Livsmedel

Mindre frukt och grönsaker i matkassen när priserna ökar

Många konsumenter säger att de köper mindre frukt och grönsaker på grund av de ökade livsmedelspriserna. Det visar en undersökning som Livsmedelsverket nyligen gjort. I … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 3 minuters läsning

Många konsumenter säger att de köper mindre frukt och grönsaker på grund av de ökade livsmedelspriserna. Det visar en undersökning som Livsmedelsverket nyligen gjort. I första hand är det låginkomsttagare som uppger att de slutat köpa eller minskat sina inköp av frukt och grönt, men resultaten visar att alla grupper påverkas när maten blir dyrare.

Under våren har livsmedelspriserna ökat och nästan alla matvaror berörs. I en webbenkät som besvarats av drygt 1000 personer har Livsmedelsverket frågat konsumenter om de ökade priserna påverkat deras köpbeteende. Till exempel om de oftare tittar efter extrapriser, köper andra märken, väljer mat efter säsong eller om de köper mindre eller mer av vissa varor.

I undersökningen uppger många konsumenter att de ökade priserna har påverkat deras beteende, bland annat genom att de i större utsträckning väljer bort eller köper mindre av vissa produkter.

Fler väljer bort frukt och grönt

Drygt en fjärdedel av de som svarat på enkäten säger att de köper mindre färsk frukt, grönsaker och kött som en följd av högre priser. Låginkomsttagare påverkas mest av prisökningarna. I den gruppen uppger många att de har slutat köpa eller minskat sina inköp av frukt och grönt, även om vissa också köper mer. Höginkomsttagare uppger i större utsträckning att de varken köper mer eller mindre frukt och grönt än tidigare.

– Att så pass många med lägre inkomster säger att de köper mindre frukt och grönsaker är oroande ur ett folkhälsoperspektiv. Vi behöver fortsätta att följa utvecklingen när det gäller hur ökade priser påverkar möjligheten för de med små ekonomiska marginaler att äta bra, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Det går även att se en förändring när det gäller hur mycket godis man köper. Det är också något som konsumenterna, särskilt låginkomsttagare, svarar att de väljer bort.

Vanligare att jämföra priser och ta hand om maten

Över 50 procent av de som svarat på enkäten har börjat köpa mer eller mycket mer mat till extrapris och tittar mer på jämförelsepriser. De uppger också att de oftare väljer lågprismärken, köper produkter efter säsong och planerar sina inköp i större utsträckning än tidigare.

Många verkar ha blivit mer medvetna om hur viktigt det är att ta hand om maten och inte slänga något i onödan. Till exempel uppger nära 40 procent att de oftare eller mycket oftare använder sina sinnen och tittar, luktar, smakar innan de slänger mat, samt att de tar hand om rester mer än tidigare.

– Samtidigt som de högre livsmedelspriserna kan påverka möjligheten för hushåll med låga inkomster att köpa nyttig mat, kan utvecklingen alltså vara positiv för miljön, säger Åsa Brugård Konde.

Fakta om undersökningen

Undersökningen genomfördes 20–30 maj 2022 av Origo Group.

Den genomfördes med hjälp av en webbpanel med 1005 respondenter fördelade efter ålder (18–84 år) och kön enligt befolkningsstrukturen i Sverige.

Respondenterna var även spridda geografiskt och utifrån olika inkomst i hushållen.

Målet med undersökningen var att få kunskap om hur de förändrade livsmedelspriserna påverkar konsumenternas köpbeteende.

Läs hela rapporten

Källa: Livsmedelsverket

Folkhälsa

Unga ersätter måltider med energidrycker och mackor

Fyra av tio unga uppger att de minst en gång i veckan ersätter frukost, lunch eller middag med något snabbt och lättillgängligt. Macka, proteinbar och energidryck hör till de vanligaste valen, visar en ny undersökning från Ungdomsbarometern.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Hälsa har fått en allt större plats i ungas liv, men idealen är inte alltid lätta att förena med vardagens krav. Många av de svarande upplever en stor skillnad mellan hur hälsosamt de vill äta och hur hälsosamt de faktiskt äter.

När de ställs inför ett konkret matval väger smaken tyngst för 53 procent. Därefter följer priset, 41 procent, och att maten ska mätta, 37 procent. Endast var femte anger att det viktigaste är att maten känns nyttig eller hälsosam.

– Unga vet i hög grad vad som uppfattas som hälsosamt. Utmaningen är inte i första hand brist på kunskap, utan att vardagen drar åt ett annat håll, säger Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern.

Priset påverkar möjligheten

På frågan om vad som skulle underlätta mer hälsosamma val svarar 44 procent billigare hälsosamma alternativ. Nästan lika många, 42 procent, efterfrågar mer tid och ork, medan 39 procent lyfter bättre planering.

Jessica Åkerström menar att matvalen behöver förstås utifrån de ungas hela vardagssituation.

– När unga väljer mat konkurrerar den långsiktiga hälsoambitionen med mycket mer omedelbara behov. Det ska vara gott, prisvärt, mättande och enkelt att få tag på.

Undersökningen pekar också på att de regelbundna måltiderna har tappat mark. Drygt hälften uppger att de äter frukost varje dag och omkring var fjärde att de lagar mat dagligen. Enligt rapporten har båda vanorna minskat sedan 2017.

Samtidigt svarar 43 procent att de äter något i farten minst en gång i veckan. Nästan lika många, 41 procent, uppger att de minst varje vecka ersätter frukost, lunch eller middag med ett snabbare alternativ.

Energidryck vanligt som snabb energi

Energidryck är det vanligaste valet när de svarande behöver snabb energi under en vanlig vecka. Det uppger 42 procent.

Bland dem som ersätter en huvudmåltid svarar 26 procent att den ofta ersätts med energidryck. Det placerar drycken efter macka och proteinbar, men före bland annat frukt, yoghurt och proteindryck eller måltidsersättning. Motsvarande andel är 33 procent bland dem som uppger att de växte upp med sämre ekonomiska förutsättningar.

– Måltiden har i många situationer flyttat från hemmet till mellanrummen i vardagen, på väg mellan skola, jobb, träning och sociala sammanhang. Då får det som är nära, snabbt och enkelt ett naturligt försprång framför det som kräver planering och tillagning, säger Jessica Åkerström.

Den nya datainsamlingen genomfördes som en digital enkät den 8 maj–8 juni 2026. Rapporten innehåller även äldre data om utvecklingen av ungas matvanor sedan 2015.

Verktyg

Ny AI-app analyserar måltider utifrån bilder

Den nya kostappen Nutraware uppskattar näringsinnehållet i en måltid utifrån ett fotografi. Genom att även registrera hunger och känsloläge ska användaren kunna upptäcka mönster i sina matvanor och få individuellt anpassade råd.

Nina Granberg 20 augusti, 2026 • Uppdaterades 21 augusti, 2026 • 2 minuters läsning

Nutraware lanserades den 19 augusti och har utvecklats av näringsfysiologen Petra Kindlund tillsammans med det svenska AI-bolaget Etals. Bildanalysen bygger på flera AI-modeller som identifierar livsmedel och uppskattar portionsstorlekar. Informationen kopplas sedan till en livsmedelsdatabas för beräkning av energi och näringsinnehåll

Analysen omfattar bland annat protein, kolhydrater, fett, fibrer, omega-3 samt vitaminer och mineraler. Portionsstorlekarna är uppskattningar, och ingredienser som inte syns på bilden, exempelvis olja, salt och tillsatt socker, kan inte fastställas exakt.

– För exakta mängder krävs vägning eller manuell registrering, säger Petra Kindlund.

Uppgifterna sammanställs per dag och vecka. I samband med varje måltid går det även att ange hunger och känsloläge. Tanken är att appen över tid ska kunna synliggöra samband mellan exempelvis matintag, stress, trötthet och sötsug.

– Mitt mål är att hjälpa människor som vill gå ner i vikt och som kämpar med sitt känslomässiga ätande och få kontroll över matbruset. Jag vill ge dem kunskapen och verktygen de behöver för att själva kunna ta kontroll över sin hälsa, på ett sätt som är hållbart och baserat på fakta, inte dieter och förbud, säger Petra Kindlund.

Nutraware analyserar också hur stor andel av maten som består av det som i appen benämns ”högbelönande mat” – livsmedel med kombinationer av exempelvis fett, socker, salt och kolhydrater som kan stimulera belöningssystemet och bidra till att man äter mer.

Appen innehåller även en AI-coach som svarar på frågor och ger råd utifrån det användaren har registrerat. Enligt Petra Kindlund bygger råden bland annat på riktlinjer från Livsmedelsverket, de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, och WHO. Innehållet har kvalitetssäkrats tillsammans med legitimerade dietister.

– Råden och innehållet ses löpande över och uppdateras i takt med nya rekommendationer och relevant forskning, säger Petra Kindlund.

Det finns också recept, måltidsplanering, en kunskapsbank och digitala kurser. Några resultat som visar hur bildanalysens träffsäkerhet har testats eller validerats har inte redovisats.

Nutraware finns i en kostnadsfri grundversion i App Store och Google Play.