Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Obesitas

Mycket hög dödlighet bland personer med fetma som fått COVID-19

En översiktsartikel av Barry M. Popkin och medförfattare, publicerad i augusti 2020 i Obesity Reviews har fått stor medial uppmärksamhet. Meta-analyser av 75 studier publicerade … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

En översiktsartikel av Barry M. Popkin och medförfattare, publicerad i augusti 2020 i Obesity Reviews har fått stor medial uppmärksamhet. Meta-analyser av 75 studier publicerade under COVID-19-pandemins första sex månader visar på en hög mortalitet om man smittats av coronaviruset SARS-CoV-2 och har fetma (1).\n

De flesta av studierna relaterat till COVID-19 som publicerats är så kallade tvärsnittsstudier som ger en ”ögonblicksbild” av tillståndet. Studierna beskriver grupper av människor som smittats av coronaviruset och sammanställer könsfördelning, ålder, vilka sjukdomar de smittade har och sambanden mellan sjukdomar, sjukdomslägets allvarlighetsgrad, om de behövt intensivvård eller inte och dödlighet. Popkin och medförfattare har gjort en systematisk litteratursökning och meta-analyser baserat på 37 tvärsnittsstudier, 33 retrospektiva eller prospektiva kohortstudier och fem fall-kontrollstudier som totalt inkluderade 399 461 patienter (55% män). Det är hitintills den mest omfattande systematiska översiktsartikeln om COVID-19 och fetma.

Fetma och risk för COVID-19

Popkin och medförfattare kunde visa i en jämförelse mellan personer med och utan fetma att det var 46% ökad risk för att vara COVID-19 positiv om man hade fetma jämfört med personer som inte hade fetma (Odds ratio (OR) 1,46; 95% KI, 1,30-1,65, p <0,0001). Man fann även en mer än två gånger större sannolikhet att de som blivit inlagda på sjukhus hade fetma jämfört med de som inte behövde sjukhusvård (OR 2,13; 95% KI, 1,74-2,60, p <0,0001). Man fann även att patienter med fetma hade blivit sjukare i COVID-19 och att de i högre grad behövde intensivvård jämfört med patienter utan fetma.

Varför är fetma en risk vid COVID-19?

Vid svininfluensapandemin 2008-2009 (influensavirus typ A H1N1) (2) och vid coronavirusutbrottet i Mellanöstern 2012 (Middle East Respiratory Syndrome Coronavirus, MERS-CoV) (3) fanns man att personer med fetma blev i högre grad drabbade av respektive virus än personer utan fetma.

Popkin och medförfattare beskriver vad som följer med fetma:

  • de metabola problemen såsom ökade insulin- och leptinnivåer, sänkta nivåer av adiponektin samt den kroniska låggradiga inflammationen som är ett kännetecken vid fetma
  • det försämrade immunförsvaret samt,
  • ökade koncentrationer av inflammationsmarkörer såsom cytokiner, interleukin-6 och tumour-necrosis factor-a i fettvävnaden
  • som i sin tur leder till ökad risk för samsjuklighet inklusive försämrad lungfunktion, sömnapné, hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes och njur- och leversjukdomar. Detta sammantaget gör att man blir mer såbar för virus och man blir sjukare när man blivit smittad. Dessutom finner man i bland annat det försämrade immunförsvaret kanske anledningen till varför personer med fetma svarar sämre på influensavaccin jämfört med personer med normalvikt, som man såg vid svininfluensapandemin (1, 4).

    Hur påverkar pandemin våra matvanor och viktökning

    Popkin och medförfattare har ett globalt perspektiv och menar att COVID-19-pandemin lett till att mattillgången i olika delar av världen påverkats, vilket kan leda till svält i vissa delar av världen medan den förändrade tillgången till mat kan leda till viktökning i andra delar av världen. Författarna använder det engelska uttrycket food insecurity inte endast i betydelsen när det finns för lite mat att tillgå utan också när tillgången på hälsosam mat riskerar att försämras, bland annat och särskilt för grupper som redan är sårbara på grund av bland annat låg inkomst. COVID-19-pandemin kan även leda till ökad fysisk inaktivitet. Om ohälsosamma matvanor förstärks genom ökat intag av sötsaker, snacks, energität snabbmat som kombineras med ökad fysisk inaktivitet kan vi komma att se ökad vikt och förekomst av fetma till följd av pandemin, men detta vet vi ännu inte något om.

    Sammanfattningsvis utgör den höga förekomsten av fetma runt om i världen en stor påfrestning på var och ens hälsa och fler kan komma att öka i vikt om vi har större tillgång till ohälsosam mat tillsammans med ökad inaktivitet när vi följer rekommendationerna om social distansering och att stanna- / arbeta hemma för att begränsa smittspridning under COVID-19-pandemin.

    Referenser

  • Popkin BM, Du S, Green WD, Beck MA, Algaith T, Herbst CH, Alsukait RF, Alluhidan M, Alazemi N, Shekar M. Individuals with obesity and COVID-19: A gobal perspecitive on the epidemiology and biological relationships. Obesity Reviews DOI: 10.1111/obr.13128.
  • Louie JK, Acosta M, Winter K, Jean C, Gavali S, Schechter R, et al. Factors associated with death or hospitalization due to pandemic 2009 influenza A(H1N1) infection in California. JAM 2009;302(17):1896-902.
  • Badawi A, Ryoo SG. Prevalence of comorbidities in the Middle East respiratory syndrome coronavirus (MERS-CoV): a systematic review and meta-analysis. International Journal of Infectious Diseases 2016;49:129-133.
  • Neidich SD, Green WD, Rebeles J, Karlsson EA, Schultz-Cherry S, Noah TL, et al. Increased risk of influenza among vaccinated adults who are obese. Int J Obes (Lond). 2017;41(9):1324-30.

  • Dela artikeln

    Folkhälsa

    Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

    Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

    Nina Granberg 20 augusti, 2026 2 minuters läsning
    AdobeStock
    AdobeStock 

    Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

    När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

    – Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

    Priset påverkar möjligheten

    På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

    Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

    – När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

    Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

    Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

    Energidryck vanligt som snabb energi

    Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

    Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

    – Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

    Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.



    Verktyg

    Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

    Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

    Nina Granberg 20 augusti, 2026 Uppdaterades 21 augusti, 2026 2 minuters läsning
    IMG_2192
    Nutraware

    Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

    Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

    – För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

    Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

    – Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

    Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

    Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

    – Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

    Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

    Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.

    .


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.