjärtinfarkt. Kvinnor löper större risk och har sämre prognos.

Nina Granberg 25 augusti, 2025 • Uppdaterades 25 augusti, 2025 • 1 minuts läsning

Forskare har i en registerstudie följt över 44 000 personer i åldern 18–59 år som fått hjärtinfarkt. Resultaten visar att obesitas har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn i denna åldersgrupp. Samtidigt har andelen med obesitas ökat från 25 till 35 procent på bara 15 år.

– Vi vet att unga som får en hjärtinfarkt ofta förlorar många år i förväntad livslängd. Genom att satsa mer på uppföljning och prevention i den här gruppen finns det stora möjligheter att förbättra deras prognos, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska institutet.

Studien visar också att kvinnor i denna grupp har fler riskfaktorer än män. De har också en sämre prognos efter infarkt. Forskarna planerar nu att gå vidare med att studera kvinnospecifika riskfaktorer, såsom komplikationer under graviditet.

Läs mer HÄR