Folkhälsa

Nu ska fyraåringarnas matvanor undersökas

Pannkakor, sushi eller tacos – vad är småbarns favoriträtt? Och hur många ”klämmisar” äter småbarn idag? Nu startar Livsmedelsverkets undersökning av småbarns matvanor och först … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\n\n

\n\n\n

Forskning om barns matvanor behövs i arbetet för att alla barn i Sverige ska få bra och säker mat.

– Vi behöver veta mer om vad småbarn äter för att till exempel kunna ta fram relevanta kostråd och för att barn i Sverige ska vara representerade när EU sätter gränsvärden för skadliga ämnen i maten, säger Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör.

Det är sjätte gången Livsmedelsverket undersöker svenska folkets matvanor. Den här gången är det dags för småbarn i åldrarna 4 år, 1,5 år och 9 månader. Sammanlagt ska 3 000 barn undersökas för att ta reda på hur mycket näring små barn i Sverige får i sig och om de får i sig några skadliga ämnen från maten.

– Nu behöver vi föräldrarnas hjälp för att få tillförlitliga data. Föräldrarna är avgörande i den här undersökningen, men vi vet att småbarnslivet är en stressig tid. Att få med dem på tåget är därför den största utmaningen för oss, säger Lotta Moraeus, dietist och projektledare.

Omfattande undersökning av matvanor, blod, kiss och bajs

I undersökningen får föräldrarna skriva upp allt deras barn äter och dricker i en digital matdagbok under två dagar, en helgdag och en vardag. En del barn tillfrågas även om att lämna urin- och blodprover och alla får lämna avföringsprov om de vill.

– I blod- och urinproverna tittar vi på hur mycket av olika näringsämnen och eventuella skadliga ämnen barnen har i kroppen. I barnets bajs undersöker vi tarmfloran och hur vanligt det är med antibiotikaresistenta bakterier hos småbarn, säger Lotta Moraeus.

Första gången fysisk aktivitet mäts på stor grupp små barn

Även barnens fysiska aktivitet mäts. Det görs genom att barnen bär en aktivitetsmätare runt midjan under all vaken tid i sju hela dagar – från morgon till kväll.

– Det är första gången som fysisk aktivitet mäts på ett så detaljerat sätt hos en så stor grupp små barn i Sverige och i förhållande till vad barnen äter. På det här sättet får vi en unik helhetsbild av småbarns mat- och rörelsevanor, säger Lotta Moraeus.

Fakta om Riksmaten småbarn

3 000 slumpmässigt utvalda familjer ska ingå. Data samlas in från 4-åringar (start 2021), sedan 1,5 åringar (start 2022) och sist 9 månaders bebisar (start 2023).

I en mindre grupp mäts barnens näringsstatus genom analyser av mineraler och vitaminer i urin eller blod, till exempel järn och D-vitamin.

I den mindre gruppen mäts också miljöföroreningar till exempel bly, kadmium, högfluorerade ämnen (PFAS) och mögelgifter.

Fysisk aktivitet mäts genom en rörelsemätare som barnet bär alla vaken tid i sju dagar. Denna del genomförs i samarbete med forskare på Karolinska Institutet.

Riksmaten småbarn

Källa: Livsmedelsverket

Nutrition

Barn vet att frukt och grönt är nyttigt – men inte alltid varför

Barn känner ofta till att frukt och grönsaker är bra för hälsan, men kunskapen om vad de faktiskt gör i kroppen är betydligt mer fragmentarisk. Dietisten och doktoranden Hannah Helgegren undersöker hur barns egna erfarenheter kan användas för att hitta bättre sätt att öka intaget.

Redaktionen 28 september, 2026 • 2 minuters läsning

Hur får man barn att äta mer frukt och grönsaker – och hur kan familjer få bättre stöd? Det är frågor som Hannah Helgegren, legitimerad dietist och doktorand i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, försöker besvara i sitt avhandlingsarbete.

Forskningsfrågorna har sin bakgrund i hennes kliniska arbete. Hanna Helgegren har arbetat många år som dietist och arbetar parallellt med forskningen vid Barn- och ungdomsmedicinmottagning Obesitas i Malmö. Hon är även specialistdietist inom obesitas hos barn.

En delstudie, publicerad i tidskriften Appetite, bygger på individuella intervjuer med 15 svenska barn mellan 10 och 12 år med olika kulturell bakgrund. Forskarna ville ta reda på hur barnen själva tänker kring frukt och grönsaker och vad som påverkar deras vilja att äta dem.

Smak och kompisar spelar roll

Resultaten visar att barnen i stort sett var överens om att frukt och grönsaker är nyttigt. Däremot var kunskapen om varför de är bra för kroppen ofta splittrad och saknade sammanhang.

Ätandet påverkades dessutom av betydligt mer än kunskap. Smak och andra sensoriska egenskaper spelade roll, liksom hur maten presenterades och vad människor runt omkring gjorde och tyckte. Både föräldrar och jämnåriga kunde uppmuntra barnen att äta frukt och grönsaker – men också få motsatt effekt.

Forskarna identifierade olika sätt som barnen förhöll sig till frukt och grönsaker på. Vissa var mer beroende av yttre faktorer, exempelvis hur maten serverades, medan andra hade utvecklat egna vanor och strategier och gjorde mer medvetna val.

Vill utveckla nytt stöd

Resultaten pekar enligt forskarna på att insatser för att öka barns konsumtion behöver vara bredare än att bara tala om att frukt och grönt är nyttigt. Barn kan behöva åldersanpassade förklaringar av hur maten påverkar kroppen, möjlighet att utforska smaker och konsistenser och stöd för att utveckla egna vanor. Även positiva sociala normer från föräldrar och kompisar kan ha betydelse.

Hanna Helgegrens fortsatta avhandlingsarbete handlar därför inte bara om att beskriva barns och föräldrars tankar. Målet är också att utveckla ett nytt verktyg som kan hjälpa barn att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Rekryteringen till studierna har skett både via mellanstadieskolor och bland familjer med barn som behandlas för obesitas.

Källa: Göteborgs universitet samt Helgegren H, Winkvist A, Lepp M, Larsson C. ‘There are healthy things inside’: Children's thoughts about, experiences with and approaches to vegetable and fruit consumption. Appetite, 2025.

Kostråd & riktlinjer

Ketogen kost minskade leverfettet mest vid samma viktnedgång

Tre olika kostupplägg gav ungefär lika stor viktnedgång – men effekten på levern skilde sig tydligt. I en ny randomiserad studie minskade leverfettet med 67 procent hos deltagare som åt ketogen kost, jämfört med 45 procent hos dem som följde medelhavskost eller en fettsnål, huvudsakligen växtbaserad kost.

Redaktionen 25 september, 2026 • 2 minuters läsning

Forskarna vid Washington University School of Medicine ville undersöka om kostens sammansättning påverkar de metabola effekterna av en viktnedgång, oberoende av hur många kilo man går ner. I studien...