Kalkyler & Verktyg

Ny nationell webbutbildning om levnadsvanor för vårdpersonal

Nu lanseras Sveriges första nationella webbutbildning om levnadsvanor. Den riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård som har individuell patientkontakt.

Nina Granberg 29 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Att prata levnadsvanor med patienter ska vara en självklar del av vårdens uppdrag. Nu lanseras Levnadsvanor.se – fakta och arbetssätt i vården, Sveriges första nationella webbutbildning i ämnet. Den riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård med självständig patientkontakt.

Bakom utbildningen står Nationellt programområde levnadsvanor och Regionala cancercentrum i samverkan, genom den nationella arbetsgruppen för cancerprevention. Syftet är att höja kvaliteten och skapa struktur i arbetet med att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, ge standardiserade råd och vid behov hänvisa vidare till stöd.

Behövs i det dagliga arbetet

Även om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa är välkänt och arbetet med dessa frågor inte är något nytt finns det utmaningar i praktiken. Många chefer och medarbetare beskriver att faktakunskapen brister och att arbetet ofta blir personberoende.

– Det har funnits en efterfrågan av en nationell, grundläggande webbutbildning kring levnadsvanornas betydelse för hälsa och hur man kan jobba med dessa frågor i vården. Det finns flera fina regionala exempel, men att ha en nationellt tillgänglig resurs som är öppen för alla sorters vårdaktörer att använda tycker vi är en styrka, säger Kristine Bergström, processledare för Nationellt programområde levnadsvanor.

Baseras på vårdprogrammet

Utbildningen bygger på det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor och har fokus på fyra områden: tobaks- och nikotinbruk, alkoholbruk, matvanor och fysisk aktivitet. Innehållet är varierat och inkluderar film- och ljudreportage, faktamaterial om sjukdomsrisk och behandlingseffekt, standardiserade råd samt interaktiva övningar.

– En av delarna går ut på att medarbetare från olika delar av vården delar med sig av sina erfarenheter och arbetssätt. Dessa kan fungera som inspiration och underlag för reflektion och gruppdiskussion, säger Ellen Brynskog, utvecklingsledare på Regionalt cancercentrum väst.

Ska bidra till mer jämlik hälsa

Enligt ansvariga bakom utbildningen är strukturerat arbete med levnadsvanor avgörande inte bara för individens hälsa utan också för att minska ojämlikhet.

– Hälso- och sjukvården är en av flera aktörer som behöver ta en mer aktiv roll för att stötta människor till hälsosamma levnadsvanor. Alla delar av vården och alla medarbetare kan bidra i detta arbete, säger Mats Börjesson, ordförande i Nationellt programområde levnadsvanor, och Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Webbutbildningen är kostnadsfri och tillgänglig HÄR.

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...