Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Vi är noga med att följa forskningen

Nötter eller inte nötter i skolrestaurangen? Therese Lindh, kostchef i Bollebygd och medlem i Kost & Närings
fokusgrupp Förskola och skola, reder ut begreppen.

Agneta Renmark 7 oktober, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Varför har ni rekommendationen att inte använda nötter, frön eller jordnötter överhuvudtaget i skolrestaurangerna?

– Våra branschriktlinjer ska ligga i linje med Livsmedelsverkets råd för bra mat i skola och förskola, där de gör en avvägning mellan nytta kontra risker. Inför revideringen av deras råd bedömer de fortfarande att nötter och fröer kan ge så allvarliga reaktioner att risken att servera det är större än nyttan. Det finns visserligen risker med livsmedel som mjölk och sojabönor också, men de klassas ju som baslivsmedel. Livsmedelsverket talar om ”näringsbidrag” som en faktor när man tar ställning till om de ska uteslutas eller inte. Vi ser ju att andra livsmedel kan orsaka allvarliga reaktioner såsom exempelvis mjölk, men det utesluts ju inte för alla då näringsbidraget bedöms vara större.

Bör skolan som helhet vara helt nötfri?

– Nej, det är inget som Kost & Näring står bakom, vi tar bara ansvar för själva måltidsverksamheten. Det här med luftburna allergier mot exempelvis jordnötter är ju något som ifrågasätts alltmer och där det finns flera studier som visar att den som är allergisk mot jordnötter inte får någon kraftig reaktion ens på en halvmeters avstånd. Vi rekommenderar inte heller att man rent generellt ska undvika alla livsmedel där det kan finnas ”spår av” olika allergener. Däremot ska man givetvis inte servera den sorters livsmedel till dem som verkligen är allergiska.

Hur tar ny forskning plats i de nationella rekommendationerna?

– Vi är noga med att följa forskningen och tar hjälp av olika experter för att granska våra rekommendationer. De ska så klart vara hållbara över tid, men även uppdaterade. Vi kan inte bara förlita oss på det som varit utan måste hänga med. Vi arbetar även med QR-koder till varje delkapitel, för att göra det enkelt att fördjupa sig i den senaste informationen på egen hand. Vår viktigaste devis är att man inte ska undvika mer än nödvändigt och inte vara mer orolig än det finns fog för. I samband med att Livsmedelsverket lanserar sina råd för måltider i förskola och skola kommer vi att uppdatera våra underlag i våra rekommendationer i form av dessa QR-koder.

Vi kan inte bara förlita oss på det som varit utan måste hänga med.



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.