Ny modell förklarar hur autism uppstår

Nu kan det bli lättare att förstå hur autism uppstår, tack vare en förklaringsmodell som presenteras i en avhandling från Göteborgs universitet. Modellen ger nya … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Nu kan det bli lättare att förstå hur autism uppstår, tack vare en förklaringsmodell som presenteras i en avhandling från Göteborgs universitet. Modellen ger nya insikter om hur olika riskfaktorer ger upphov till autism och varför variationen inom autism är så stor.

Den nya förklaringsmodellen är teoretisk, men samtidigt konkret eftersom dess olika delar går att mäta med exempelvis frågeformulär, genetisk kartläggning och psykologiska tester. Modellen beskriver olika bidragande faktorer och hur dessa samverkar för att ge upphov till en autismdiagnos, och även andra utvecklingsneurologiska funktionsavvikelser.

Tre bidragande faktorer

Modellen kopplar samman tre bidragande faktorer som tillsammans leder till ett sådant beteendemönster att en person uppfyller kriterierna för att diagnostiseras med autism:

Autistisk personlighet; vanliga och ärftliga genetiska varianter som ger upphov till autistiska personlighetsdrag.

Kognitiv kompensation; intelligens och exekutiva funktioner, exempelvis förmåga att lära sig, förstå omgivningen och anpassa sig till sociala interaktioner.

Exponering för riskfaktorer; exempelvis skadliga genetiska varianter, infektioner och andra slumpartade händelser under graviditet och tidig barndom som har en negativ påverkan på kognitiv förmåga.

– Den autistiska personligheten är associerad med både kognitiva styrkor och svårigheter, men leder inte till uppfyllande av diagnoskriterier av sig själv. Exponering för riskfaktorer som hämmar den kognitiva förmågan kan dock påverka förmågan att hantera svårigheterna, vilket bidrar till att en individ får diagnosen autism, säger Darko Sarovic, läkare och disputerad forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som skrivit avhandlingen.

Skillnad mellan pojkar och flickor

Modellen tydliggör hur samspelet mellan alla tre faktorer tillsammans leder till diagnos, och föreslår att det framförallt är exponering för olika riskfaktorer som leder till de stora skillnaderna mellan individer inom spektrat. De olika delarna i modellen har stöd i resultat från tidigare forskning. Att ärftlighet har stor betydelse för om en person uppfyller diagnoskriterier för autism är känt sedan tidigare.

Diagnosen autism är vanligare bland pojkar än flickor, och flickor får ofta sin diagnos senare i livet. En del flickor hinner bli vuxna innan de diagnostiseras, efter många år av diffusa personliga svårigheter.

– Flickors symtom är ofta mindre iögonfallande för omgivningen. Det är välkänt att flickor överlag har högre kompetens inom sociala funktioner, som sannolikt innebär att de är bättre på att kompensera för sina svårigheter. Flickor tenderar också att ha färre autistiska drag och vara mindre känsliga för effekterna av riskfaktorer. Modellen kan alltså bidra till svar om könsskillnaden, säger Darko Sarovic.

Läs hela artikeln här.

Adobe.stock.com

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.