Livsmedel

Ny förordning ersätter särnär

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål (särnär) eller dietlivsmedel som de också kallas försvinner 2016. Då börjar en ny förordning tillämpas och den ersätter de övergripande regler som gäller i dag för dessa livsmedel. Den nya förordningen ska göra det enklare att följa och kontrollera reglerna samt att täppa till de kryphål som uppstått med tiden.

Den nya förordningen, förordning (EU) nr 609/2013, träder i kraft den 19 juli 2013, och har en övergångsperiod på tre år. Den ersätter de övergripande reglerna för särnär men omfattar färre livsmedelskategorier:

modersmjölksersättning och tillskottsnäring

spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn

livsmedel för speciella medicinska ändamål

kompletta kostersättningar för viktkontroll

Lättare att följa och kontrollera

Den nya förordningen är en så kallad ramförordning. Det innebär att EU-kommissionen under de kommande två åren ska anta specifika regler för de olika produktgrupperna, exempelvis vad gäller sammansättning och märkning. De specifika reglerna som gäller i dag för till exempel modersmjölksersättning fortsätter att gälla fram tills 2016.\n– De nya reglerna innebär en större trygghet för konsumenterna eftersom reglerna blir lättare att följa och kontrollera. Det är mycket som har förändrats sedan de särnär-regler som gäller i dag togs fram. Vi har numera regler om näringspåståenden, till exempel låg natriumhalt och hälsopåståenden, exempelvis om uthållighet vid fysisk träning, säger Kristina Sjölin, vid regelutvecklingsavdelningen på Livsmedelsverket.

\nProduktgrupper som inte finns i nya förordningen

De produktgrupper som i dag omfattas av reglerna för särnär, men som inte finns med i den nya förordningen kommer att betraktas som vanliga livsmedel. Dessa produktgrupper är

natriumfattiga livsmedel

livsmedel för diabetiker

glutenfria, laktosfria och andra ”fri från”-livsmedel

livsmedel för idrottare

måltidsersättningar

övriga livsmedel för särskilda näringsändamål.

Glutenintolerans

De EU-regler som idag gäller livsmedel för personer med glutenintolerans flyttas till den så kallade informationsförordningen, förordning (EU) nr 1169/2011.

\nBegreppet sär-när försvinner

Den nya förordningen om livsmedel för specifika grupper ska tillämpas fullt ut från och med den 20 juli 2016. Särnär som är märkta eller släppts ut på marknaden före det datumet får säljas tills lagren tömts under förutsättningen att de följer de nu gällande särnär-reglerna. Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål/dietlivsmedel försvinner i och med att den nya förordningen börjar tillämpas.\n

Särnär blir FSG

Den nya förordningen har ett långt namn och EU har därför infört arbetsnamnet FSG (foods for specific groups, livsmedel för specifika grupper).

\nOm förordningen:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013

Källa: Livsmedelsverket

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...