Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Livsmedel

Ny förordning ersätter särnär

Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål (särnär) eller dietlivsmedel som de också kallas försvinner 2016.  Då börjar en ny förordning tillämpas och den ersätter de övergripande regler som … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål (särnär) eller dietlivsmedel som de också kallas försvinner 2016.  Då börjar en ny förordning tillämpas och den ersätter de övergripande regler som gäller i dag för dessa livsmedel.  Den nya förordningen ska göra det enklare att följa och kontrollera reglerna samt att täppa till de kryphål som uppstått med tiden.

Den nya förordningen, förordning (EU) nr 609/2013, träder i kraft den 19 juli 2013, och har en övergångsperiod på tre år. Den ersätter de övergripande reglerna för särnär men omfattar färre livsmedelskategorier:

  • modersmjölksersättning och tillskottsnäring
  • spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn
  • livsmedel för speciella medicinska ändamål
  • kompletta kostersättningar för viktkontroll
  • Lättare att följa och kontrollera

    Den nya förordningen är en så kallad ramförordning. Det innebär att EU-kommissionen under de kommande två åren ska anta specifika regler för de olika produktgrupperna, exempelvis vad gäller sammansättning och märkning. De specifika reglerna som gäller i dag för till exempel modersmjölksersättning fortsätter att gälla fram tills 2016.\n– De nya reglerna innebär en större trygghet för konsumenterna eftersom reglerna blir lättare att följa och kontrollera. Det är mycket som har förändrats sedan de särnär-regler som gäller i dag togs fram. Vi har numera regler om näringspåståenden, till exempel låg natriumhalt och hälsopåståenden, exempelvis om uthållighet vid fysisk träning, säger Kristina Sjölin, vid regelutvecklingsavdelningen på Livsmedelsverket.

    \nProduktgrupper som inte finns i nya förordningen

    De produktgrupper som i dag omfattas av reglerna för särnär, men som inte finns med i den nya förordningen kommer att betraktas som vanliga livsmedel. Dessa produktgrupper är

  • natriumfattiga livsmedel
  • livsmedel för diabetiker
  • glutenfria, laktosfria och andra ”fri från”-livsmedel
  • livsmedel för idrottare
  • måltidsersättningar
  • övriga livsmedel för särskilda näringsändamål.
  • Glutenintolerans

    De EU-regler som idag gäller livsmedel för personer med glutenintolerans flyttas till den så kallade informationsförordningen, förordning (EU) nr 1169/2011.

    \nBegreppet sär-när försvinner

    Den nya förordningen om livsmedel för specifika grupper ska tillämpas fullt ut från och med den 20 juli 2016. Särnär som är märkta eller släppts ut på marknaden före det datumet får säljas tills lagren tömts under förutsättningen att de följer de nu gällande särnär-reglerna.  Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål/dietlivsmedel försvinner i och med att den nya förordningen börjar tillämpas.\n

    Särnär blir FSG

    Den nya förordningen har ett långt namn och EU har därför infört  arbetsnamnet FSG (foods for specific groups, livsmedel för specifika grupper).

    \nOm förordningen:

    Europaparlamentets och rådets  förordning (EU) nr 609/2013

    Källa: Livsmedelsverket


    Dela artikeln

    Folkhälsa

    Här är svenskarnas nya matvanor

    Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

    Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
    IMG_1207

    Foto: AdobeStock

    Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

    Priset styr mer än förr

    Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

    Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

    IMG_1210
    Kökets matundersökning 2025

    Klimatet tappar

    Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

    Tiktok ungas favorit

    När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

    AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

    Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

    • 7 av 10 är intresserade av matlagning
    • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
    • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
    • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
    • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
    • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

    Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



    Kalkyler & Verktyg

    Ny version av Livsmedelsdatabasen

    Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

    Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
    IMG_1201

    Foto: AdobeStock

    Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

    Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

    Förändrade jodvärden

    Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

    Nya livsmedel

    Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

    • modersmjölksersättning
    • tillskottsnäring för småbarn
    • soyghurt, smaksatt och berikad
    • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
    • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
    • fisksås

    Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.