Forskning

Minimalt processad mat gav större viktminskning

En ny forskningsstudie har väckt uppmärksamhet både i Sverige och internationellt efter att ha visat att deltagare som åt minimalt processad mat gick ner mer i vikt än de som åt ultraprocessad mat. Men resultaten ifrågasätts.

Nina Granberg 13 augusti, 2025 • Uppdaterades 7 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

I studien som gjorts vid University London ingick 55 vuxna. De fick under åtta veckor äta antingen en diet baserad på hemlagad mat som gröt, frukt och grönsaker, eller en mer ultraprocessad meny med färdigmat, proteinbars och frukostflingor. Båda dieterna följde de brittiska kostråden.

Efter en paus på fyra veckor bytte grupperna diet. Resultatet blev viktminskning på i genomsnitt 2 procent för den minimalt processade dieten jämfört med 1 procent för den ultraprocessade. Däremot sågs ingen skillnad i blodtryck, blodsocker eller blodfetter.

Metodens brister förbigås

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen, anser att studien som publicerats i Nature Medicine är välgjord och att resultaten är väntade när människor följer en planerad diet i linje med kostråden. Hon är dock kritisk till att studien inte problematiserar den använda NOVA-klassificeringen, som delar in livsmedel utifrån graden av processning.

– Metoden har så stora vetenskapliga brister att man nu på flera olika håll tittar på om det finns bättre sätt att klassificera livsmedel. Värt att notera är att begreppet ultraprocessat inte inkluderas i våra svenska kostråd, säger hon till tidningen Livsmedel i fokus.

Enligt Rytter gör metodens begränsningar det i princip omöjligt att avgöra om skillnaderna i vikt beror på processningsgraden i sig eller på andra faktorer.

Flera brittiska forskare har också kommenterat studien. Dr Dimitrios Koutoukidis vid University of Oxford, framhåller att studiens crossover-design inte fungerade fullt ut eftersom resultaten påverkades av ordningen i vilken deltagarna fick dieterna.

Andra experter, som professor Keith Frayn och Dr Nerys Astbury vid University of Oxford, påpekar att dieterna skilde sig åt i energitäthet, protein, salt och socker. Det är faktorer som i sig kan påverka aptit och energiintag oberoende av processningsgrad. Dessutom var studien kortvarig och omfattade få deltagare, vilket begränsar möjligheten att dra långtgående slutsatser.

Studien hittar du här: https://www.nature.com/articles/s41591-025-03842-0

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.