Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

ANNONS

Innehåll från Innehåll från Nestlé NAN®

Tarmfloran nyckeln till ett starkt immunförsvar

Ny forskning visar att humana mjölk-oligosackarider (HMO) i bröstmjölk spelar en avgörande roll för utvecklingen av en gynnsam tarmflora hos nyfödda. Det bidrar i sin tur till barnets hälsa och utveckling som till exempel stärkt immunförsvar. (1,2,3)

3 juni, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning
Nestlé NAN®

Varför är det viktigt att utveckla en normal tarmflora tidigt i livet? 

Vid födseln är barnets immunförsvar fortfarande omoget. En skyddande tarmflora är en av de viktigaste faktorerna för att barnets immunförsvar ska kunna stärkas. Forskning tyder på att tarmfloran också kan påverka tarm-hjärnaxeln och på så sätt bidra till den kognitiva utveckligen. (1,2,3,4)

Hur utvecklar barn en gynnsam tarmflora?

Studier pekar mot att mammans kost innan barnets födelse påverkar barnets tarmflora. Vid födseln utsätts barnet också för mammans bakterier. Barn som är födda med kejsarsnitt  eller inte ammas har en mindre rik tarmflora än de barn som föds naturligt eller ammas. Forskning visar att dessa barn har en ökad risk för allergier och astma, då deras tarmflora inte är optimal för immunförsvarets utveckling.(4,5)

HMO främjar goda magbakterier

Bröstmjölk bidrar i hög utsträckning till en gynnsam bakterieflora. När barnet ammas hjälper nämligen en kombination av ingredienser i bröstmjölken till att utveckla barnets tarmmikrobiota. Ny forskning visar att en av de viktigaste är humana mjölk-oligosackarider som förkortas HMO. Dessa komplexa kolhydrater är unika för oss människor och den tredje största beståndsdelen i bröstmjölken. Men det är ingen viktigt energikälla för barnet eftersom de inte bryts ner i tunntarmen. (1,2,7,8)

Däremot fungerar HMO som prebiotika, dvs en slags fibrer som är bränsle för de goda bakterierna i tarmen. När de fermenteras bildas en speciell fettsyra som har en stärkande effekt på tarmen och immunförsvaret. HMO fungerar också som en fälla för patogener och underlättar tillväxten av nyttiga bakterierna som bifidobakterier. (1,7)

Under barnets tre första levnadsår utvecklas tarmfloran som mest. Därefter håller den sig mer eller mindre stabil under resten av livet. Det är alltså under denna period som möjligheten att påverka tarmmikrobiotan är som störst.

När amning inte är ett alternativ

Bröstmjölk är bäst för spädbarn, men för bebisar som inte ammas är sammansättningen av moders-mjölksersättningen viktig. Kombinationen av fem olika HMO och probiotikan Lactobacillus reuteri har i studier visat sig ge spädbarn födda med kejsarsnitt en tarmflora som är mer lik den som spädbarn födda vaginalt har. Dessa fem HMO har också kliniskt visat sig hjälpa till att korrigera dysbios (obalans) hos spädbarn som är födda med kejsarsnitt genom att öka mängden goda bakterier i tarmen. (9,10,11,12,13)


Dela artikeln

Kan viktmedicin skydda minnet?

Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

Dietisten
Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
Webbild liggande (2)
Adobe.stock

Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

Lägre demensrisk i observationsstudier 

Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

Äldre och sköra behöver särskilt följas 

Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


Dela artikeln

Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

Dietisten
Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
Webbild liggande (1)
Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

Kortfattade svar kräver följdfrågor 

Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

Källa: Göteborgs universitet.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.