Livsmedel

Ny förordning ersätter särnär

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål (särnär) eller dietlivsmedel som de också kallas försvinner 2016. Då börjar en ny förordning tillämpas och den ersätter de övergripande regler som gäller i dag för dessa livsmedel. Den nya förordningen ska göra det enklare att följa och kontrollera reglerna samt att täppa till de kryphål som uppstått med tiden.

Den nya förordningen, förordning (EU) nr 609/2013, träder i kraft den 19 juli 2013, och har en övergångsperiod på tre år. Den ersätter de övergripande reglerna för särnär men omfattar färre livsmedelskategorier:

modersmjölksersättning och tillskottsnäring

spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn

livsmedel för speciella medicinska ändamål

kompletta kostersättningar för viktkontroll

Lättare att följa och kontrollera

Den nya förordningen är en så kallad ramförordning. Det innebär att EU-kommissionen under de kommande två åren ska anta specifika regler för de olika produktgrupperna, exempelvis vad gäller sammansättning och märkning. De specifika reglerna som gäller i dag för till exempel modersmjölksersättning fortsätter att gälla fram tills 2016.\n– De nya reglerna innebär en större trygghet för konsumenterna eftersom reglerna blir lättare att följa och kontrollera. Det är mycket som har förändrats sedan de särnär-regler som gäller i dag togs fram. Vi har numera regler om näringspåståenden, till exempel låg natriumhalt och hälsopåståenden, exempelvis om uthållighet vid fysisk träning, säger Kristina Sjölin, vid regelutvecklingsavdelningen på Livsmedelsverket.

\nProduktgrupper som inte finns i nya förordningen

De produktgrupper som i dag omfattas av reglerna för särnär, men som inte finns med i den nya förordningen kommer att betraktas som vanliga livsmedel. Dessa produktgrupper är

natriumfattiga livsmedel

livsmedel för diabetiker

glutenfria, laktosfria och andra ”fri från”-livsmedel

livsmedel för idrottare

måltidsersättningar

övriga livsmedel för särskilda näringsändamål.

Glutenintolerans

De EU-regler som idag gäller livsmedel för personer med glutenintolerans flyttas till den så kallade informationsförordningen, förordning (EU) nr 1169/2011.

\nBegreppet sär-när försvinner

Den nya förordningen om livsmedel för specifika grupper ska tillämpas fullt ut från och med den 20 juli 2016. Särnär som är märkta eller släppts ut på marknaden före det datumet får säljas tills lagren tömts under förutsättningen att de följer de nu gällande särnär-reglerna. Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål/dietlivsmedel försvinner i och med att den nya förordningen börjar tillämpas.\n

Särnär blir FSG

Den nya förordningen har ett långt namn och EU har därför infört arbetsnamnet FSG (foods for specific groups, livsmedel för specifika grupper).

\nOm förordningen:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013

Källa: Livsmedelsverket

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.