Livsmedel

Mindre frukt och grönsaker i matkassen när priserna ökar

Många konsumenter säger att de köper mindre frukt och grönsaker på grund av de ökade livsmedelspriserna. Det visar en undersökning som Livsmedelsverket nyligen gjort. I … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Många konsumenter säger att de köper mindre frukt och grönsaker på grund av de ökade livsmedelspriserna. Det visar en undersökning som Livsmedelsverket nyligen gjort. I första hand är det låginkomsttagare som uppger att de slutat köpa eller minskat sina inköp av frukt och grönt, men resultaten visar att alla grupper påverkas när maten blir dyrare.

Under våren har livsmedelspriserna ökat och nästan alla matvaror berörs. I en webbenkät som besvarats av drygt 1000 personer har Livsmedelsverket frågat konsumenter om de ökade priserna påverkat deras köpbeteende. Till exempel om de oftare tittar efter extrapriser, köper andra märken, väljer mat efter säsong eller om de köper mindre eller mer av vissa varor.

I undersökningen uppger många konsumenter att de ökade priserna har påverkat deras beteende, bland annat genom att de i större utsträckning väljer bort eller köper mindre av vissa produkter.

Fler väljer bort frukt och grönt

Drygt en fjärdedel av de som svarat på enkäten säger att de köper mindre färsk frukt, grönsaker och kött som en följd av högre priser. Låginkomsttagare påverkas mest av prisökningarna. I den gruppen uppger många att de har slutat köpa eller minskat sina inköp av frukt och grönt, även om vissa också köper mer. Höginkomsttagare uppger i större utsträckning att de varken köper mer eller mindre frukt och grönt än tidigare.

– Att så pass många med lägre inkomster säger att de köper mindre frukt och grönsaker är oroande ur ett folkhälsoperspektiv. Vi behöver fortsätta att följa utvecklingen när det gäller hur ökade priser påverkar möjligheten för de med små ekonomiska marginaler att äta bra, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det går även att se en förändring när det gäller hur mycket godis man köper. Det är också något som konsumenterna, särskilt låginkomsttagare, svarar att de väljer bort.

Vanligare att jämföra priser och ta hand om maten

Över 50 procent av de som svarat på enkäten har börjat köpa mer eller mycket mer mat till extrapris och tittar mer på jämförelsepriser. De uppger också att de oftare väljer lågprismärken, köper produkter efter säsong och planerar sina inköp i större utsträckning än tidigare.

Många verkar ha blivit mer medvetna om hur viktigt det är att ta hand om maten och inte slänga något i onödan. Till exempel uppger nära 40 procent att de oftare eller mycket oftare använder sina sinnen och tittar, luktar, smakar innan de slänger mat, samt att de tar hand om rester mer än tidigare.

– Samtidigt som de högre livsmedelspriserna kan påverka möjligheten för hushåll med låga inkomster att köpa nyttig mat, kan utvecklingen alltså vara positiv för miljön, säger Åsa Brugård Konde.

Fakta om undersökningen

Undersökningen genomfördes 20–30 maj 2022 av Origo Group.

Den genomfördes med hjälp av en webbpanel med 1005 respondenter fördelade efter ålder (18–84 år) och kön enligt befolkningsstrukturen i Sverige.

Respondenterna var även spridda geografiskt och utifrån olika inkomst i hushållen.

Målet med undersökningen var att få kunskap om hur de förändrade livsmedelspriserna påverkar konsumenternas köpbeteende.

Läs hela rapporten

Källa: Livsmedelsverket

Onkologi

Kostlektioner för brittiska cancerpatienter

Gruppbaserade kostlektioner för cancerpatienter kan bli ett nytt inslag i Storbritannien. Upplägget har testats i en pilotstudie och pekas ut som ett sätt att stärka patientstödet och samtidigt minska trycket på dietistresurser inom vården.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Bakom initiativet står den brittiska cancerstiftelsen Maggie’s, som tillsammans med Royal Marsden NHS Foundation Trust har genomfört satsningen. Efter positiva resultat planerar organisationen nu att erbjuda kostlektionerna vid samtliga sina 27 center i Storbritannien, skriver The Guardian.

I pilotstudien bestod kostlektionerna av gruppbaserade workshops, ofta med inslag av praktisk matlagning. Ett centralt fokus var att hjälpa deltagarna att skilja vetenskapligt förankrade råd från vanliga myter om kost och cancer, till exempel föreställningen att socker skulle ”gynna” cancer eller att vissa livsmedelsgrupper alltid bör undvikas.

Lektionerna ska ledas av dietetiker med specialistkompetens och bygga på evidensbaserad praxis. Syftet är att ge patienter bättre förståelse för hur kosten kan påverka välbefinnandet både under pågående behandling och i återhämtningsfasen.

Organisationens vd Laura Lee beskriver satsningen som gynnsam både för patienter och vården:

– Det här är en win-win-situation, personer som lever med cancer får snabbare tillgång till tillförlitligt koststöd, samtidigt som trycket på dietistresurser inom vården minskar.

Satsningen kommer i kölvattnet av att den brittiska regeringen förbereder en ny nationell cancerstrategi, som väntas presenteras under våren. Strategin ska bland annat stärka patientstödet och förbättra vårdens arbetssätt längs hela vårdkedjan.

Forskning

Periodisk fasta ger inte större viktnedgång än traditionella råd

Intermittent fasting, periodisk fasta, leder inte till större viktnedgång hos vuxna med övervikt eller obesitas än traditionella kostråd eller ingen insats alls. Det visar en ny systematisk översikt från Cochrane.

Nina Granberg 19 februari, 2026 • 1 minuts läsning

Översikten omfattar 22 randomiserade kontrollerade studier med totalt 1 995 deltagare från Nordamerika, Europa, Kina, Australien och Sydamerika. I studierna ingick flera former av periodisk fasta,...