Folkhälsa

Negativ utveckling i över 40 år av övervikt och fetma

Övervikt och fetma är en av vår tids största utmaningar. Sedan 80-talet har förekomsten av övervikt och fetma ökat kontinuerligt. Vår vikt ökar också kontinuerligt … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Övervikt och fetma är en av vår tids största utmaningar. Sedan 80-talet har förekomsten av övervikt och fetma ökat kontinuerligt. Vår vikt ökar också kontinuerligt med åldern som en del av åldringsprocessen. Men idag har vi en situation där övervikt och fetma ökat snabbare hos de unga än hos de äldre, vilket kan innebära både en tidigare debut av och därmed längre tid med kronisk sjukdom.

Övervikt och fetma har ökat i alla befolkningsgrupper sedan 1980

Enligt Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden (ULF) har andelen bland vuxna (16–84 år) som har övervikt och fetma ökat från 31 till 50 procent mellan 1980 och 2020. Förekomsten av fetma bland vuxna har tredubblats, från 5 procent 1980 till drygt 14 procent 2020. Övervikt och fetma ökar över tid oavsett utbildningsnivå. Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor (HLV) var förekomsten av fetma 16 procent 2021 och har ökat med 4 procentenheter sedan 2006. Förekomsten enligt HLV ligger på en högre nivå än ULF, vilket kan bero på olika urvalsprinciper, men båda undersökningarna visar på likartad ökning över tid.

Läs vidare om Folkhälsomyndighetens rapport kring utvecklingen av övervikt och fetma mellan 1980 och 2020

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...