Obesitas

Mycket hög dödlighet bland personer med fetma som fått COVID-19

En översiktsartikel av Barry M. Popkin och medförfattare, publicerad i augusti 2020 i Obesity Reviews har fått stor medial uppmärksamhet. Meta-analyser av 75 studier publicerade … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

En översiktsartikel av Barry M. Popkin och medförfattare, publicerad i augusti 2020 i Obesity Reviews har fått stor medial uppmärksamhet. Meta-analyser av 75 studier publicerade under COVID-19-pandemins första sex månader visar på en hög mortalitet om man smittats av coronaviruset SARS-CoV-2 och har fetma (1).\n

De flesta av studierna relaterat till COVID-19 som publicerats är så kallade tvärsnittsstudier som ger en ”ögonblicksbild” av tillståndet. Studierna beskriver grupper av människor som smittats av coronaviruset och sammanställer könsfördelning, ålder, vilka sjukdomar de smittade har och sambanden mellan sjukdomar, sjukdomslägets allvarlighetsgrad, om de behövt intensivvård eller inte och dödlighet. Popkin och medförfattare har gjort en systematisk litteratursökning och meta-analyser baserat på 37 tvärsnittsstudier, 33 retrospektiva eller prospektiva kohortstudier och fem fall-kontrollstudier som totalt inkluderade 399 461 patienter (55% män). Det är hitintills den mest omfattande systematiska översiktsartikeln om COVID-19 och fetma.

Fetma och risk för COVID-19

Popkin och medförfattare kunde visa i en jämförelse mellan personer med och utan fetma att det var 46% ökad risk för att vara COVID-19 positiv om man hade fetma jämfört med personer som inte hade fetma (Odds ratio (OR) 1,46; 95% KI, 1,30-1,65, p <0,0001). Man fann även en mer än två gånger större sannolikhet att de som blivit inlagda på sjukhus hade fetma jämfört med de som inte behövde sjukhusvård (OR 2,13; 95% KI, 1,74-2,60, p <0,0001). Man fann även att patienter med fetma hade blivit sjukare i COVID-19 och att de i högre grad behövde intensivvård jämfört med patienter utan fetma.

Varför är fetma en risk vid COVID-19?

Vid svininfluensapandemin 2008-2009 (influensavirus typ A H1N1) (2) och vid coronavirusutbrottet i Mellanöstern 2012 (Middle East Respiratory Syndrome Coronavirus, MERS-CoV) (3) fanns man att personer med fetma blev i högre grad drabbade av respektive virus än personer utan fetma.

Popkin och medförfattare beskriver vad som följer med fetma:

de metabola problemen såsom ökade insulin- och leptinnivåer, sänkta nivåer av adiponektin samt den kroniska låggradiga inflammationen som är ett kännetecken vid fetma

det försämrade immunförsvaret samt,

ökade koncentrationer av inflammationsmarkörer såsom cytokiner, interleukin-6 och tumour-necrosis factor-a i fettvävnaden

som i sin tur leder till ökad risk för samsjuklighet inklusive försämrad lungfunktion, sömnapné, hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes och njur- och leversjukdomar. Detta sammantaget gör att man blir mer såbar för virus och man blir sjukare när man blivit smittad. Dessutom finner man i bland annat det försämrade immunförsvaret kanske anledningen till varför personer med fetma svarar sämre på influensavaccin jämfört med personer med normalvikt, som man såg vid svininfluensapandemin (1, 4).

Hur påverkar pandemin våra matvanor och viktökning

Popkin och medförfattare har ett globalt perspektiv och menar att COVID-19-pandemin lett till att mattillgången i olika delar av världen påverkats, vilket kan leda till svält i vissa delar av världen medan den förändrade tillgången till mat kan leda till viktökning i andra delar av världen. Författarna använder det engelska uttrycket food insecurity inte endast i betydelsen när det finns för lite mat att tillgå utan också när tillgången på hälsosam mat riskerar att försämras, bland annat och särskilt för grupper som redan är sårbara på grund av bland annat låg inkomst. COVID-19-pandemin kan även leda till ökad fysisk inaktivitet. Om ohälsosamma matvanor förstärks genom ökat intag av sötsaker, snacks, energität snabbmat som kombineras med ökad fysisk inaktivitet kan vi komma att se ökad vikt och förekomst av fetma till följd av pandemin, men detta vet vi ännu inte något om.

Sammanfattningsvis utgör den höga förekomsten av fetma runt om i världen en stor påfrestning på var och ens hälsa och fler kan komma att öka i vikt om vi har större tillgång till ohälsosam mat tillsammans med ökad inaktivitet när vi följer rekommendationerna om social distansering och att stanna- / arbeta hemma för att begränsa smittspridning under COVID-19-pandemin.

Referenser

Popkin BM, Du S, Green WD, Beck MA, Algaith T, Herbst CH, Alsukait RF, Alluhidan M, Alazemi N, Shekar M. Individuals with obesity and COVID-19: A gobal perspecitive on the epidemiology and biological relationships. Obesity Reviews DOI: 10.1111/obr.13128.

Louie JK, Acosta M, Winter K, Jean C, Gavali S, Schechter R, et al. Factors associated with death or hospitalization due to pandemic 2009 influenza A(H1N1) infection in California. JAM 2009;302(17):1896-902.

Badawi A, Ryoo SG. Prevalence of comorbidities in the Middle East respiratory syndrome coronavirus (MERS-CoV): a systematic review and meta-analysis. International Journal of Infectious Diseases 2016;49:129-133.

Neidich SD, Green WD, Rebeles J, Karlsson EA, Schultz-Cherry S, Noah TL, et al. Increased risk of influenza among vaccinated adults who are obese. Int J Obes (Lond). 2017;41(9):1324-30.

Livsmedel

Fiskätandet rasar – prisvärda alternativ behöver lyftas fram

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 5 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Trots att många svenskar vill äta mer fisk minskar konsumtionen. Den största nedgången syns bland dem som tidigare åt fisk ofta. Det visar ny data från Fiskbranschens Riksförbund.

– Vi har haft väldigt kraftiga tapp både 2022 och 2023 inom svensk dagligvaruhandel. Lax är Sveriges mest konsumerade produkt och den gick kraftigt upp i pris. Vi tappade ungefär 15 % av volymen, sade Christian Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av tidningen Dagligvarunytt.

Enligt Kent är det framför allt konsumenter som tidigare ätit fisk 2–3 gånger i veckan som har dragit ner på intaget. Orsakerna är flera: stigande matpriser, brist på kunskap om tillagning och en känsla av förvirring kring hälsobudskap och hållbarhet.

– Vi vill äta mer fisk, men det är något som gör att det inte blir så. Det som rankas högst som hinder är att det är för dyrt, förklarade Kent.

En annan viktig faktor är att hushållen ofta väljer mat som hela familjen accepterar. Om ett barn inte gillar fisk – då blir det ingen fisk.

– Även om det bara är en av fyra som inte gillar, så är det en av fyra som vinner vardagen.

Behov av nya arter och bättre vägledning

I Sverige domineras fiskkonsumtionen av lax, torsk och räkor – arter som också har ökat mest i pris. Det har bidragit till att fisk i allt högre grad upplevs som en lyxvara, snarare än en del av vardagskosten.

– Det är som om vi hade ätit oxfilé varje dag – det blir inte hållbart i längden, konstaterade Kent.

Fiskbranschen efterlyser därför ett skifte i fokus – från lyx till vardag, från premium till prisvärda alternativ. Samtidigt finns billigare, närproducerade och ofta miljömärkta arter som används i offentliga måltider men sällan syns i butik eller hemma hos konsumenterna.

Skiftet förutsätter en tydligare strategi för hur näringsbudskap kommuniceras – inte minst i relation till pris, hållbarhet och tillagningsbarriärer.

– Vi behöver kommunicera gemensamt, enhetligt värde för fisken och paketera den så att man känner igen den så att kunden vill köpa den, sade Frida Ganshed, vd på Coop Gotland.

Hon lyfte särskilt fram vikten av att göra det enkelt för barnfamiljer.

Bortglömd vardagshjälte

Ett konkret exempel på en art med stor potential är sej. Den är välkänd i skolmåltider och inom äldreomsorgen, men nästan osynlig i butikerna och i hushållens vardagsmatlagning.

– Det är en välkänd art som simmar utanför våra kuster – i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön – men som inte når konsumenten i den utsträckning den borde, sade Kent.

Sej är både miljömärkt, näringsrik och betydligt billigare än torsk och lax. Enligt Kent matchar den flera av de faktorer som konsumenter efterfrågar. Men det krävs nu att både handel och opinionsbildare lyfter fram den som ett realistiskt alternativ i vardagen.

Forskning

Fiberfattig kost kopplas till farliga plack i hjärtat

En ny svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen – plack som kan utlösa blodpropp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostens sammansättning till plackens struktur och potentiella farlighet.

Nina Granberg 8 juli, 2025 • Uppdaterades 8 augusti, 2025 • 2 minuters läsning

Med hjälp av avancerad hjärtavbildning, så kallad datortomografi, har forskarna kunnat visa att kostmönster påverkar åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det handlar både om förekomsten av plack och om vad de är uppbyggda av. Deltagarna i studien hade inga symtom på hjärtproblem eller tidigare diagnostiserad hjärtsjukdom.

– När vi matchade...