Folkhälsa

Negativ utveckling i över 40 år av övervikt och fetma

Övervikt och fetma är en av vår tids största utmaningar. Sedan 80-talet har förekomsten av övervikt och fetma ökat kontinuerligt. Vår vikt ökar också kontinuerligt … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Övervikt och fetma är en av vår tids största utmaningar. Sedan 80-talet har förekomsten av övervikt och fetma ökat kontinuerligt. Vår vikt ökar också kontinuerligt med åldern som en del av åldringsprocessen. Men idag har vi en situation där övervikt och fetma ökat snabbare hos de unga än hos de äldre, vilket kan innebära både en tidigare debut av och därmed längre tid med kronisk sjukdom.

Övervikt och fetma har ökat i alla befolkningsgrupper sedan 1980

Enligt Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden (ULF) har andelen bland vuxna (16–84 år) som har övervikt och fetma ökat från 31 till 50 procent mellan 1980 och 2020. Förekomsten av fetma bland vuxna har tredubblats, från 5 procent 1980 till drygt 14 procent 2020. Övervikt och fetma ökar över tid oavsett utbildningsnivå. Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor (HLV) var förekomsten av fetma 16 procent 2021 och har ökat med 4 procentenheter sedan 2006. Förekomsten enligt HLV ligger på en högre nivå än ULF, vilket kan bero på olika urvalsprinciper, men båda undersökningarna visar på likartad ökning över tid.

Läs vidare om Folkhälsomyndighetens rapport kring utvecklingen av övervikt och fetma mellan 1980 och 2020

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.