Reportage

”Musslor borde vara vardagsmat”

Musslor är ett alldeles för hållbart och hälso-samt livsmedel för att bara serveras som moules frites eller pynt på pizzan. Förutom ett högt näringsinnehåll mot-verkar de övergödning i havet.

Agneta Renmark 13 mars, 2024 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 1 minuts läsning

Musslan är ett smart blötdjur som innehåller högvärdigt protein, är rika på järn, B12, selen, E-vitamin, zink och omega 3 och förtjänar därför att ta en större plats på tallriken.

– Musslan är en superhjälte som borde vara vardagsmat, säger entreprenören Janne Bark, som driver Musselfabriken på Västkusten.

Här tar man även vara på musslor som inte kommer ut i handeln. Dessa ”svinnmusslor” har ojämn storlek och mals till färs. Resultatet blir bland annat musselfärs, burgare, bullar och nuggets.

Musselfabriken samarbetar med landets främsta musselodlare: Scanfjord, som håller till på Orust och odlar musslor på rep. På en sådan rigg växer det ungefär 200 ton musslor, vilka skördas hela året.

– Musslor finns i stora volymer och spelar en avgörande roll för vår havsmiljö. De filtrerar vatten för att få i sig plankton, och ett kilo musslor kan sila upp till 6 000 liter vatten per dygn. De får i sig kväve och fosfor, och när vi skördar musslor motverkar vi alltså övergödning i havet. I dag pratar vi också om behovet av att öka självförsörjningsgraden och då är musslan helt rätt val, säger Janne Bark. x

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.