Forskning

Minimalt processad mat gav större viktminskning

En ny forskningsstudie har väckt uppmärksamhet både i Sverige och internationellt efter att ha visat att deltagare som åt minimalt processad mat gick ner mer i vikt än de som åt ultraprocessad mat. Men resultaten ifrågasätts.

Nina Granberg 13 augusti, 2025 • Uppdaterades 7 oktober, 2025 • 2 minuters läsning

I studien som gjorts vid University London ingick 55 vuxna. De fick under åtta veckor äta antingen en diet baserad på hemlagad mat som gröt, frukt och grönsaker, eller en mer ultraprocessad meny med färdigmat, proteinbars och frukostflingor. Båda dieterna följde de brittiska kostråden.

Efter en paus på fyra veckor bytte grupperna diet. Resultatet blev viktminskning på i genomsnitt 2 procent för den minimalt processade dieten jämfört med 1 procent för den ultraprocessade. Däremot sågs ingen skillnad i blodtryck, blodsocker eller blodfetter.

Metodens brister förbigås

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen, anser att studien som publicerats i Nature Medicine är välgjord och att resultaten är väntade när människor följer en planerad diet i linje med kostråden. Hon är dock kritisk till att studien inte problematiserar den använda NOVA-klassificeringen, som delar in livsmedel utifrån graden av processning.

– Metoden har så stora vetenskapliga brister att man nu på flera olika håll tittar på om det finns bättre sätt att klassificera livsmedel. Värt att notera är att begreppet ultraprocessat inte inkluderas i våra svenska kostråd, säger hon till tidningen Livsmedel i fokus.

Enligt Rytter gör metodens begränsningar det i princip omöjligt att avgöra om skillnaderna i vikt beror på processningsgraden i sig eller på andra faktorer.

Flera brittiska forskare har också kommenterat studien. Dr Dimitrios Koutoukidis vid University of Oxford, framhåller att studiens crossover-design inte fungerade fullt ut eftersom resultaten påverkades av ordningen i vilken deltagarna fick dieterna.

Andra experter, som professor Keith Frayn och Dr Nerys Astbury vid University of Oxford, påpekar att dieterna skilde sig åt i energitäthet, protein, salt och socker. Det är faktorer som i sig kan påverka aptit och energiintag oberoende av processningsgrad. Dessutom var studien kortvarig och omfattade få deltagare, vilket begränsar möjligheten att dra långtgående slutsatser.

Studien hittar du här: https://www.nature.com/articles/s41591-025-03842-0

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.