Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

ANNONS

Innehåll från Innehåll från Nestlé NAN®

Annons

Tarmfloran nyckeln till ett starkt immunförsvar

Ny forskning visar att humana mjölk-oligosackarider (HMO) i bröstmjölk spelar en avgörande roll för utvecklingen av en gynnsam tarmflora hos nyfödda. Det bidrar i sin tur till barnets hälsa och utveckling som till exempel stärkt immunförsvar. (1,2,3)

3 juni, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Nestlé NAN®

Varför är det viktigt att utveckla en normal tarmflora tidigt i livet? 

Vid födseln är barnets immunförsvar fortfarande omoget. En skyddande tarmflora är en av de viktigaste faktorerna för att barnets immunförsvar ska kunna stärkas. Forskning tyder på att tarmfloran också kan påverka tarm-hjärnaxeln och på så sätt bidra till den kognitiva utveckligen. (1,2,3,4)

Hur utvecklar barn en gynnsam tarmflora?

Studier pekar mot att mammans kost innan barnets födelse påverkar barnets tarmflora. Vid födseln utsätts barnet också för mammans bakterier. Barn som är födda med kejsarsnitt  eller inte ammas har en mindre rik tarmflora än de barn som föds naturligt eller ammas. Forskning visar att dessa barn har en ökad risk för allergier och astma, då deras tarmflora inte är optimal för immunförsvarets utveckling.(4,5)

HMO främjar goda magbakterier

Bröstmjölk bidrar i hög utsträckning till en gynnsam bakterieflora. När barnet ammas hjälper nämligen en kombination av ingredienser i bröstmjölken till att utveckla barnets tarmmikrobiota. Ny forskning visar att en av de viktigaste är humana mjölk-oligosackarider som förkortas HMO. Dessa komplexa kolhydrater är unika för oss människor och den tredje största beståndsdelen i bröstmjölken. Men det är ingen viktigt energikälla för barnet eftersom de inte bryts ner i tunntarmen. (1,2,7,8)

Däremot fungerar HMO som prebiotika, dvs en slags fibrer som är bränsle för de goda bakterierna i tarmen. När de fermenteras bildas en speciell fettsyra som har en stärkande effekt på tarmen och immunförsvaret. HMO fungerar också som en fälla för patogener och underlättar tillväxten av nyttiga bakterierna som bifidobakterier. (1,7)

Under barnets tre första levnadsår utvecklas tarmfloran som mest. Därefter håller den sig mer eller mindre stabil under resten av livet. Det är alltså under denna period som möjligheten att påverka tarmmikrobiotan är som störst.

När amning inte är ett alternativ

Bröstmjölk är bäst för spädbarn, men för bebisar som inte ammas är sammansättningen av moders-mjölksersättningen viktig. Kombinationen av fem olika HMO och probiotikan Lactobacillus reuteri har i studier visat sig ge spädbarn födda med kejsarsnitt en tarmflora som är mer lik den som spädbarn födda vaginalt har. Dessa fem HMO har också kliniskt visat sig hjälpa till att korrigera dysbios (obalans) hos spädbarn som är födda med kejsarsnitt genom att öka mängden goda bakterier i tarmen. (9,10,11,12,13)


Dela artikeln

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.