Forskning

Näringsdryck kan minska risken för kognitiv försämring vid tidig Alzheimers

Nicholas Levak är dietist och forskare med särskilt intresse för kostens roll i multimodala livsstilsinterventioner. Han undersöker hur ett flertal olika aspekter påverkar progressionen vid Alzheimers sjukdom” – ett arbete som han beskriver som ”jättekul och samtidigt väldigt frustrerande”.

Kajsa Asp 29 januari, 2025 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Nicholas påbörjade sin forskningsbana redan innan han var färdig med dietistutbildningen. Strax innan examen (2018) sökte Karolinska Institutet en forskningsassistent till ett intressant projekt. Han tog jobbet och pluggade samtidigt vidare till en magisterexamen i nutritionsvetenskap. Ganska snart skapades den doktorandtjänst han fortfarande har, med Miia Kivipelto som handledare.

I sin forskning fördjupar sig Nicholas i hur kost och näring påverkar kognitiv funktion och Alzheimers sjukdom inom multimodala livsstilsinterventioner. Genom interventionen fysisk träning (balans, styrka och kondition), kostfaktorer, kognitiv träning, social stimulans samt kontroll och behandling av hjärt-kärlrelaterade värden vill man förhindra sjukdom och bromsa förloppet. Man jobbar multiprofessionellt med råd kring kost och träning baserat på positiva resultat från FINGER-studien och riskfaktorer enligt The Lancet kommissionen.

– Under sex månader kom deltagarna till oss och tränade två gånger i veckan. Varje månad träffade de mig och pratade kost. NNR är grunden, med influenser från medelhavskost och MIND-kosten, säger han.

Deltagarna delades in i tre grupper. En grupp fick enbart träning och kostrådgivning. Den andra gruppen fick även en särskild näringsdryck, Souvenaid, som är framtagen för att användas vid tidig Alzheimers sjukdom. Den tredje gruppen fungerade som kontrollgrupp och fick endast sedvanlig information om kost och träning.

– Vi införde många saker samtidigt – det är ”paketet” som är själva nyckeln. Den individuella interventionen tillsammans med aktiviteter i grupp skapar en positiv spiral. Deltagarna rör sig mer, äter bättre, får mer energi och intresserar sig kanske för nya saker, säger Nicholas.

Efter studien hade gruppen som fick Souvenaid förbättrade hjärt-kärlvärden samt mindre risk för kognitiv försämring jämfört med kontrollgruppen. Kostkvaliteten försämrades signifikant i kontrollgruppen, men var oförändrad i interventionsgrupperna. Nicholas tror att kosttillägget även kan fungera som en påminnelse och förbättra kosten som helhet.

Hjärntillskott på vetenskaplig grund

De flesta patienter han träffar är relativt unga och många känner frustration. Tidig demens kan diagnosticeras, men man har tidigare inte kunnat göra något för att bromsa utvecklingen.

– De söker på nätet och hittar tips och råd om både det ena och det andra – många har provat timslånga bastubad, raw food och glutenfri kost. Vissa har gått ner mycket i vikt och det kan vara problematiskt att komma ur en negativ spiral.

Nicholas förklarar att Souvenaid innehåller de näringsämnen som behövs vid nybildningen av fosfolipider i hjärnan och tanken är att man genom att tillföra mer av dem kan motverka sjukdomens progression. När omega-3-fettsyror, uridinmonofosfat, kolin, fosfolipider och B-vitaminer studerats var för sig har de inte gett så stor effekt, men i Souvenaid finns de i en särskilt avvägd kombination och i mängder som är svåra att uppnå med vanlig kost.

Alzheimers drabbar många människor under en lång sjukdomsperiod. Långvarig vård och inkomstbortfall gör att det är en mycket kostsam sjukdom, både för individ och samhälle. Om fler patienter befinner sig i ett friskare tillstånd under längre tid är mycket vunnet.

Inom demensforskning tittar man på time saved – det vill säga hur mycket tid man sparar i sjukdomsprogressionen. Studier visar att behandling med Souvenaid i 24 månader sparar 9–11 månader och ger effekt på bland annat hjärnvolym och kognition.

Ojämlik vård i dag

Souvenaid finns att köpa på apotek och i vissa kommuner och regioner kan den förskrivas. I samband med patientföreläsningar har Nicholas träffat många som själva står för kostnaden. I förhållande till vad sjukdomen faktiskt kostar är 40-50 kronor per dag ett lågt pris att betala, men på sikt kan kostnaden bli hög för en privatperson. Att förutsättningarna är olika beroende på var man bor strider dessutom mot samhällets strävan mot en god och jämlik vård.

Nicholas berättar att lokala beslut om att inte göra produkten förskrivningsbar som regel grundas på gammal data, men att nyare forskning, bland annat LipiDiDiet-studien (2022/2023), och den goda kliniska erfarenheten, gör att det finns anledning att ompröva dem.

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.