Nationella riktlinjer för fysisk aktivitet
För första gången har Folkhälsomyndigheten publicerat nationella riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Två forskare vid Göteborgs universitet har varit med i arbetsgruppen som … Läs mer,
För första gången har Folkhälsomyndigheten publicerat nationella riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Två forskare vid Göteborgs universitet har varit med i arbetsgruppen som tagit fram riktlinjerna.
– Det är ett viktigt steg eftersom det är första gången som en myndighet tar fram nationella riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Riktlinjerna ska nu bli ett verksamhetsstöd för andra myndigheter som till exempel Boverket och Skolverket, och ska också vara ett stöd för regioner och kommuner, säger Anders Raustorp, professor i hälsopromotion med inriktning mot fysisk aktivitet på institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Anders Raustorp har tillsammans med Daniel Arvidsson, docent i idrottsvetenskap på institutionen för kost- och idrottsvetenskap, deltagit i en arbetsgrupp med tio personer från olika lärosäten som i samverkan med Folkhälsomyndigheten har formulerat riktlinjerna. De generella rekommendationerna är:
• All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter.\n• Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.\n• Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.\n• Börja med små mängder fysisk aktivitet och öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.
Rekommendationer för olika åldergrupper
Rekommendationerna är sedan specificerade för olika åldersgrupper och i riktlinjerna finns även samlad kunskap om hur fysisk aktivitet och stillasittande påverkar människors hälsa, aktuell statistik över hur mycket barn och vuxna rör på sig och hur det är relaterat till olika socioekonomiska faktorer och förutsättningar.
Riktlinjerna är baserade på WHO:s globala riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande men är anpassade efter svenska förhållanden. En sådan anpassning är att man utöver att ange rekommenderad fysisk aktivitet i termer av tid (antalet minuter) och intensitet (till exempel ”pulshöjande aktivitet”) så ges rekommendationer i antal steg per dag.
– Det är ett enklare och mer lättförståeligt sätt att kommunicera budskapet och många har dessutom klockor och telefoner som kan räkna antal steg, säger Anders Raustorp.
Rekommenderat antal steg per dag för olika åldersgrupper:
• Barn 4–6 år: 10 000–14 000\n• Barn 7–12 år: 10 000–15 000\n• Tonåringar: 10 000–12 000\n• Vuxna: 7 000–8 000\n• Äldre vuxna: 7 000–10 000
Mål att sträva efter för barn och ungdomar är att 6 000 eller mer av stegen ska vara på minst måttlig intensitet (cirka 100–125 steg per minut). Motsvarande mål för vuxna och äldre är 3 000 steg eller mer på minst måttlig intensitet (cirka 100 steg per minut).
I de svenska riktlinjerna för man även ett längre resonemang om minskat stillasittande och om den speciella betydelsen av fysisk aktivitet vid långvarigt stillasittande.
\n\n\n\n\n\n\n
Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande
\n\n
Folkhälsomyndigheten har tagit fram svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Riktlinjerna ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.
Läs mer på Folkhälsomyndighetens webb.
\n\n
Källa/Text: Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs Universitet
\n\n\n\n\n\n\n
