Obesitas

Nationella riktlinjer för vård vid obesitas

Obesitas är en komplex, kronisk sjukdom som påverkar livskvaliteten och ökar risken för allvarliga sjukdomar. I Sverige lider cirka 1,3 miljoner vuxna och 80 000 barn av obesitas, och sjukdomen blir allt vanligare, särskilt bland socioekonomiskt utsatta grupper.

4 maj, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Socialstyrelsens "Nationella riktlinjer för vård vid obesitas” visar bland annat att personer med obesitas behöver adekvat vård och ett respektfullt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Det krävs ökade resurser inom regionerna för att tillhandahålla vård för både barn och vuxna med obesitas under de kommande åren.

Tidig upptäckt och sammanhållen vård är avgörande för barn och vuxna med obesitas. Det är viktigt att agera tidigt för att förhindra fortsatt viktuppgång, som ökar risken för komplikationer och kan försvåra behandlingen. Eftersom obesitas är en kronisk sjukdom krävs också långsiktig uppföljning och eventuella nya insatser efter behov.

Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården måste säkerställa samordning och kontinuitet i vårdinsatserna. Detta kräver samverkan mellan den regionala hälso- och sjukvården och andra aktörer, såsom elevhälsans medicinska insatser, kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Samverkan är särskilt viktig när personer med obesitas behöver särskilt stöd på grund av funktionsnedsättningar eller psykiska sjukdomar.

Många personer med obesitas upplever fördomar, diskriminering och stigmatisering, även inom hälso- och sjukvården. Detta fördomsfulla bemötande försämrar både livskvaliteten och vården i sig. Det krävs ökad kunskap och anpassning av lokaler och utrustning för att undvika stigmatisering. Kompetensutveckling för all vårdpersonal är nödvändig för att säkerställa kunskapsbaserad vård och vårdbesök som är fria från stigmatisering.

Det är möjligt att behandla obesitas, men det kräver en helhetssyn och fokus på hälsa. Många personer har tidigare försökt gå ner i vikt på olika sätt utan framgång eller med negativa biverkningar. Behandlingen av obesitas kan vara utmanande, även inom hälso- och sjukvården, och patienter kan behöva prova olika metoder och individanpassade insatser.

Socialstyrelsens "Nationella riktlinjer för vård vid obesitas".

Forskning

Salt kan påverka ämnesomsättningen – inte bara blodtrycket

Ett högt saltintag kan påverka kroppens ämnesomsättning och därmed öka risken för hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom blodtrycket. Det visar en ny svensk studie vid Karolinska Institutet.

Nina Granberg 12 november, 2025 • Uppdaterades 12 november, 2025 • 1 minuts läsning

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska Institutet.

Svenskar äter för mycket salt

I studien motsvarade ett högt saltintag omkring tio gram per dag. Det ligger väl över det rekommenderade intaget på högst sex gram per dag enligt Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). I Sverige äter befolkningen i genomsnitt omkring åtta till tio gram salt per dag, varav en stor del kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat.

Tre tips för att minska saltintaget

Var uppmärksam på dolda saltkällor i bröd, chark och färdigmat. Välj gärna Nyckelhålsmärkta alternativ.
Undvik att salta extra vid bordet – smaka först.
Byt till kaliumsalt hemma, det har visat sig minska risken för stroke och hjärtinfarkt.

Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och har genomförts vid Karolinska Institutet

Läs mer: https://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12986-025-00997-y

Geriatrik

Nytt material ska öka äldres proteinkunskap

Få seniorer vet att proteinbehovet ökar med uppemot 40 procent efter 65, visar en ny undersökning. Nu tar Livsmedelsverket fram nytt informationsmaterial för att nå äldre bättre.

Nina Granberg 10 november, 2025 • Uppdaterades 11 november, 2025 • 1 minuts läsning

En ny Novusundersökning har tagits fram som underlag till Livsmedelsverkets regeringsuppdrag. Den visar att bara 6 procent av personer mellan 65 och 89 år känner till att proteinbehovet ökar efter 65. Samtidigt uppger många att de har god allmän kunskap om hälsosam mat, men betydligt färre vet vilka behov som förändras efter 65.

– ”Det är stort fokus på protein idag, men trots det är det få som känner till att det är just seniorer som behöver mer protein för att bevara muskler och hälsan upp i åren, säger Susanna Kugelberg, projektledare för regeringsuppdraget om mat för äldre på Livsmedelsverket.

Som en del av uppdraget ska myndigheten nu ta fram ett nytt informationsmaterial riktat direkt till äldre personer, med fokus på hur maten kan bidra till ett hälsosamt åldrande och hur man kan tänka när aptiten minskar. Parallellt utvecklas även ett kunskapsstöd för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen, som ska komplettera befintliga råd.