Folkhälsa

Nu ska fyraåringarnas matvanor undersökas

Pannkakor, sushi eller tacos – vad är småbarns favoriträtt? Och hur många ”klämmisar” äter småbarn idag? Nu startar Livsmedelsverkets undersökning av småbarns matvanor och först … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\n\n

\n\n\n

Forskning om barns matvanor behövs i arbetet för att alla barn i Sverige ska få bra och säker mat.

– Vi behöver veta mer om vad småbarn äter för att till exempel kunna ta fram relevanta kostråd och för att barn i Sverige ska vara representerade när EU sätter gränsvärden för skadliga ämnen i maten, säger Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör.

Det är sjätte gången Livsmedelsverket undersöker svenska folkets matvanor. Den här gången är det dags för småbarn i åldrarna 4 år, 1,5 år och 9 månader. Sammanlagt ska 3 000 barn undersökas för att ta reda på hur mycket näring små barn i Sverige får i sig och om de får i sig några skadliga ämnen från maten.

– Nu behöver vi föräldrarnas hjälp för att få tillförlitliga data. Föräldrarna är avgörande i den här undersökningen, men vi vet att småbarnslivet är en stressig tid. Att få med dem på tåget är därför den största utmaningen för oss, säger Lotta Moraeus, dietist och projektledare.

Omfattande undersökning av matvanor, blod, kiss och bajs

I undersökningen får föräldrarna skriva upp allt deras barn äter och dricker i en digital matdagbok under två dagar, en helgdag och en vardag. En del barn tillfrågas även om att lämna urin- och blodprover och alla får lämna avföringsprov om de vill.

– I blod- och urinproverna tittar vi på hur mycket av olika näringsämnen och eventuella skadliga ämnen barnen har i kroppen. I barnets bajs undersöker vi tarmfloran och hur vanligt det är med antibiotikaresistenta bakterier hos småbarn, säger Lotta Moraeus.

Första gången fysisk aktivitet mäts på stor grupp små barn

Även barnens fysiska aktivitet mäts. Det görs genom att barnen bär en aktivitetsmätare runt midjan under all vaken tid i sju hela dagar – från morgon till kväll.

– Det är första gången som fysisk aktivitet mäts på ett så detaljerat sätt hos en så stor grupp små barn i Sverige och i förhållande till vad barnen äter. På det här sättet får vi en unik helhetsbild av småbarns mat- och rörelsevanor, säger Lotta Moraeus.

Fakta om Riksmaten småbarn

3 000 slumpmässigt utvalda familjer ska ingå. Data samlas in från 4-åringar (start 2021), sedan 1,5 åringar (start 2022) och sist 9 månaders bebisar (start 2023).

I en mindre grupp mäts barnens näringsstatus genom analyser av mineraler och vitaminer i urin eller blod, till exempel järn och D-vitamin.

I den mindre gruppen mäts också miljöföroreningar till exempel bly, kadmium, högfluorerade ämnen (PFAS) och mögelgifter.

Fysisk aktivitet mäts genom en rörelsemätare som barnet bär alla vaken tid i sju dagar. Denna del genomförs i samarbete med forskare på Karolinska Institutet.

Riksmaten småbarn

Källa: Livsmedelsverket

Yrkesfrågor

Hon är årets dietist

Elisabet Rothenberg har utsetts till årets dietist 2026. Hon prisas för sitt långvariga arbete med att utveckla dietistyrket, både i Sverige och internationellt, och för sitt engagemang inom nutrition för äldre.

Nina Granberg 31 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Elisabet Rothenberg var en av de första dietisterna som utbildades i Sverige och blev 1997 den första disputerade dietisten vid Göteborgs universitet. Som ordförande för Dietisternas riksförbund, DRF, var hon också med och drev införandet av dietistlegitimationen 2006.

I dag är hon professor i geriatrisk nutrition och ordförande i SWESPEN.

– Att fler dietister behövs i äldreomsorgen är tydligt, säger Elisabet Rothenberg i ett pressmeddelande.

Utmärkelsen offentliggjordes vid DRF:s årsmöte den 31 mars.

Artikeln kommer att uppdateras.

Forskning

Undernäring vid IBD kan missas trots normalt BMI

Undernäring hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom IBD kan vara vanligare än många tror, och BMI räcker inte alltid för att fånga dem som är i riskzonen.

Nina Granberg 26 mars, 2026 • Uppdaterades 27 mars, 2026 • 1 minuts läsning

Den svenska studien som publicerats i Clinical Nutrition ESPEN omfattade 306 öppenvårdspatienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och 11,8 procent uppfyllde kriterierna för undernäring enligt GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition).

Forskarna såg ingen tydlig skillnad mellan diagnoserna, men däremot mellan könen. Kvinnor hade mer än dubbelt så hög risk för undernäring som män, och även sjukdomsaktivitet under det senaste året identifierades som en oberoende riskfaktor.

BMI räckte inte

Samtidigt hade få patienter lågt BMI. I stället hade mer än hälften övervikt eller obesitas, vilket enligt forskarna visar att undernäring kan förbises om bedömningen i för hög grad bygger på kroppsvikt.

I en kommentar på LinkedIn lyfter förstaförfattaren Katarina Marta Korwel, dietist och doktorand vid Linköpings universitet och Region Östergötland, att BMI inte räcker för att fånga alla patienter i riskzonen och att även patienter med normalt eller högt BMI kan vara undernärda.

Forskarna drar slutsatsen att patienter med IBD bör screenas regelbundet för undernäring och risk för undernäring, även under perioder av remission. Särskilt viktigt kan det vara för kvinnor och för patienter med tidigare sjukdomsaktivitet.

Läs mer HÄR.