Obesitas

Ny forskning om sambandet mellan mental ohälsa och fetma

Hälften av alla ungdomar som behandlas mot allvarlig fetma uppvisar neuropsykiatriska problem. Det visar ny studie av forskare från bland annat Lunds och Göteborgs universitet. … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hälften av alla ungdomar som behandlas mot allvarlig fetma uppvisar neuropsykiatriska problem. Det visar ny studie av forskare från bland annat Lunds och Göteborgs universitet.

Såväl fetma som psykiska problem har ökat bland ungdomar under 2000-talet. Man har länge sett en koppling mellan fetma och ADHD/depression/ätstörning men sambandet har sällan studerats.

I den här studien ingick 48 tonåringar (73% flickor), med en snittålder på 15 år och med ett genomsnittligt BMI på 42, det vill säga kraftig övervikt. Samtliga ingick i en studie där hälften skulle genomgå medicinsk behandling mot fetma och den andra hälften ett kirurgiskt ingrepp.

Föräldrarna fick fylla i frågeformulär för att mäta ungdomarnas symptom på ADHD och autism. Och ungdomarna själva fick svara på frågor om hetsätning och depressiva symptom.Resultaten visar att mer än hälften av föräldrarna skattade att deras tonåringar hade svårigheter liknande ADHD och/eller autism, trots att bara ett fåtal hade en sådan diagnos sedan tidigare.

– ADHD-symptom innebär att man har svårt att kontrollera sina impulser. Därmed är risken större att man äter utan att vara hungrig och att man är mer benägen att ta till snabba lösningar som exempelvis snabbmat, säger Kajsa Järvholm, forskare i psykologi vid Lunds och Göteborgs universitet.\n– Personer inom autismspektrat är ibland mer selektiva i sitt ätande än andra. Man accepterar endast enstaka maträtter, men äter desto mer av dessa.

En femtedel av ungdomarna uppgav att de hade depressiva symptom. Vad gäller hetsätning, det vill säga när man tappar kontrollen och i ensamhet äter stora mängder mat under kort tid, sade sig en tredjedel av ungdomarna ha problem med detta.

– Tvärtemot vad vi väntat oss hade inte ungdomarna med neuropsykiatriska svårigheter större problem med hetsätning och nedstämdhet än de andra ungdomarna i gruppen, säger Kajsa Järvholm.

Sammantaget innebar föräldrarnas och ungdomarnas uppgifter att två tredjedelar av patienterna i studien hade besvär av neuropsykiatriska problem, hetsätning och/eller depression.

Forskarna menar att fynden pekar på behovet av att skräddarsy behandlingen för ungdomar med svår fetma då majoriteten också har rapporterad mental ohälsa.

Resultaten av studien finns publicerade i tidskriften Acta Paediatrica.

https://doi.org/10.1111/apa.15702

Källa: Lunds universitet

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.

Folkhälsa

Pris viktigast för mer hälsosamma matval

Lägre priser är den viktigaste faktorn för att få människor att äta mer hälsosamt. Det framgår av Svenska Livsmedelsrapporten 2026, en undersökning om svenska konsumenters attityder till mat, hälsa och livsmedel.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • 1 minuts läsning

I rapporten, som tagits fram av Nordic Viewpoint, uppger nästan sex av tio att de vill äta mer hälsosamt. Samtidigt varierar synen på vad som uppfattas som hälsosamt.

– Resultatet visar att många konsumenter i första hand tänker på högförädlade och processade produkter som gör anspråk på att vara hälsosamma. De tänker inte på morötter, havregryn och knäckebröd, säger Anna-Lena Wihlborg, senior konsult på analysföretaget Nordic Viewpoint, till Livsmedel i fokus.

Protein är det näringsämne som flest uppger att de tittar efter i innehållsförteckningen. Fyra av tio uppger att protein fått ökad betydelse för dem, och nästan lika många säger att de regelbundet köper proteinrika mejeriprodukter som kvarg.

Rapporten visar också att fler uppger att de använder hungersdämpande läkemedel som Ozempic, Wegovy och Mounjaro. Andelen har ökat från 2 till 6 procent på två år. Om även tidigare användare räknas in handlar det om totalt 10 procent, jämfört med 5 procent 2024.

När konsumenterna får frågan vad som får dem att testa ett nytt varumärke eller en ny produkt är det vanligaste svaret ”ett bra pris eller en kampanj”. Även ”en intressant smak eller smakprofil” lyfts fram.