Diabetes

’No major role for fish’ in the prevention of heart failure; only a possible beneficial effect in th

The consumption of fish has no major role in the prevention of heart failure, according to results from a large prospective population study.(1) The study, … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 6 minuters läsning

The consumption of fish has no major role in the prevention of heart failure, according to results from a large prospective population study.(1) The study, which was started in 1990 and involved all men and women over the age of 55 living in a suburb of Rotterdam, found no difference in the risk of developing heart failure between those who did eat fish and those who didn’t.

The study is published on 30 September in the October issue of the European Journal of Heart Failure.\n”Scientists and health authorities are increasingly persuaded that the intake of fish – even in small amounts – will protect against the risk of fatal myocardial infarction,” said study investigator Dr Marianne Geleinjse from Wageningen University in the Netherlands. ”However, there is no strong evidence that eating fish will protect against heart failure. One study has suggested that this might be so, but we could not confirm it in our cohort study of older Dutch people.”

Heart failure is by far today’s single biggest reason for acute hospital admission. Around 30 million people in Europe have heart failure and its incidence is still increasing: more cases are being identified, more people are living to an old age, and more are surviving a heart attack but with damage to the heart muscle. According to one study, the reported prevalence among those aged 65-74 years is one in 35, and among the over-85s one in seven.

According to background information to the study, the lifetime risk of developing heart failure is even higher – estimated in men and women as one in four at age 40. The risks increase with age, and prognosis is poor; a previous report from the same Rotterdam Study has shown survival rates at one, two and five years of 89%, 79%, and 59%, representing an age-adjusted mortality rate twice that of those without heart failure.(2) The hazard ratio for sudden death was found to be almost five times higher.

With heart failure treatments often limited to palliative care, much rests on prevention; this latest report from the Rotterdam Study was to investigate whether intake of the long-chain n-3 polyunsaturated fatty acids (PUFAs) found in fish conferred protection against heart failure as they seem to do against coronary heart disease.(3)

The analysis comprised 5299 subjects (41% men, mean age 67.5 years) who were free from heart failure and for whom dietary data were available. During 11.4 years of follow-up, 669 subjects developed heart failure. Their habitual diet had been assessed at baseline (in a self-reported checklist and by expert interview), with subjects specifically asked to indicate the frequency, amount, and kind of fish they had eaten, either as a hot meal, on a sandwich, or between meals.

Results showed that the dietary intake of fish was not significantly related to heart failure incidence. This relative risk was measured according to five levels of fish consumption as reflected in intake of two long chain n-3 PUFAs (eicosapentaenoic acid [EPA] and docosahexaenoic acid [DHA]), both of which have been shown to exert some cardiovascular benefit via anti-inflammatory mechanisms, anti-arrhythmic effects and/or a reduction in serum triglycerides, blood pressure, and heart rate.\nThe relative risk (RR) of heart failure in the top (highest) and bottom (lowest) quintile of EPA plus DHA intake was 0.89 (95% CI, 0.69–1.14) after adjustment for lifestyle and dietary factors, a non-significant finding.

Results were also estimated according to the weight of fish consumed; but even for a high daily fish consumption of more than 20 grams a day there appeared no added protection against heart failure. Incidence rates were the same in those who consumed no fish (incidence rate of 11 per 1000), moderate fish (median 9g per day, 12.3 per 1000) or high fish (9.9 per 1000). The relative risk of heart failure in the high intake groups was 0.96 (0.78–1.18) when compared with no intake.

Variations in risk were seen in various sub-groups according to age, sex and body mass index (BMI), but once again the differences were not statistically significant. In diabetic subjects, however, an inverse association of EPA plus DHA intake with heart failure was observed (RR 0.58 (0.32–1.06) for top vs. bottom quartile), which was just of borderline statistical significance. Similarly, a high EPA plus DHA intake tended to be protective (but not statistically significant) in women (RR 0.75, 0.54–1.04), although not in men.

Commenting on the public health implications of the study Dr Geleijnse said: ”Many health authorities recommend two weekly servings of fish – particularly fatty fish like salmon, mackerel and herring – for the prevention of cardiovascular disease. Based on our data we would not change this advice, even though fish intake was not associated with the development of heart failure in our cohort. Fish intake in the Netherlands is extremely low – on average less than one portion per week – so maybe higher intakes are needed for any protection against heart failure.\n”Apart from n-3 fatty acids, fish also contains other healthy components such as vitamin D and selenium. Fish is a good source of protein and is more healthy than, for example, red meat.”\nAccording to the authors this is only the second ever study to examine the relationship between PUFAs and the risk of heart failure; the other, over 12 years of follow-up among older adults, did find that consumption of tuna or other broiled or baked fish (but not fried fish) was associated with a lower incidence of heart failure.(4)

1. Dijkstra C, Brouwer IA, Van Rooij FJA, et al. Intake of very long chain n-3 fatty acids from fish and the incidence of heart failure: the Rotterdam Study. Eur J Heart Fail 2009; doi:10.1093/eurjhf/hfp126.\n2. Mosterd A, Cost B, Hoes AW, et al. The prognosis of heart failure in the general population: The Rotterdam Study. Eur Heart J 2001; 22: 1318-1327.\n3. There has been fairly consistent evidence that n-3 PUFAs do have a protective effect against coronary heart disease since the first suggestions were made more than 30 years ago following studies in the Inuit people of Greeneland. More recently, a 2009 review in the Journal of the American College of Cardiology, whose evidence was based mainly on four randomised trials involving nearly 40,000 subjects, described the effect of n-3 PUFAs in the prevention of cardiovascular disease as ”of great promise”. The GISSI-Prevenzione trial of 1999 established the potential of dietary n-3 PUFAs for reducing mortality in patients after recent myocardial infarction. The effect on coronary heart disease mortality of n-3 PUFAs as a supplement post-infarction is presently being studied in the Alpha Omega trial in the Netherlands.\n4. Mozaffarian D, Bryson CL, Lemaitre RN, et al. Fish intake and risk of incident heart failure. J Am Coll Cardiol 2005; 45: 2015–2021.\n* The European Journal of Heart Failure is a journal of the European Society of Cardiology.\n* ESC Guidelines for the Diagnosis and Treatment of Acute and Chronic Heart Failure simplify the definitions of new, transient and chronic disease. The 2008 ESC Guidelines can be seen in various formats at https://www.escardio.org/guidelines-surveys/esc-guidelines/Pages/acute-chronic-heart-failure.aspx

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.