Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

ANNONS

Innehåll från Innehåll från Nestlé NAN®

Annons

Tarmfloran nyckeln till ett starkt immunförsvar

Ny forskning visar att humana mjölk-oligosackarider (HMO) i bröstmjölk spelar en avgörande roll för utvecklingen av en gynnsam tarmflora hos nyfödda. Det bidrar i sin tur till barnets hälsa och utveckling som till exempel stärkt immunförsvar. (1,2,3)

3 juni, 2024 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

Foto: Nestlé NAN®

Varför är det viktigt att utveckla en normal tarmflora tidigt i livet? 

Vid födseln är barnets immunförsvar fortfarande omoget. En skyddande tarmflora är en av de viktigaste faktorerna för att barnets immunförsvar ska kunna stärkas. Forskning tyder på att tarmfloran också kan påverka tarm-hjärnaxeln och på så sätt bidra till den kognitiva utveckligen. (1,2,3,4)

Hur utvecklar barn en gynnsam tarmflora?

Studier pekar mot att mammans kost innan barnets födelse påverkar barnets tarmflora. Vid födseln utsätts barnet också för mammans bakterier. Barn som är födda med kejsarsnitt  eller inte ammas har en mindre rik tarmflora än de barn som föds naturligt eller ammas. Forskning visar att dessa barn har en ökad risk för allergier och astma, då deras tarmflora inte är optimal för immunförsvarets utveckling.(4,5)

HMO främjar goda magbakterier

Bröstmjölk bidrar i hög utsträckning till en gynnsam bakterieflora. När barnet ammas hjälper nämligen en kombination av ingredienser i bröstmjölken till att utveckla barnets tarmmikrobiota. Ny forskning visar att en av de viktigaste är humana mjölk-oligosackarider som förkortas HMO. Dessa komplexa kolhydrater är unika för oss människor och den tredje största beståndsdelen i bröstmjölken. Men det är ingen viktigt energikälla för barnet eftersom de inte bryts ner i tunntarmen. (1,2,7,8)

Däremot fungerar HMO som prebiotika, dvs en slags fibrer som är bränsle för de goda bakterierna i tarmen. När de fermenteras bildas en speciell fettsyra som har en stärkande effekt på tarmen och immunförsvaret. HMO fungerar också som en fälla för patogener och underlättar tillväxten av nyttiga bakterierna som bifidobakterier. (1,7)

Under barnets tre första levnadsår utvecklas tarmfloran som mest. Därefter håller den sig mer eller mindre stabil under resten av livet. Det är alltså under denna period som möjligheten att påverka tarmmikrobiotan är som störst.

När amning inte är ett alternativ

Bröstmjölk är bäst för spädbarn, men för bebisar som inte ammas är sammansättningen av moders-mjölksersättningen viktig. Kombinationen av fem olika HMO och probiotikan Lactobacillus reuteri har i studier visat sig ge spädbarn födda med kejsarsnitt en tarmflora som är mer lik den som spädbarn födda vaginalt har. Dessa fem HMO har också kliniskt visat sig hjälpa till att korrigera dysbios (obalans) hos spädbarn som är födda med kejsarsnitt genom att öka mängden goda bakterier i tarmen. (9,10,11,12,13)


Dela artikeln

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
IMG_1545

Foto: AdobeStock

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.


Dela artikeln

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1750152193

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.