Folkhälsa

Nationella riktlinjer för fysisk aktivitet

För första gången har Folkhälsomyndigheten publicerat nationella riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Två forskare vid Göteborgs universitet har varit med i arbetsgruppen som … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

– Det är ett viktigt steg eftersom det är första gången som en myndighet tar fram nationella riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Riktlinjerna ska nu bli ett verksamhetsstöd för andra myndigheter som till exempel Boverket och Skolverket, och ska också vara ett stöd för regioner och kommuner, säger Anders Raustorp, professor i hälsopromotion med inriktning mot fysisk aktivitet på institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Anders Raustorp har tillsammans med Daniel Arvidsson, docent i idrottsvetenskap på institutionen för kost- och idrottsvetenskap, deltagit i en arbetsgrupp med tio personer från olika lärosäten som i samverkan med Folkhälsomyndigheten har formulerat riktlinjerna. De generella rekommendationerna är:

• All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter.\n• Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.\n• Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.\n• Börja med små mängder fysisk aktivitet och öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.

Rekommendationer för olika åldergrupper

Rekommendationerna är sedan specificerade för olika åldersgrupper och i riktlinjerna finns även samlad kunskap om hur fysisk aktivitet och stillasittande påverkar människors hälsa, aktuell statistik över hur mycket barn och vuxna rör på sig och hur det är relaterat till olika socioekonomiska faktorer och förutsättningar.

Riktlinjerna är baserade på WHO:s globala riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande men är anpassade efter svenska förhållanden. En sådan anpassning är att man utöver att ange rekommenderad fysisk aktivitet i termer av tid (antalet minuter) och intensitet (till exempel ”pulshöjande aktivitet”) så ges rekommendationer i antal steg per dag.

– Det är ett enklare och mer lättförståeligt sätt att kommunicera budskapet och många har dessutom klockor och telefoner som kan räkna antal steg, säger Anders Raustorp.

Rekommenderat antal steg per dag för olika åldersgrupper:

• Barn 4–6 år: 10 000–14 000\n• Barn 7–12 år: 10 000–15 000\n• Tonåringar: 10 000–12 000\n• Vuxna: 7 000–8 000\n• Äldre vuxna: 7 000–10 000

Mål att sträva efter för barn och ungdomar är att 6 000 eller mer av stegen ska vara på minst måttlig intensitet (cirka 100–125 steg per minut). Motsvarande mål för vuxna och äldre är 3 000 steg eller mer på minst måttlig intensitet (cirka 100 steg per minut).

I de svenska riktlinjerna för man även ett längre resonemang om minskat stillasittande och om den speciella betydelsen av fysisk aktivitet vid långvarigt stillasittande.

\n\n\n\n\n\n\n

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande

\n\n

Folkhälsomyndigheten har tagit fram svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Riktlinjerna ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Läs mer på Folkhälsomyndighetens webb.

\n\n

Källa/Text: Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs Universitet

\n\n\n\n\n\n\n

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.