Livsmedel

Ny förordning ersätter särnär

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål (särnär) eller dietlivsmedel som de också kallas försvinner 2016. Då börjar en ny förordning tillämpas och den ersätter de övergripande regler som gäller i dag för dessa livsmedel. Den nya förordningen ska göra det enklare att följa och kontrollera reglerna samt att täppa till de kryphål som uppstått med tiden.

Den nya förordningen, förordning (EU) nr 609/2013, träder i kraft den 19 juli 2013, och har en övergångsperiod på tre år. Den ersätter de övergripande reglerna för särnär men omfattar färre livsmedelskategorier:

modersmjölksersättning och tillskottsnäring

spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn

livsmedel för speciella medicinska ändamål

kompletta kostersättningar för viktkontroll

Lättare att följa och kontrollera

Den nya förordningen är en så kallad ramförordning. Det innebär att EU-kommissionen under de kommande två åren ska anta specifika regler för de olika produktgrupperna, exempelvis vad gäller sammansättning och märkning. De specifika reglerna som gäller i dag för till exempel modersmjölksersättning fortsätter att gälla fram tills 2016.\n– De nya reglerna innebär en större trygghet för konsumenterna eftersom reglerna blir lättare att följa och kontrollera. Det är mycket som har förändrats sedan de särnär-regler som gäller i dag togs fram. Vi har numera regler om näringspåståenden, till exempel låg natriumhalt och hälsopåståenden, exempelvis om uthållighet vid fysisk träning, säger Kristina Sjölin, vid regelutvecklingsavdelningen på Livsmedelsverket.

\nProduktgrupper som inte finns i nya förordningen

De produktgrupper som i dag omfattas av reglerna för särnär, men som inte finns med i den nya förordningen kommer att betraktas som vanliga livsmedel. Dessa produktgrupper är

natriumfattiga livsmedel

livsmedel för diabetiker

glutenfria, laktosfria och andra ”fri från”-livsmedel

livsmedel för idrottare

måltidsersättningar

övriga livsmedel för särskilda näringsändamål.

Glutenintolerans

De EU-regler som idag gäller livsmedel för personer med glutenintolerans flyttas till den så kallade informationsförordningen, förordning (EU) nr 1169/2011.

\nBegreppet sär-när försvinner

Den nya förordningen om livsmedel för specifika grupper ska tillämpas fullt ut från och med den 20 juli 2016. Särnär som är märkta eller släppts ut på marknaden före det datumet får säljas tills lagren tömts under förutsättningen att de följer de nu gällande särnär-reglerna. Begreppet livsmedel för särskilda näringsändamål/dietlivsmedel försvinner i och med att den nya förordningen börjar tillämpas.\n

Särnär blir FSG

Den nya förordningen har ett långt namn och EU har därför infört arbetsnamnet FSG (foods for specific groups, livsmedel för specifika grupper).

\nOm förordningen:

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013

Källa: Livsmedelsverket

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...