Kalkyler & Verktyg

Ny nationell webbutbildning om levnadsvanor för vårdpersonal

Nu lanseras Sveriges första nationella webbutbildning om levnadsvanor. Den riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård som har individuell patientkontakt.

Nina Granberg 29 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Att prata levnadsvanor med patienter ska vara en självklar del av vårdens uppdrag. Nu lanseras Levnadsvanor.se – fakta och arbetssätt i vården, Sveriges första nationella webbutbildning i ämnet. Den riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård med självständig patientkontakt.

Bakom utbildningen står Nationellt programområde levnadsvanor och Regionala cancercentrum i samverkan, genom den nationella arbetsgruppen för cancerprevention. Syftet är att höja kvaliteten och skapa struktur i arbetet med att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, ge standardiserade råd och vid behov hänvisa vidare till stöd.

Behövs i det dagliga arbetet

Även om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa är välkänt och arbetet med dessa frågor inte är något nytt finns det utmaningar i praktiken. Många chefer och medarbetare beskriver att faktakunskapen brister och att arbetet ofta blir personberoende.

– Det har funnits en efterfrågan av en nationell, grundläggande webbutbildning kring levnadsvanornas betydelse för hälsa och hur man kan jobba med dessa frågor i vården. Det finns flera fina regionala exempel, men att ha en nationellt tillgänglig resurs som är öppen för alla sorters vårdaktörer att använda tycker vi är en styrka, säger Kristine Bergström, processledare för Nationellt programområde levnadsvanor.

Baseras på vårdprogrammet

Utbildningen bygger på det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor och har fokus på fyra områden: tobaks- och nikotinbruk, alkoholbruk, matvanor och fysisk aktivitet. Innehållet är varierat och inkluderar film- och ljudreportage, faktamaterial om sjukdomsrisk och behandlingseffekt, standardiserade råd samt interaktiva övningar.

– En av delarna går ut på att medarbetare från olika delar av vården delar med sig av sina erfarenheter och arbetssätt. Dessa kan fungera som inspiration och underlag för reflektion och gruppdiskussion, säger Ellen Brynskog, utvecklingsledare på Regionalt cancercentrum väst.

Ska bidra till mer jämlik hälsa

Enligt ansvariga bakom utbildningen är strukturerat arbete med levnadsvanor avgörande inte bara för individens hälsa utan också för att minska ojämlikhet.

– Hälso- och sjukvården är en av flera aktörer som behöver ta en mer aktiv roll för att stötta människor till hälsosamma levnadsvanor. Alla delar av vården och alla medarbetare kan bidra i detta arbete, säger Mats Börjesson, ordförande i Nationellt programområde levnadsvanor, och Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Webbutbildningen är kostnadsfri och tillgänglig HÄR.

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.