Till huvudinnehållet

Viktigt: Säkerställ att du får Dietisten framåt.  Läs mer

Mindre frukt och grönsaker i matkassen när priserna ökar

Många konsumenter säger att de köper mindre frukt och grönsaker på grund av de ökade livsmedelspriserna. Det visar en undersökning som Livsmedelsverket nyligen gjort. I … Läs mer,

Dietisten
Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Många konsumenter säger att de köper mindre frukt och grönsaker på grund av de ökade livsmedelspriserna. Det visar en undersökning som Livsmedelsverket nyligen gjort. I första hand är det låginkomsttagare som uppger att de slutat köpa eller minskat sina inköp av frukt och grönt, men resultaten visar att alla grupper påverkas när maten blir dyrare.

Under våren har livsmedelspriserna ökat och nästan alla matvaror berörs. I en webbenkät som besvarats av drygt 1000 personer har Livsmedelsverket frågat konsumenter om de ökade priserna påverkat deras köpbeteende. Till exempel om de oftare tittar efter extrapriser, köper andra märken, väljer mat efter säsong eller om de köper mindre eller mer av vissa varor.

I undersökningen uppger många konsumenter att de ökade priserna har påverkat deras beteende, bland annat genom att de i större utsträckning väljer bort eller köper mindre av vissa produkter.

Fler väljer bort frukt och grönt

Drygt en fjärdedel av de som svarat på enkäten säger att de köper mindre färsk frukt, grönsaker och kött som en följd av högre priser. Låginkomsttagare påverkas mest av prisökningarna.  I den gruppen uppger många att de har slutat köpa eller minskat sina inköp av frukt och grönt, även om vissa också köper mer. Höginkomsttagare uppger i större utsträckning att de varken köper mer eller mindre frukt och grönt än tidigare.

– Att så pass många med lägre inkomster säger att de köper mindre frukt och grönsaker är oroande ur ett folkhälsoperspektiv. Vi behöver fortsätta att följa utvecklingen när det gäller hur ökade priser påverkar möjligheten för de med små ekonomiska marginaler att äta bra, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det går även att se en förändring när det gäller hur mycket godis man köper. Det är också något som konsumenterna, särskilt låginkomsttagare, svarar att de väljer bort.

Vanligare att jämföra priser och ta hand om maten

Över 50 procent av de som svarat på enkäten har börjat köpa mer eller mycket mer mat till extrapris och tittar mer på jämförelsepriser. De uppger också att de oftare väljer lågprismärken, köper produkter efter säsong och planerar sina inköp i större utsträckning än tidigare.

Många verkar ha blivit mer medvetna om hur viktigt det är att ta hand om maten och inte slänga något i onödan. Till exempel uppger nära 40 procent att de oftare eller mycket oftare använder sina sinnen och tittar, luktar, smakar innan de slänger mat, samt att de tar hand om rester mer än tidigare.

– Samtidigt som de högre livsmedelspriserna kan påverka möjligheten för hushåll med låga inkomster att köpa nyttig mat, kan utvecklingen alltså vara positiv för miljön, säger Åsa Brugård Konde.

Fakta om undersökningen

  • Undersökningen genomfördes 20–30 maj 2022 av Origo Group.
  • Den genomfördes med hjälp av en webbpanel med 1005 respondenter fördelade efter ålder (18–84 år) och kön enligt befolkningsstrukturen i Sverige.
  • Respondenterna var även spridda geografiskt och utifrån olika inkomst i hushållen.
  • Målet med undersökningen var att få kunskap om hur de förändrade livsmedelspriserna påverkar konsumenternas köpbeteende.
  • Läs hela rapporten

    Källa: Livsmedelsverket


    Dela artikeln

    Kan viktmedicin skydda minnet?

    Läkemedel mot obesitas väcker hopp om att också kunna bevara minne och tankeförmåga. Men forskningen ger ännu inget entydigt svar. I en ny översikt i Science granskar forskare kunskapsläget – och lyfter behovet av att följa både kognitiv och fysisk funktion under behandlingen.

    Dietisten
    Redaktionen 20 november, 2026 • 2 minuters läsning
    Webbild liggande (2)
    Adobe.stock

    Hur påverkar läkemedel mot obesitas och typ 2-diabetes hjärnan? Frågan får allt större uppmärksamhet när behandlingarnas effekter undersöks utanför viktminskning och blodsockerkontroll.

    I översikten sammanställer Stina Börchers, Giulia Mazzini, Henrik Zetterberg och Christoffer Clemmensen forskning från djurförsök, observationsstudier och kliniska prövningar Fokus ligger på GLP-1-baserade behandlingar, men även på kombinationer som påverkar andra hormonsystem, däribland GIP, glukagon och amylin.

    Bilden som framträder är komplex: resultaten varierar, och det återstår att klarlägga vilka patienter som skulle kunna få en kognitiv nytta av behandlingen.

    Lägre demensrisk i observationsstudier 

    Djurstudier har visat effekter på minne och inlärning. I studier av patientuppgifter har GLP-1-behandling också kopplats till lägre demensrisk hos personer med typ 2-diabetes. Sådana samband visar dock inte att läkemedlen orsakar riskminskningen.

    Resultaten från kliniska prövningar ger samtidigt anledning till försiktighet. I studierna EVOKE och EVOKE+ bromsade semaglutid inte sjukdomsutvecklingen vid tidig Alzheimers sjukdom, trots förändringar i flera biologiska sjukdomsmarkörer.

    Direkt effekt eller bättre metabol hälsa?

    En central fråga är hur en eventuell skyddseffekt uppstår. Påverkar läkemedlen hjärnans nervkretsar direkt, eller följer nyttan av förbättrad metabol hälsa och hjärt-kärlhälsa? Båda mekanismerna kan vara inblandade.

    Forskarna pekar på att bland annat läkemedlens receptoregenskaper, hur de når hjärnan, patientens metabola tillstånd och sjukdomens stadium kan påverka resultaten. Att förstå dessa skillnader kan bli avgörande för att utveckla behandlingar som bevarar kognitiva förmågor.

    Äldre och sköra behöver särskilt följas 

    Att semaglutid inte bromsade tidig alzheimer utesluter enligt forskarna inte nytta i andra patientgrupper. Vid obesitas och typ 2-diabetes kan svårigheter med koncentration, planering och informationsbearbetning hänga samman med metabol och vaskulär ohälsa.

    Forskarna efterlyser därför prövningar där kognitiva förmågor följs redan från behandlingsstart. De betonar också en avvägning med tydlig relevans för nutritionsbehandlingen: hos äldre och sköra kan snabb viktnedgång och muskelförlust försämra den fysiska funktionen och minska behandlingens möjliga nytta.

    Källa: Börchers S, Mazzini G, Zetterberg H, Clemmensen C. Obesity pharmacotherapies and cognition. Science.


    Dela artikeln

    Virtuella patienter förbereder dietiststudenter

    En äldre kvinna som gått ner i vikt eller en förälder vars barn inte växer som förväntat. Vid Göteborgs universitet får dietiststudenter öva på patientmöten med chatbotar och animerade avatarer. Målet är att ge fler tillfällen att träna samtal och nutritionsbedömning.

    Dietisten
    Redaktionen 18 november, 2026 • 1 minuts läsning
    Webbild liggande (1)
    Samtalen ska vara så realistiska som möjligt. Adobe.stock

    Satsningen växte fram ur studenternas återkommande önskemål om fler patientmöten. Först utvecklades en textbaserad chatbot i samarbete med Institutionen för tillämpad IT. Nu finns även två virtuella patienter med tal och animerade ansikten.

    En av dem är Sirpa, en äldre kvinna som tappat vikt. Studentens uppgift är att undersöka hennes matvanor, förstå viktnedgången och föreslå nutritionsåtgärder. Patienterna svarar utifrån en förutbestämd sjukdomsbild och livssituation. Studenterna får samla information, ställa följdfrågor och föreslå åtgärder tillsammans med patienten.

    Utvecklarna arbetar med att göra samtalen realistiska. Patienterna ska inte alltid lämna fullständiga svar eller vara överdrivet samarbetsvilliga.

    Kortfattade svar kräver följdfrågor 

    Studenten Per Holby beskriver hur avatarens korta svar krävde öppna frågor. Medicinska begrepp behövde också förklaras med vardagliga ord. Samtidigt förekom problem: programmet kunde tappa samtalets innehåll eller sluta svara.

    Avatarerna är fortfarande under utveckling. Lärarna Jenny van Odijk och Agneta Lind arbetar vidare med fler patientfall och bättre svar. På sikt kan virtuella möten också bli en del av examinationen, exempelvis tillsammans med journalanteckningar.

    Källa: Göteborgs universitet.


    Dela artikeln

    Cookies

    Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

    Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

    Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.