Till huvudinnehållet

Prova Dietisten Plus – nu för 19 kr/mån. Läs mer!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Diabetes

’No major role for fish’ in the prevention of heart failure; only a possible beneficial effect in th

The consumption of fish has no major role in the prevention of heart failure, according to results from a large prospective population study.(1) The study, … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 6 minuters läsning

The consumption of fish has no major role in the prevention of heart failure, according to results from a large prospective population study.(1) The study, which was started in 1990 and involved all men and women over the age of 55 living in a suburb of Rotterdam, found no difference in the risk of developing heart failure between those who did eat fish and those who didn’t.

The study is published on 30 September in the October issue of the European Journal of Heart Failure.\n”Scientists and health authorities are increasingly persuaded that the intake of fish – even in small amounts – will protect against the risk of fatal myocardial infarction,” said study investigator Dr Marianne Geleinjse from Wageningen University in the Netherlands. ”However, there is no strong evidence that eating fish will protect against heart failure. One study has suggested that this might be so, but we could not confirm it in our cohort study of older Dutch people.”

Heart failure is by far today’s single biggest reason for acute hospital admission. Around 30 million people in Europe have heart failure and its incidence is still increasing: more cases are being identified, more people are living to an old age, and more are surviving a heart attack but with damage to the heart muscle. According to one study, the reported prevalence among those aged 65-74 years is one in 35, and among the over-85s one in seven.

According to background information to the study, the lifetime risk of developing heart failure is even higher – estimated in men and women as one in four at age 40. The risks increase with age, and prognosis is poor; a previous report from the same Rotterdam Study has shown survival rates at one, two and five years of 89%, 79%, and 59%, representing an age-adjusted mortality rate twice that of those without heart failure.(2) The hazard ratio for sudden death was found to be almost five times higher.

With heart failure treatments often limited to palliative care, much rests on prevention; this latest report from the Rotterdam Study was to investigate whether intake of the long-chain n-3 polyunsaturated fatty acids (PUFAs) found in fish conferred protection against heart failure as they seem to do against coronary heart disease.(3)

The analysis comprised 5299 subjects (41% men, mean age 67.5 years) who were free from heart failure and for whom dietary data were available. During 11.4 years of follow-up, 669 subjects developed heart failure. Their habitual diet had been assessed at baseline (in a self-reported checklist and by expert interview), with subjects specifically asked to indicate the frequency, amount, and kind of fish they had eaten, either as a hot meal, on a sandwich, or between meals.

Results showed that the dietary intake of fish was not significantly related to heart failure incidence. This relative risk was measured according to five levels of fish consumption as reflected in intake of two long chain n-3 PUFAs (eicosapentaenoic acid [EPA] and docosahexaenoic acid [DHA]), both of which have been shown to exert some cardiovascular benefit via anti-inflammatory mechanisms, anti-arrhythmic effects and/or a reduction in serum triglycerides, blood pressure, and heart rate.\nThe relative risk (RR) of heart failure in the top (highest) and bottom (lowest) quintile of EPA plus DHA intake was 0.89 (95% CI, 0.69–1.14) after adjustment for lifestyle and dietary factors, a non-significant finding.

Results were also estimated according to the weight of fish consumed; but even for a high daily fish consumption of more than 20 grams a day there appeared no added protection against heart failure. Incidence rates were the same in those who consumed no fish (incidence rate of 11 per 1000), moderate fish (median 9g per day, 12.3 per 1000) or high fish (9.9 per 1000). The relative risk of heart failure in the high intake groups was 0.96 (0.78–1.18) when compared with no intake.

Variations in risk were seen in various sub-groups according to age, sex and body mass index (BMI), but once again the differences were not statistically significant. In diabetic subjects, however, an inverse association of EPA plus DHA intake with heart failure was observed (RR 0.58 (0.32–1.06) for top vs. bottom quartile), which was just of borderline statistical significance. Similarly, a high EPA plus DHA intake tended to be protective (but not statistically significant) in women (RR 0.75, 0.54–1.04), although not in men.

Commenting on the public health implications of the study Dr Geleijnse said: ”Many health authorities recommend two weekly servings of fish – particularly fatty fish like salmon, mackerel and herring – for the prevention of cardiovascular disease. Based on our data we would not change this advice, even though fish intake was not associated with the development of heart failure in our cohort. Fish intake in the Netherlands is extremely low – on average less than one portion per week – so maybe higher intakes are needed for any protection against heart failure.\n”Apart from n-3 fatty acids, fish also contains other healthy components such as vitamin D and selenium. Fish is a good source of protein and is more healthy than, for example, red meat.”\nAccording to the authors this is only the second ever study to examine the relationship between PUFAs and the risk of heart failure; the other, over 12 years of follow-up among older adults, did find that consumption of tuna or other broiled or baked fish (but not fried fish) was associated with a lower incidence of heart failure.(4)

1. Dijkstra C, Brouwer IA, Van Rooij FJA, et al. Intake of very long chain n-3 fatty acids from fish and the incidence of heart failure: the Rotterdam Study. Eur J Heart Fail 2009; doi:10.1093/eurjhf/hfp126.\n2. Mosterd A, Cost B, Hoes AW, et al. The prognosis of heart failure in the general population: The Rotterdam Study. Eur Heart J 2001; 22: 1318-1327.\n3. There has been fairly consistent evidence that n-3 PUFAs do have a protective effect against coronary heart disease since the first suggestions were made more than 30 years ago following studies in the Inuit people of Greeneland. More recently, a 2009 review in the Journal of the American College of Cardiology, whose evidence was based mainly on four randomised trials involving nearly 40,000 subjects, described the effect of n-3 PUFAs in the prevention of cardiovascular disease as ”of great promise”. The GISSI-Prevenzione trial of 1999 established the potential of dietary n-3 PUFAs for reducing mortality in patients after recent myocardial infarction. The effect on coronary heart disease mortality of n-3 PUFAs as a supplement post-infarction is presently being studied in the Alpha Omega trial in the Netherlands.\n4. Mozaffarian D, Bryson CL, Lemaitre RN, et al. Fish intake and risk of incident heart failure. J Am Coll Cardiol 2005; 45: 2015–2021.\n* The European Journal of Heart Failure is a journal of the European Society of Cardiology.\n* ESC Guidelines for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure simplify the definitions of new, transient and chronic disease. The 2008 ESC Guidelines can be seen in various formats at https://www.escardio.org/guidelines-surveys/esc-guidelines/Pages/acute-chronic-heart-failure.aspx


Dela artikeln

Digital tidning

Nytt nummer: Fokus på ätstörningar – dietistens roll i centrum

I detta nummer fördjupar vi oss i dietistens roll vid behandling av ätstörningar. Du får ta del av konkreta verktyg för det kliniska arbetet, nya riktlinjer och färska forskningsrön samt berättelser från vardagen i vården.

Dietisten
Redaktionen 24 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 2 minuters läsning
Aktuellt Nummer

Dela artikeln

Nutrition

Nordiska kostråd – gemensam grund, olika vägval

När miljö, politik och kultur vägs in får de nordiska länderna olika utformning på sina kostråd. Det visar en ny nordisk forskningsstudie.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 22 september, 2025 Uppdaterades 24 september, 2025 3 minuters läsning
IMG_1028

Foto: IMG_1028

De nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023 utgör en gemensam vetenskaplig grund för att främja hälsosamma och hållbara matvanor i de nordiska och baltiska länderna. Sedan dess har respektive land arbetat med att implementera rekommendationerna utifrån sina egna nationella förutsättningar.

Alla länder har integrerat både hälsa och miljö i sina kostråd, utom Norge, som valde att publicera miljöaspekterna separat. I Sverige vägdes frågor om krisberedskap och livsmedelsförsörjning in, men dessa påverkade sällan de slutgiltiga rekommendationerna när det fanns en potentiell konflikt med hälsoaspekterna.

Synen på kött skiljer sig åt

Störst variation syntes i riktlinjer för animaliska livsmedel. Norge, Island och Sverige behöll NNR:s riktlinjer för rött kött, medan Danmark och Estland gick längre och rekommenderade starkare begränsningar. Även synen på mejeri, fågel och baljväxter skiljde sig åt.

Flera länder använde modelleringsverktyg för att undersöka hur nya kostråd påverkar näringsintag och miljö. WHO:s nya verktyg DIA användes i Sverige. Ett återkommande resultat var brist på D-vitamin, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning – särskilt i samband med en mer växtbaserad kosthållning.

Miljöpåverkan från livsmedel analyserades på olika sätt. Finlands fokus låg på klimat, markanvändning och biologisk mångfald. Sverige lyfte gräsbete, klimat och ammoniakutsläpp. Island gjorde den mest omfattande analysen, där även vattenanvändning och näringscykler inkluderades.

Näringsämnen att bevaka vid kostomställning

Alla länder modellerade hur en kost i linje med NNR 2023 skulle påverka näringsintaget – och resultaten pekade ut flera nyckelnäringsämnen som behöver följas upp noga vid en övergång till mer växtbaserade matvanor. Brist på vitamin D var det mest konsekventa fyndet, vilket bekräftar behovet av tillskott eller berikning. Även kalcium, jod och vitamin B12 identifierades som särskilt viktiga att bevaka – särskilt bland grupper som i hög grad minskar intaget av animaliska livsmedel.

Hur detta hanterades i de nationella kostråden varierade något. I Sverige, där mejerikonsumtionen inte begränsas, kan kalciumintaget upprätthållas bättre än i länder med mer restriktiva råd. Finland behöll kvantitativa fettrekommendationer och satte tydliga köttgränser som långsiktigt mål, vilket understryker behovet av B12-övervakning. Danmark och Estland har ambitiösa växtbaserade mål, men adresserar inte alltid näringsrisker explicit. Norge och Island, med hög konsumtion av fisk och mejeri, har i nuläget bättre tillgång till jod och D-vitamin – men riskerna kan öka vid framtida kostförändringar.

Studien är genomförd inom ett nordiskt-baltiskt forskningssamarbete och leddes av forskare vid Helsingfors universitet och Finlands nationella folkhälsoinstitut THL.

Politiska intressen påverkar

Studien visar också hur politiska intressen påverkar nationella kostråd. I Norge, som ledde NNR-arbetet, uteslöts miljöaspekter från de slutgiltiga riktlinjerna efter politiska påtryckningar. Forskarna varnar för att kommersiella och politiska intressen kan underminera evidensbaserade beslut och efterlyser starkare skydd för miljöargumenten i framtida kostrekommendationer.

Trots skillnaderna har alla länder en gemensam utmaning: att förbättra samspelet mellan livsmedelskonsumtion och produktion, och därmed bidra till ett mer hållbart globalt matsystem. Här lyfts behovet av samordnade politiska insatser, förändrade upphandlingskrav och tydligare ansvar för matsektorns aktörer, inte minst dagligvaruhandeln.

Källa: Blomhoff R, Andersen LF, Arnesen E. Implementation of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 in Nordic and Baltic national food-based dietary guidelines. Public Health Nutrition. 2025.

Faktaruta: Nordiska kostråd (NNR2023)

  • Vad är NNR2023?
    De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är en vetenskaplig bas för nationella kostråd i Norden och Baltikum. NNR2023 är den sjätte uppdateringen.
  • Fokus:
    Stort fokus på växtbaserad kost som främjar både hälsa och miljö. Riktlinjerna bygger på systematiska litteraturöversikter.
  • Hälsa & hållbarhet:
    Hälsopåverkan är fortsatt den främsta grunden för rekommendationerna, men miljöaspekter har integrerats i högre grad än tidigare.
  • Gemensamt ramverk – olika tillämpning:
    Trots en gemensam vetenskaplig grund varierar ländernas implementering. Till exempel:
  • Utmaningar:
    Ojämlik tillgång till data, politiska påtryckningar och olika ansvarsfördelning mellan hälsomyndigheter och jordbruksdepartement påverkar genomslaget.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.