Forskning

Ny kunskap inom geriatrisk nutrition

Under 2021 har tre dietister disputerat på avhandlingar inom geriatrisk nutrition. Dessa har handlat om 1) nutritionstillståndet hos personer med hemsjukvård, 2) hur kostmönster påverkar sarkopeni och 3) hur kostmönster och vitamin D påverkar insjuknande i demenssjukdom och om konsumtion av mjölk och fermenterad mjölk påverkar risken att utveckla Parkinsons sjukdom och stroke.

Stina Engelheart 4 april, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 5 minuters läsning

Med en växande andel äldre personer i befolkningen ökar betydelsen av att förstå vilka faktorer som är viktiga för deras hälsa och självständighet. Hög ålder är den mest betydelsefulla riskfaktorn för akuta och kroniska skador, sjukdomar och funktionsnedsättningar. Därmed ökar också risken för olika typer av nutritionsproblem. Alla tre forskare har disputerat på avhandling inom geriatrisk nutrition 2021, men med olika fokus.

Stina Engelheart har i sin avhandling studerat nutritionsstatus och dess förändringar över tid hos äldre personer med hemsjukvård. Nutritionstillståndet har studerats ur flera olika perspektiv bland totalt 69 deltagare som följdes under tre år, både av doktoranden/dietist och av sjuksköterskor och undersköterskor inom Örebro kommuns hemsjukvård.

I avhandlingen presenterar Stina en modell och ett synsätt som visar hur sjukdomar och funktionsnedsättningar kan påverka en persons nutritionstillstånd – men också hur nutritionstillståndet kan påverka utvecklingen av sjukdomar, läkningsprocesser och rehabilitering efter sjukdom, skador, kirurgi med mera.

Avhandlingen visade att undernäring, sarkopeni, frailty och dehydrering var vanligt bland deltagarna. När nutritionstillståndet analyserades i en faktoranalys kunde de 103 olika indikatorerna som studerades i forskningsprojektet reduceras till 19 prioriterade som bör ingå i en analys av nutritionstillståndet. Nedsatt aptit och vätskebrist var särskilt viktiga indikatorer för ett nedsatt nutritionstillstånd och förlust av funktion tre år senare.

Avhandlingen inkluderade också en artikel med fokus på måltidernas fördelning över dygnet. Resultatet visade bland annat – i motsats till Livsmedelsverkets råd – att ett måltidsmönster med en måltid med högt energiintag om dagen, istället för ett antal måltider, var viktigast för det totala energi- och proteinintaget.

Kostmönster och sarkopeni

Mikael Karlssons avhandling undersökte hur kosten, i form av kostmönster, påverkar risken att utveckla sarkopeni. När vi blir äldre förlorar vi muskelmassa och flertalet fysiska funktioner försämras. Vissa får dessa förändringar i högre grad och detta kan då benämnas sarkopeni. En viss förlust av muskelmassa ingår i det normala åldrandet, men det är viktigt att förhindra att det sker i högre grad, då sarkopeni är kopplat till sämre livskvalitet. Risken att utveckla sarkopeni påverkas bland annat av fysisk inaktivitet, men troligen har även kosten betydelse.

Mikael har använt två befolkningsbaserade kohorter, Uppsala Longitudinal Study of Adult Men (ULSAM) och the Swedish Mammography Cohort – clinical (SMCC). I ULSAM undersöktes följsamhet till kostmönster vid 71 års ålder och förekomst av sarkopeni 16 år senare. I SMCC, som omfattar kvinnor i åldern 55–85 år vid baslinjeundersökningen, studerades följsamhet till kostmönster och muskelmassa vid baslinjen samt förändring i muskelmassa 11 år senare.

Avhandlingen visar att ett kostmönster som karaktäriseras av ett högre intag av frukt och grönsaker kan vara gynnsamt. I synnerhet var ökad följsamhet till medelhavsliknande kost associerad med lägre förekomst av sarkopeni bland män. Bland kvinnor var ett hälsosamt kostmönster förknippat med både högre muskelmassa och högre muskelstyrka. Ur ett kliniskt perspektiv skiljer sig inte denna kost från det allmänna kostbudskapet som redan i dag används för prevention av flertalet sjukdomar, så som hjärt-kärlsjukdom samt vissa sorter av cancer.

Mikaels avhandling visade även att det är svårt att beräkna energiförbrukning och att indirekt kalorimetri är enda valet för att noggrant kunna bestämma energiförbrukningen på individnivå.

Erika Olsson har i sin avhandling undersökt om olika aspekter av kost är associerat med insjuknande i demenssjukdom, kognitiv nedsättning, Parkinsons sjukdom och stroke hos svenska kvinnor och män. Studierna är baserade på data från tre befolkningsbaserade kohorter (ULSAM, the Swedish Mammography Cohort (SMC) och Cohort of Swedish Men (COSM).

Erika undersökte följsamhet till bland annat låg kolhydrat – hög proteinkost (LCHP) och insjuknande i demenssjukdom hos äldre svenska män. Det fanns en svag tendens till att hög följsamhet till LCHP ökade risken att insjukna, men i övrigt fanns inga samband mellan de olika kostmönstren och insjuknandet i demenssjukdom. Resultaten visade också att vitamin D (mätt som intag, status och gener för syntes) inte var relaterat till demenssjukdom eller kognitiv nedsättning. Intaget av vitamin D motsvarade ungefär hälften av det rekommenderade intaget om 10 μg, men endast ett fåtal hade låga nivåer vitamin D i plasma.

Erika undersökte även intag av mjölk och fermenterad mjölk (filmjölk och yoghurt). Resultaten visade att mjölkdrickare hade en något högre risk att insjukna i Parkinsons sjukdom. Erika har även undersökt insjuknande i stroke, cerebral infarkt och hjärnblödning. Hon såg inga samband mellan intag av mjölk och stroke, men ett svagt samband mellan ökat mjölkintag och lägre risk för cerebral infarkt. Däremot verkade risken för hjärnblödning öka med ett ökat mjölkintag. Intag av fermenterad mjölk var inte relaterat till stroke, cerebral infarkt, hjärnblödning eller insjuknande i Parkinsons sjukdom. Resultaten från dessa studier understryker vikten av att undersöka mjölk och fermenterad mjölk separat. Det tydliggör också betydelsen av att studera cerebral infarkt och hjärnblödning separat och inte enbart som stroke.

Sammanfattningsvis bekräftar våra tre avhandlingar gällande kost- och näringsrekommendationer, men att dessa behöver anpassas till individen. Avhandlingarna visar även på hur komplext ämnet kost och nutrition är.

Avhandlingar

Engelheart, S. (2021). Nutritional status in a functional perspective. A study in a cohort of older people in home health care. Örebro universitet. (diva-portal.org)Karlsson, M. (2021). Diet and Sarcopenia: Swedish Cohort Studies in Aging Populations. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. (diva-portal.org)Olsson, E. (2021).Diet and common neurological disorders: cohort studies on dementia, Parkinson’s disease, and stroke. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.(diva-portal.org)

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.