Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Folkhälsa

Nationell satsning för hälsosam matkultur

En av vårt samhälles stora utmaningar är den accelererande ökningen av matrelaterad ohälsa – en av fyra personer riskerar idag att bli sjuk eller dö i förtid på grund av ohälsosamma matvanor. Nu startar en nationell satsning som ska främja en hälsosam matkultur för alla, oavsett socioekonomisk status.

15 november, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 2 minuters läsning
Nationell satsning för hälsosam matkultur

Foto: Stock.adobe.com

Satsningen ska samla livsmedelsföretag, handel, offentlig sektor, hälso- och sjukvård med flera aktörer som på olika sätt påverkar vad vi äter. Missionen är att vi år 2035 ska ha ett matsystem som främjar ett friskt liv åt alla. 

Och viljan finns. En färsk undersökning från Consupedia och Kantar visar att svenska folket listar den personliga hälsan högst när det gäller hållbarhet. Detta är en tydlig signal på att matsystemet behöver ställa om och möta även konsumenternas värderingar.

– För att minska den kostrelaterade ohälsan behövs en grundläggande förändring - en transformation - av dagens matsystem, som i många fall faktiskt främjar ohälsa, berättar Amanda Allvin, projektledare på Livsmedelsakademin. Det räcker inte bara med nya hälsosamma produkter, utan det kan komma att krävas breda hälsokampanjer, ökad kunskap, politiska styrmedel etcetera för att få till en varaktig förändring av vår matkultur.

Livsmedelsakademin leder satsningen och kommer tillsammans med Dietisternas Riksförbund, Föreningen Frisk Mat och Chalmers Tekniska Högskola arbeta för att bygga upp en så kallad “transformationsplattform” med bred samhällsförankring och stor hävstångskraft.

Satsningen har fått stöd från Vinnova och kommer att inledas med en kartläggning av dagens matsystem och vad som behöver göras för att nå missionen.

– Vi behöver hitta så kallade ”hävstänger” som har potential att med en relativt liten insats skapa stor påverkan, berättar Anna Lindelöw Mannheimer, från Frisk Mat som är kommunikationsansvarig för plattformen. Det kan till exempel handla om att fokusera på unga människors matvanor och normer eller hur vi exponeras för ohälsosam mat i butik och marknadsföring.

För att lyckas med sitt högt ställda mål kommer plattformen behöva mobilisera och engagera en mångfald av aktörer i och utanför matsystemet. Plattformens representanter ser även fram emot samarbete med de sju andra innovationsplattformar som beviljats stöd i Vinnovas satsning för ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem.– för att maximera effekten av det gemensamma arbetet. 

– Med missionen som ledstjärna är vi nu redo att påbörja vårt arbete för att omforma det svenska matsystemet till en kraft för hälsa och hållbarhet, avslutar Amanda Allvin.



Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater 

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 17 december, 2025 2 minuters läsning
IMG_1364

Foto: AdobeStock



Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 Uppdaterades 19 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_179140824

Foto: AdobeStock

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.