Obesitas

Ny forskning om sambandet mellan mental ohälsa och fetma

Hälften av alla ungdomar som behandlas mot allvarlig fetma uppvisar neuropsykiatriska problem. Det visar ny studie av forskare från bland annat Lunds och Göteborgs universitet. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hälften av alla ungdomar som behandlas mot allvarlig fetma uppvisar neuropsykiatriska problem. Det visar ny studie av forskare från bland annat Lunds och Göteborgs universitet.

Såväl fetma som psykiska problem har ökat bland ungdomar under 2000-talet. Man har länge sett en koppling mellan fetma och ADHD/depression/ätstörning men sambandet har sällan studerats.

I den här studien ingick 48 tonåringar (73% flickor), med en snittålder på 15 år och med ett genomsnittligt BMI på 42, det vill säga kraftig övervikt. Samtliga ingick i en studie där hälften skulle genomgå medicinsk behandling mot fetma och den andra hälften ett kirurgiskt ingrepp.

Föräldrarna fick fylla i frågeformulär för att mäta ungdomarnas symptom på ADHD och autism. Och ungdomarna själva fick svara på frågor om hetsätning och depressiva symptom.Resultaten visar att mer än hälften av föräldrarna skattade att deras tonåringar hade svårigheter liknande ADHD och/eller autism, trots att bara ett fåtal hade en sådan diagnos sedan tidigare.

– ADHD-symptom innebär att man har svårt att kontrollera sina impulser. Därmed är risken större att man äter utan att vara hungrig och att man är mer benägen att ta till snabba lösningar som exempelvis snabbmat, säger Kajsa Järvholm, forskare i psykologi vid Lunds och Göteborgs universitet.\n– Personer inom autismspektrat är ibland mer selektiva i sitt ätande än andra. Man accepterar endast enstaka maträtter, men äter desto mer av dessa.

En femtedel av ungdomarna uppgav att de hade depressiva symptom. Vad gäller hetsätning, det vill säga när man tappar kontrollen och i ensamhet äter stora mängder mat under kort tid, sade sig en tredjedel av ungdomarna ha problem med detta.

– Tvärtemot vad vi väntat oss hade inte ungdomarna med neuropsykiatriska svårigheter större problem med hetsätning och nedstämdhet än de andra ungdomarna i gruppen, säger Kajsa Järvholm.

Sammantaget innebar föräldrarnas och ungdomarnas uppgifter att två tredjedelar av patienterna i studien hade besvär av neuropsykiatriska problem, hetsätning och/eller depression.

Forskarna menar att fynden pekar på behovet av att skräddarsy behandlingen för ungdomar med svår fetma då majoriteten också har rapporterad mental ohälsa.

Resultaten av studien finns publicerade i tidskriften Acta Paediatrica.

https://doi.org/10.1111/apa.15702

Källa: Lunds universitet

Folkhälsa

Barn vet vad som är hälsosamt – men matmiljön drar åt motsatt håll

Sociala medier, butiksmiljöer och utomhusannonsering gör det svårt för barn att äta hälsosamt. Det visar Pep-rapporten 2026 från Generation Pep och Hjärt-Lungfonden, som i år fokuserar på hur barns kostvanor påverkas av dagens matmiljö.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • 2 minuters läsning

Rapporten Barns matmiljö – när samhället gör det svårt att välja rätt, beskriver hur barn möter ohälsosamma budskap i nästan alla delar av vardagen, från butikshyllor och kassalinjer till sociala medier och skolmiljöer. Samtidigt visar resultaten att många barn känner till grundläggande råd om hälsosamma matvanor.

I rapporten som tagit fram av Generation Pep och Hjärt-Lungfonden konstateras att ”det är inte barnen som brister i vilja eller kunskap – det är vi vuxna som inte har format ett samhälle där det är enkelt att äta och leva hälsosamt”.

En av rapportens tydligaste siffror är att var tredje barn uppger att de köpt mat eller dryck som de sett reklam för i sociala medier. Hälften exponeras dessutom för utomhusreklam för mat och dryck flera gånger varje dag.

Barnens egna röster i rapporten beskriver samma bild.

”Jag ser reklam överallt för typ glass och läsk, men aldrig för bananer”, säger en 12-årig pojke i rapporten.

Åtta procent följer kostråd

De flesta barn uppger att de vet att de behöver äta mindre godis, läsk och energidryck samt mer grönsaker, frukt och fisk. Men den kunskapen omsätts inte alltid i praktiken. Endast 8 procent av barnen följer kostråden för fisk, grönsaker, frukt och bär.

Rapporten beskriver också skolans dubbla roll. Många barn upplever att skollunchen är bra för hälsan, men samtidigt uppger fyra av tio tonåringar att de kan köpa läsk eller annan sötad dryck på sin skola.

Generation Pep menar att resultaten visar att det inte räcker att fokusera på individens ansvar. Rapporten sammanfattar: att ”för att barn och ungdomar ska kunna äta mer hälsosamt behövs starkare strukturella förutsättningar och matmiljöer som i högre grad stödjer de val som främjar hälsan”.

Föreslår reklamförbud

I samband med rapporten lyfter Generation Pep också flera konkreta åtgärder, bland annat förbud mot reklam och flerköpskampanjer för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, slopad moms på frukt och grönsaker samt en producentavgift på sockersötade drycker.

– Tyvärr är dagens matmiljö till stor del utformad för att sälja produkter, inte för att skydda barn och ungdomars hälsa, säger Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, i ett pressmeddelande.

Läs mer HÄR.

Rapporten bygger på en enkätundersökning bland barn och unga i åldern 4–17 år och har genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Generation Pep med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Forskning

Mikrobiomet kan påverka hur fermenterbara kolhydrater tolereras

Personer som får uppblåsthet av vissa fermenterbara kolhydrater kan skilja sig åt i både mikrobiom och metabol funktion jämfört med dem som inte utvecklar symtom. Det visar en ny brittisk, randomiserad studie.

Nina Granberg 7 maj, 2026 • Uppdaterades 8 maj, 2026 • 1 minuts läsning

I studien, som publicerats i The American Journal of Gastroenterology, undersökte forskarna varför vissa personer utvecklar uppblåsthet vid intag av specifika fermenterbara kolhydrater, bland annat...