Folkhälsa

Nu ska fyraåringarnas matvanor undersökas

Pannkakor, sushi eller tacos – vad är småbarns favoriträtt? Och hur många ”klämmisar” äter småbarn idag? Nu startar Livsmedelsverkets undersökning av småbarns matvanor och först … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

\n\n

\n\n\n

Forskning om barns matvanor behövs i arbetet för att alla barn i Sverige ska få bra och säker mat.

– Vi behöver veta mer om vad småbarn äter för att till exempel kunna ta fram relevanta kostråd och för att barn i Sverige ska vara representerade när EU sätter gränsvärden för skadliga ämnen i maten, säger Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör.

Det är sjätte gången Livsmedelsverket undersöker svenska folkets matvanor. Den här gången är det dags för småbarn i åldrarna 4 år, 1,5 år och 9 månader. Sammanlagt ska 3 000 barn undersökas för att ta reda på hur mycket näring små barn i Sverige får i sig och om de får i sig några skadliga ämnen från maten.

– Nu behöver vi föräldrarnas hjälp för att få tillförlitliga data. Föräldrarna är avgörande i den här undersökningen, men vi vet att småbarnslivet är en stressig tid. Att få med dem på tåget är därför den största utmaningen för oss, säger Lotta Moraeus, dietist och projektledare.

Omfattande undersökning av matvanor, blod, kiss och bajs

I undersökningen får föräldrarna skriva upp allt deras barn äter och dricker i en digital matdagbok under två dagar, en helgdag och en vardag. En del barn tillfrågas även om att lämna urin- och blodprover och alla får lämna avföringsprov om de vill.

– I blod- och urinproverna tittar vi på hur mycket av olika näringsämnen och eventuella skadliga ämnen barnen har i kroppen. I barnets bajs undersöker vi tarmfloran och hur vanligt det är med antibiotikaresistenta bakterier hos småbarn, säger Lotta Moraeus.

Första gången fysisk aktivitet mäts på stor grupp små barn

Även barnens fysiska aktivitet mäts. Det görs genom att barnen bär en aktivitetsmätare runt midjan under all vaken tid i sju hela dagar – från morgon till kväll.

– Det är första gången som fysisk aktivitet mäts på ett så detaljerat sätt hos en så stor grupp små barn i Sverige och i förhållande till vad barnen äter. På det här sättet får vi en unik helhetsbild av småbarns mat- och rörelsevanor, säger Lotta Moraeus.

Fakta om Riksmaten småbarn

3 000 slumpmässigt utvalda familjer ska ingå. Data samlas in från 4-åringar (start 2021), sedan 1,5 åringar (start 2022) och sist 9 månaders bebisar (start 2023).

I en mindre grupp mäts barnens näringsstatus genom analyser av mineraler och vitaminer i urin eller blod, till exempel järn och D-vitamin.

I den mindre gruppen mäts också miljöföroreningar till exempel bly, kadmium, högfluorerade ämnen (PFAS) och mögelgifter.

Fysisk aktivitet mäts genom en rörelsemätare som barnet bär alla vaken tid i sju dagar. Denna del genomförs i samarbete med forskare på Karolinska Institutet.

Riksmaten småbarn

Källa: Livsmedelsverket

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.