Livsmedel

Ny förordning ersätter särnär

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål (särnär) eller dietlivsmedel som de också kallas försvinner 2016. Då börjar en ny förordning tillämpas och den ersätter de övergripande regler som gäller i dag för dessa livsmedel. Den nya förordningen ska göra det enklare att följa och kontrollera reglerna samt att täppa till de kryphål som uppstått med tiden.

Den nya förordningen, förordning (EU) nr 609/2013, träder i kraft den 19 juli 2013, och har en övergångsperiod på tre år. Den ersätter de övergripande reglerna för särnär men omfattar färre livsmedelskategorier:

modersmjölksersättning och tillskottsnäring

spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn

livsmedel för speciella medicinska ändamål

kompletta kostersättningar för viktkontroll

Lättare att följa och kontrollera

Den nya förordningen är en så kallad ramförordning. Det innebär att EU-kommissionen under de kommande två åren ska anta specifika regler för de olika produktgrupperna, exempelvis vad gäller sammansättning och märkning. De specifika reglerna som gäller i dag för till exempel modersmjölksersättning fortsätter att gälla fram tills 2016.\n– De nya reglerna innebär en större trygghet för konsumenterna eftersom reglerna blir lättare att följa och kontrollera. Det är mycket som har förändrats sedan de särnär-regler som gäller i dag togs fram. Vi har numera regler om näringspåståenden, till exempel låg natriumhalt och hälsopåståenden, exempelvis om uthållighet vid fysisk träning, säger Kristina Sjölin, vid regelutvecklingsavdelningen på Livsmedelsverket.

\nProduktgrupper som inte finns i nya förordningen

De produktgrupper som i dag omfattas av reglerna för särnär, men som inte finns med i den nya förordningen kommer att betraktas som vanliga livsmedel. Dessa produktgrupper är

natriumfattiga livsmedel

livsmedel för diabetiker

glutenfria, laktosfria och andra ”fri från”-livsmedel

livsmedel för idrottare

måltidsersättningar

övriga livsmedel för särskilda näringsändamål.

Glutenintolerans

De EU-regler som idag gäller livsmedel för personer med glutenintolerans flyttas till den så kallade informationsförordningen, förordning (EU) nr 1169/2011.

\nBegreppet sär-när försvinner

Den nya förordningen om livsmedel för specifika grupper ska tillämpas fullt ut från och med den 20 juli 2016. Särnär som är märkta eller släppts ut på marknaden före det datumet får säljas tills lagren tömts under förutsättningen att de följer de nu gällande särnär-reglerna. Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål/dietlivsmedel försvinner i och med att den nya förordningen börjar tillämpas.\n

Särnär blir FSG

Den nya förordningen har ett långt namn och EU har därför infört arbetsnamnet FSG (foods for specific groups, livsmedel för specifika grupper).

\nOm förordningen:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013

Källa: Livsmedelsverket

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.