Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Kalkyler & Verktyg

Ny nationell webbutbildning om levnadsvanor för vårdpersonal

Nu lanseras Sveriges första nationella webbutbildning om levnadsvanor. Den riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård som har individuell patientkontakt.

Nina Granberg 29 augusti, 2025 2 minuters läsning
IMG_0971
IMG_0971

Att prata levnadsvanor med patienter ska vara en självklar del av vårdens uppdrag. Nu lanseras Levnadsvanor.se  – fakta och arbetssätt i vården, Sveriges första nationella webbutbildning i ämnet. Den riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård med självständig patientkontakt.

Bakom utbildningen står Nationellt programområde levnadsvanor och Regionala cancercentrum i samverkan, genom den nationella arbetsgruppen för cancerprevention. Syftet är att höja kvaliteten och skapa struktur i arbetet med att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, ge standardiserade råd och vid behov hänvisa vidare till stöd.

Behövs i det dagliga arbetet

Även om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa är välkänt och arbetet med dessa frågor inte är något nytt finns det utmaningar i praktiken. Många chefer och medarbetare beskriver att faktakunskapen brister och att arbetet ofta blir personberoende.

– Det har funnits en efterfrågan av en nationell, grundläggande webbutbildning kring levnadsvanornas betydelse för hälsa och hur man kan jobba med dessa frågor i vården. Det finns flera fina regionala exempel, men att ha en nationellt tillgänglig resurs som är öppen för alla sorters vårdaktörer att använda tycker vi är en styrka, säger Kristine Bergström, processledare för Nationellt programområde levnadsvanor.

Baseras på vårdprogrammet

Utbildningen bygger på det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor och har fokus på fyra områden: tobaks- och nikotinbruk, alkoholbruk, matvanor och fysisk aktivitet. Innehållet är varierat och inkluderar film- och ljudreportage, faktamaterial om sjukdomsrisk och behandlingseffekt, standardiserade råd samt interaktiva övningar.

– En av delarna går ut på att medarbetare från olika delar av vården delar med sig av sina erfarenheter och arbetssätt. Dessa kan fungera som inspiration och underlag för reflektion och gruppdiskussion, säger Ellen Brynskog, utvecklingsledare på Regionalt cancercentrum väst.

Ska bidra till mer jämlik hälsa

Enligt ansvariga bakom utbildningen är strukturerat arbete med levnadsvanor avgörande inte bara för individens hälsa utan också för att minska ojämlikhet.

– Hälso- och sjukvården är en av flera aktörer som behöver ta en mer aktiv roll för att stötta människor till hälsosamma levnadsvanor. Alla delar av vården och alla medarbetare kan bidra i detta arbete, säger Mats Börjesson, ordförande i Nationellt programområde levnadsvanor, och Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Webbutbildningen är kostnadsfri och tillgänglig HÄR


Dela artikeln

Kvinnohälsa

Kosttillskott i klimakteriet – mellan marknadsföring och vetenskap

Klimakteriet har fått allt större uppmärksamhet de senaste åren. Samtidigt växer marknaden för kosttillskott som utlovar allt från hormonell balans till bättre energi och minskade vallningar. Men hur väl stämmer löftena överens med forskningen?

Nina Granberg 30 juni, 2026 Uppdaterades 28 augusti, 2026 3 minuters läsning
AdobeStock
AdobeStock

Dela artikeln

Löpet

Havreprodukter kan påverka både kolesterol och järnstatus

Ett ökat intag av havrebaserade produkter kan ge positiva effekter på flera markörer för hjärt-kärlhälsa. Samtidigt såg forskarna sjunkande ferritinnivåer. Det visar en ny randomiserad studie med forskare från bland annat SLU.

Dietisten
Redaktionen 1 september, 2026 1 minuts läsning
Gröt
Stock.adobe

I studien, som publicerats i Clinical Nutrition, deltog 56 vuxna med milda metabola riskfaktorer. Under en 12 veckor lång studie fick deltagarna under olika perioder äta två särskilt framtagna havreprodukter: en fermenterad yoghurtliknande produkt och en icke-fermenterad gröt. Produkterna innehöll samma ingredienser och var berikade med fiber och protein.

Efter perioden med den fermenterade havreprodukten hade deltagarnas LDL-kolesterol och non-HDL-kolesterol sjunkit något. Forskarna såg även mindre förbättringar av bland annat blodtryck och HbA1c efter grötperioden. Skillnaderna mellan de två produkterna var dock små.

Resultaten tyder därför på att det framför allt kan vara det ökade intaget av havrefiber, snarare än fermenteringen i sig, som ligger bakom effekterna på kolesterol.

Ferritinnivåerna sjönk 

Ett annat resultat var att ferritinnivåerna sjönk efter båda perioderna. Efter den fermenterade produkten minskade ferritin med 4 mikrogram per liter jämfört med utgångsvärdet och efter grötperioden med 7,5 mikrogram per liter.

Forskarna drar slutsatsen att ett ökat intag av havreprodukter kan ha mindre positiva effekter på flera kardiometabola markörer, men samtidigt påverka ferritinnivåerna. Minskningen var särskilt tydlig hos deltagare som hade högre ferritin från början.

Studien är en del av det europeiska forskningsprojektet HealthFerm och har genomförts av forskare från flera europeiska universitet, däribland Sveriges lantbruksuniversitet.

Källa: ”Role of bioprocessing in modifying cardiometabolic outcomes of an oat-based dairy alternative in a randomised controlled clinical intervention”. ScienceDirect


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.