Forskning

Minimalt processad mat gav större viktminskning

En ny forskningsstudie har väckt uppmärksamhet både i Sverige och internationellt efter att ha visat att deltagare som åt minimalt processad mat gick ner mer i vikt än de som åt ultraprocessad mat. Men resultaten ifrågasätts.

Nina Granberg 13 augusti, 2025 • Uppdaterades 7 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

I studien som gjorts vid University London ingick 55 vuxna. De fick under åtta veckor äta antingen en diet baserad på hemlagad mat som gröt, frukt och grönsaker, eller en mer ultraprocessad meny med färdigmat, proteinbars och frukostflingor. Båda dieterna följde de brittiska kostråden.

Efter en paus på fyra veckor bytte grupperna diet. Resultatet blev viktminskning på i genomsnitt 2 procent för den minimalt processade dieten jämfört med 1 procent för den ultraprocessade. Däremot sågs ingen skillnad i blodtryck, blodsocker eller blodfetter.

Metodens brister förbigås

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen, anser att studien som publicerats i Nature Medicine är välgjord och att resultaten är väntade när människor följer en planerad diet i linje med kostråden. Hon är dock kritisk till att studien inte problematiserar den använda NOVA-klassificeringen, som delar in livsmedel utifrån graden av processning.

– Metoden har så stora vetenskapliga brister att man nu på flera olika håll tittar på om det finns bättre sätt att klassificera livsmedel. Värt att notera är att begreppet ultraprocessat inte inkluderas i våra svenska kostråd, säger hon till tidningen Livsmedel i fokus.

Enligt Rytter gör metodens begränsningar det i princip omöjligt att avgöra om skillnaderna i vikt beror på processningsgraden i sig eller på andra faktorer.

Flera brittiska forskare har också kommenterat studien. Dr Dimitrios Koutoukidis vid University of Oxford, framhåller att studiens crossover-design inte fungerade fullt ut eftersom resultaten påverkades av ordningen i vilken deltagarna fick dieterna.

Andra experter, som professor Keith Frayn och Dr Nerys Astbury vid University of Oxford, påpekar att dieterna skilde sig åt i energitäthet, protein, salt och socker. Det är faktorer som i sig kan påverka aptit och energiintag oberoende av processningsgrad. Dessutom var studien kortvarig och omfattade få deltagare, vilket begränsar möjligheten att dra långtgående slutsatser.

Studien hittar du här: https://www.nature.com/articles/s41591-025-03842-0

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.