Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

Fysisk aktivitet

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Personer som drabbas av hjärnblödning får mätbart mindre blödningar om de motionerat regelbundet före insjuknandet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Forskarna betonar vikten av fysisk aktivitet för att skydda hjärnan.

29 maj, 2023 Uppdaterades 28 maj, 2025 1 minuts läsning
Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

Foto: Stock.adobe.com

En ny studie, publicerad i tidskriften Stroke and Vascular Neurology, visar att fysiskt aktiva personer som drabbas av hjärnblödning tenderar att ha mindre blödningar än de som är inaktiva. Forskningen bygger på data från 686 personer som vårdats för hjärnblödning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg mellan 2014 och 2019.

Studien, baserad på retrospektiv analys, kan inte fastställa orsakssamband, men resultaten är ändå tydliga. De personer som rapporterade regelbunden fysisk aktivitet före sin hjärnblödning hade i genomsnitt 50 procent mindre blödningsvolymer vid sjukhusbesöket än de som var inaktiva. Ett liknande samband har man tidigare sett i djurstudier men det är aldrig undersökt för människor.

För att räknas som fysiskt aktiva krävdes minst fyra timmars lätt fysisk aktivitet per vecka, exempelvis promenader, cykling, simning, trädgårdsarbete eller dans.

Vid djupa hjärnblödningar var blödningsvolymen i genomsnitt 5,9 milliliter för de fysiskt aktiva jämfört med 11,7 milliliter för de inaktiva. Motsvarande siffror för ytliga blödningar var 15,1 milliliter respektive 30,3 milliliter.

Hjärnblödningar, den farligaste formen av stroke, kan leda till livshotande tillstånd. Risken för allvarliga konsekvenser ökar med blödningens storlek. Vid stora intracerebrala blödningar föreligger risk att trycket i skallen blir mycket högt och att personen därmed dör.

Studien öppnar för möjligheter till fortsatt forskning kring hjärnblödningar och fysisk aktivitet. Ansvarig för studien är Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

TitelPrestroke physical activity is associated with admission haematoma volume and the clinical outcome of intracerebral haemorrhage.



Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 Uppdaterades 13 januari, 2026 1 minuts läsning
3_ratter_tallriksmodellen

Foto: Livsmedelsverket

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson). 

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag. 

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov. 

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.


Dela artikeln

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 Uppdaterades 12 januari, 2026 1 minuts läsning
AdobeStock_1600453583

Foto: AdobeStock



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.