Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Folkhälsa

Nationell satsning för hälsosam matkultur

En av vårt samhälles stora utmaningar är den accelererande ökningen av matrelaterad ohälsa – en av fyra personer riskerar idag att bli sjuk eller dö i förtid på grund av ohälsosamma matvanor. Nu startar en nationell satsning som ska främja en hälsosam matkultur för alla, oavsett socioekonomisk status.

15 november, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning
Nationell satsning för hälsosam matkultur
Stock.adobe.com

Satsningen ska samla livsmedelsföretag, handel, offentlig sektor, hälso- och sjukvård med flera aktörer som på olika sätt påverkar vad vi äter. Missionen är att vi år 2035 ska ha ett matsystem som främjar ett friskt liv åt alla. 

Och viljan finns. En färsk undersökning från Consupedia och Kantar visar att svenska folket listar den personliga hälsan högst när det gäller hållbarhet. Detta är en tydlig signal på att matsystemet behöver ställa om och möta även konsumenternas värderingar.

– För att minska den kostrelaterade ohälsan behövs en grundläggande förändring - en transformation - av dagens matsystem, som i många fall faktiskt främjar ohälsa, berättar Amanda Allvin, projektledare på Livsmedelsakademin. Det räcker inte bara med nya hälsosamma produkter, utan det kan komma att krävas breda hälsokampanjer, ökad kunskap, politiska styrmedel etcetera för att få till en varaktig förändring av vår matkultur.

Livsmedelsakademin leder satsningen och kommer tillsammans med Dietisternas Riksförbund, Föreningen Frisk Mat och Chalmers Tekniska Högskola arbeta för att bygga upp en så kallad “transformationsplattform” med bred samhällsförankring och stor hävstångskraft.

Satsningen har fått stöd från Vinnova och kommer att inledas med en kartläggning av dagens matsystem och vad som behöver göras för att nå missionen.

– Vi behöver hitta så kallade ”hävstänger” som har potential att med en relativt liten insats skapa stor påverkan, berättar Anna Lindelöw Mannheimer, från Frisk Mat som är kommunikationsansvarig för plattformen. Det kan till exempel handla om att fokusera på unga människors matvanor och normer eller hur vi exponeras för ohälsosam mat i butik och marknadsföring.

För att lyckas med sitt högt ställda mål kommer plattformen behöva mobilisera och engagera en mångfald av aktörer i och utanför matsystemet. Plattformens representanter ser även fram emot samarbete med de sju andra innovationsplattformar som beviljats stöd i Vinnovas satsning för ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem.– för att maximera effekten av det gemensamma arbetet. 

– Med missionen som ledstjärna är vi nu redo att påbörja vårt arbete för att omforma det svenska matsystemet till en kraft för hälsa och hållbarhet, avslutar Amanda Allvin.



Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning
AdobeStock_430354398
Endast tio procent av deltagarna nådde rekommendationen för frukt, bär och grönsaker. Adobestock

Dela artikeln

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning
Matkorg
Adobe.stock

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.