Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Obesitas

Nationella riktlinjer för vård vid obesitas

Obesitas är en komplex, kronisk sjukdom som påverkar livskvaliteten och ökar risken för allvarliga sjukdomar. I Sverige lider cirka 1,3 miljoner vuxna och 80 000 barn av obesitas, och sjukdomen blir allt vanligare, särskilt bland socioekonomiskt utsatta grupper.

4 maj, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning

Foto: Stock.adobe.com

Socialstyrelsens "Nationella riktlinjer för vård vid obesitas” visar bland annat att personer med obesitas behöver adekvat vård och ett respektfullt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Det krävs ökade resurser inom regionerna för att tillhandahålla vård för både barn och vuxna med obesitas under de kommande åren.

Tidig upptäckt och sammanhållen vård är avgörande för barn och vuxna med obesitas. Det är viktigt att agera tidigt för att förhindra fortsatt viktuppgång, som ökar risken för komplikationer och kan försvåra behandlingen. Eftersom obesitas är en kronisk sjukdom krävs också långsiktig uppföljning och eventuella nya insatser efter behov.

Beslutsfattare inom hälso- och sjukvården måste säkerställa samordning och kontinuitet i vårdinsatserna. Detta kräver samverkan mellan den regionala hälso- och sjukvården och andra aktörer, såsom elevhälsans medicinska insatser, kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Samverkan är särskilt viktig när personer med obesitas behöver särskilt stöd på grund av funktionsnedsättningar eller psykiska sjukdomar.

Många personer med obesitas upplever fördomar, diskriminering och stigmatisering, även inom hälso- och sjukvården. Detta fördomsfulla bemötande försämrar både livskvaliteten och vården i sig. Det krävs ökad kunskap och anpassning av lokaler och utrustning för att undvika stigmatisering. Kompetensutveckling för all vårdpersonal är nödvändig för att säkerställa kunskapsbaserad vård och vårdbesök som är fria från stigmatisering.

Det är möjligt att behandla obesitas, men det kräver en helhetssyn och fokus på hälsa. Många personer har tidigare försökt gå ner i vikt på olika sätt utan framgång eller med negativa biverkningar. Behandlingen av obesitas kan vara utmanande, även inom hälso- och sjukvården, och patienter kan behöva prova olika metoder och individanpassade insatser.

Socialstyrelsens "Nationella riktlinjer för vård vid obesitas".


Dela artikeln

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.