Till huvudinnehållet

Välkommen till nya Dietisten – läs vår nya satsning! 💚

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Nationella riktlinjer för fysisk aktivitet

För första gången har Folkhälsomyndigheten publicerat nationella riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Två forskare vid Göteborgs universitet har varit med i arbetsgruppen som … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 3 minuters läsning

För första gången har Folkhälsomyndigheten publicerat nationella riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Två forskare vid Göteborgs universitet har varit med i arbetsgruppen som tagit fram riktlinjerna.

– Det är ett viktigt steg eftersom det är första gången som en myndighet tar fram nationella riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Riktlinjerna ska nu bli ett verksamhetsstöd för andra myndigheter som till exempel Boverket och Skolverket, och ska också vara ett stöd för regioner och kommuner, säger Anders Raustorp, professor i hälsopromotion med inriktning mot fysisk aktivitet på institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Anders Raustorp har tillsammans med Daniel Arvidsson, docent i idrottsvetenskap på institutionen för kost- och idrottsvetenskap, deltagit i en arbetsgrupp med tio personer från olika lärosäten som i samverkan med Folkhälsomyndigheten har formulerat riktlinjerna. De generella rekommendationerna är:

• All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter.\n• Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.\n• Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.\n• Börja med små mängder fysisk aktivitet och öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.

Rekommendationer för olika åldergrupper

Rekommendationerna är sedan specificerade för olika åldersgrupper och i riktlinjerna finns även samlad kunskap om hur fysisk aktivitet och stillasittande påverkar människors hälsa, aktuell statistik över hur mycket barn och vuxna rör på sig och hur det är relaterat till olika socioekonomiska faktorer och förutsättningar.

Riktlinjerna är baserade på WHO:s globala riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande men är anpassade efter svenska förhållanden. En sådan anpassning är att man utöver att ange rekommenderad fysisk aktivitet i termer av tid (antalet minuter) och intensitet (till exempel ”pulshöjande aktivitet”) så ges rekommendationer i antal steg per dag.

– Det är ett enklare och mer lättförståeligt sätt att kommunicera budskapet och många har dessutom klockor och telefoner som kan räkna antal steg, säger Anders Raustorp.

Rekommenderat antal steg per dag för olika åldersgrupper:

• Barn 4–6 år: 10 000–14 000\n• Barn 7–12 år: 10 000–15 000\n• Tonåringar: 10 000–12 000\n• Vuxna: 7 000–8 000\n• Äldre vuxna: 7 000–10 000

Mål att sträva efter för barn och ungdomar är att 6 000 eller mer av stegen ska vara på minst måttlig intensitet (cirka 100–125 steg per minut). Motsvarande mål för vuxna och äldre är 3 000 steg eller mer på minst måttlig intensitet (cirka 100 steg per minut).

I de svenska riktlinjerna för man även ett längre resonemang om minskat stillasittande och om den speciella betydelsen av fysisk aktivitet vid långvarigt stillasittande.

\n\n\n\n\n\n\n

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande

\n\n

Folkhälsomyndigheten har tagit fram svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Riktlinjerna ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Läs mer på Folkhälsomyndighetens webb.

\n\n

Källa/Text: Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs Universitet

\n\n\n\n\n\n\n



Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram


Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 5 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_268073936

Foto: AdobeStock_268073936

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt. 

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent. 

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen. 



Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Skärmavbild 2025-04-03 kl. 18.33.31
Nina Granberg 8 juli, 2025 Uppdaterades 8 augusti, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_614181255

Foto: AdobeStock_614181255



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.