Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Vi är noga med att följa forskningen

Nötter eller inte nötter i skolrestaurangen? Therese Lindh, kostchef i Bollebygd och medlem i Kost & Närings
fokusgrupp Förskola och skola, reder ut begreppen.

Agneta Renmark 7 oktober, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Varför har ni rekommendationen att inte använda nötter, frön eller jordnötter överhuvudtaget i skolrestaurangerna?

– Våra branschriktlinjer ska ligga i linje med Livsmedelsverkets råd för bra mat i skola och förskola, där de gör en avvägning mellan nytta kontra risker. Inför revideringen av deras råd bedömer de fortfarande att nötter och fröer kan ge så allvarliga reaktioner att risken att servera det är större än nyttan. Det finns visserligen risker med livsmedel som mjölk och sojabönor också, men de klassas ju som baslivsmedel. Livsmedelsverket talar om ”näringsbidrag” som en faktor när man tar ställning till om de ska uteslutas eller inte. Vi ser ju att andra livsmedel kan orsaka allvarliga reaktioner såsom exempelvis mjölk, men det utesluts ju inte för alla då näringsbidraget bedöms vara större.

Bör skolan som helhet vara helt nötfri?

– Nej, det är inget som Kost & Näring står bakom, vi tar bara ansvar för själva måltidsverksamheten. Det här med luftburna allergier mot exempelvis jordnötter är ju något som ifrågasätts alltmer och där det finns flera studier som visar att den som är allergisk mot jordnötter inte får någon kraftig reaktion ens på en halvmeters avstånd. Vi rekommenderar inte heller att man rent generellt ska undvika alla livsmedel där det kan finnas ”spår av” olika allergener. Däremot ska man givetvis inte servera den sorters livsmedel till dem som verkligen är allergiska.

Hur tar ny forskning plats i de nationella rekommendationerna?

– Vi är noga med att följa forskningen och tar hjälp av olika experter för att granska våra rekommendationer. De ska så klart vara hållbara över tid, men även uppdaterade. Vi kan inte bara förlita oss på det som varit utan måste hänga med. Vi arbetar även med QR-koder till varje delkapitel, för att göra det enkelt att fördjupa sig i den senaste informationen på egen hand. Vår viktigaste devis är att man inte ska undvika mer än nödvändigt och inte vara mer orolig än det finns fog för. I samband med att Livsmedelsverket lanserar sina råd för måltider i förskola och skola kommer vi att uppdatera våra underlag i våra rekommendationer i form av dessa QR-koder.

Vi kan inte bara förlita oss på det som varit utan måste hänga med.



Folkhälsa

Här är svenskarnas nya matvanor

Asiatisk mat är snart lika omtyckt som italiensk, matpriserna fortsätter att styra vad som hamnar på tallriken och klimatfrågan har tappat i betydelse. Det visar årets matundersökning från TV4 Köket.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 7 november, 2025 2 minuters läsning
IMG_1207

Foto: AdobeStock

Trots oro i omvärlden spelar maten en fortsatt viktig roll i svenskarnas vardag. Middagen beskrivs som dagens höjdpunkt, både som en stund för gemenskap och som ett kreativt tillfälle i köket. Klassisk husmanskost och italienska rätter som spaghetti bolognese, lasagne och pizza ligger fortfarande i topp. Samtidigt ökar intresset för asiatisk mat snabbt och är nu nästan lika stort som för det italienska köket.

Priset styr mer än förr

Sju av tio svenskar uppger att de är intresserade eller mycket intresserade av matlagning, och nio av tio vill lära sig mer, framför allt om asiatiska smaker, nya kombinationer och smarta genvägar i köket.

Men matlusten har fått sällskap av ökad prismedvetenhet. Fyra av tio säger att de väljer bort matvaror som blivit för dyra, främst nötkött, fläskkött, fisk och skaldjur. Samtidigt minskar matsvinnet när fler planerar sina inköp och lagar mat på rester.

IMG_1210
Kökets matundersökning 2025

Klimatet tappar

Hälsa påverkar matvalen i viss mån, men miljöhänsyn väger allt lättare. Att måltiden ska vara bra för klimatet har minskat i betydelse över tid, enligt undersökningen. Grönsaker är den matvara som flest förknippar med hälsa, och hälsoskäl är också den vanligaste anledningen till att välja vegetariskt. Den som avstår gör det oftast för att man inte tycker att vegetariskt smakar gott.

Tiktok ungas favorit

När svenskar söker matinspiration är matsajter den främsta källan, följt av familj, vänner och sociala medier. Google är startpunkt för de flesta receptsökningar, medan Instagram växer  och Tiktok dominerar bland yngre.

AI har börjat göra sitt intåg även i köket, men användningen är ännu låg: endast sex procent uppger att de använder tjänster som ChatGPT för matrelaterad information.

Fakta: Detta visar matundersökningen 2025

  • 7 av 10 är intresserade av matlagning
  • 9 av 10 vill lära sig mer,  främst om asiatisk mat
  • 4 av 10 väljer bort varor som blivit för dyra
  • 6 % använder AI-tjänster som ChatGPT för mattips
  • 1 av 3 äter vegetariskt till middag ibland
  • Grönsaker toppar listan över mat som förknippas med hälsa

Läs mer HÄR: TV4 Köket, oktober 2025



Kalkyler & Verktyg

Ny version av Livsmedelsdatabasen

Livsmedelsverket har nu släppt en ny version av Livsmedelsdatabasen. Den uppdaterade databasen innehåller bland annat justerade jodvärden och flera nya livsmedel.

Nina Granberg 5 november, 2025 Uppdaterades 5 november, 2025 1 minuts läsning
IMG_1201

Foto: AdobeStock

Livsmedelsdatabasen innehåller information om mer än 2 500 livsmedel och rätter. För varje livsmedel redovisas värden för över 50 näringsämnen och komponenter. På sidan Sök näringsinnehåll finns databasen tillgänglig i sin senaste version. 

Via sökfunktionen går det att hitta detaljerad information om näringsinnehåll, och databasen kan även laddas ner i Excel eller nås via API för vidare användning i egna system.

Förändrade jodvärden

Jodvärdet för grädde har justerats, vilket innebär att alla beräknade livsmedel där grädde ingår också fått förändrade jodvärden.

Nya livsmedel

Den nya versionen av Livsmedelsdatabasen innehåller några nya livsmedel:

  • modersmjölksersättning
  • tillskottsnäring för småbarn
  • soyghurt, smaksatt och berikad
  • biryani, ris med grönsaker (vegetarisk)
  • béchamelsås med mjölk, fett 3 %, grädde
  • fisksås

Du hittar databasen på Livsmedelsverkets webbplats: Sök näringsinnehåll



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.