Obesitas

”Min tjockumentär”

I SVT:s nya dokumentärserie ”Min Tjockumentär” söker komikern Fredrik Boltes svar på frågor kring vikten. I en unik kombination av humor och dödligt allvar bjuder han på allt från reggae, satir, hårt klippta expertintervjuer och standup till svamp under pungen.

28 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hur farlig är en magsäcksoperation? Hur vanligt är det? Kan man inte gå ner i vikt på andra sätt? Varför går man alltid upp i vikt igen när man har bantat? Hur är livet efter en magsäcksoperation? Och vem betalar för kalaset?

Fredrik Boltes har själv i perioder vägt 160 kilo, jojo-bantat hela sitt liv och provat alla bantningsmetoder som finns. Han har svårt att leva ett vanligt liv med allt från att gå i trappor och torka sig, till att leka med sina barn eller göra nya barn.

Efter ett långt ångestfyllt undersökande och noggrant övervägande bestämmer sig Fredrik Boltes för att göra en gastric bypass-operation. Under åtta år har hans vänner och kollegor filmat honom - före, under och efter operationen. Resultatet är ”Min tjockumentär: en självutlämnande, halvtramsig dokumentärserie på dödligt allvar”.

– Jag ville verkligen inte göra en magsäcksoperation. Det kändes som fusk, fel och jättefarligt. Men när jag lärde mig om vad gastric bypass faktiskt är, och hur vanligt det är, insåg jag att inte bara måste jag genomgå en operation, jag måste också filma exakt allt. Ni kan förvänta er skratt i halsen, svamp under pungen, blodiga operationsbilder, gullig unge och en hel del förbluffande fakta. I Sverige finns det till exempel fler magsäcksopererade än folk som heter Johan, säger Fredrik Boltes.

– Det är både nära, mänskligt, svårt och modigt på en gång, humor och allvar. Jag hoppas och tror att serien kommer locka många att se den, säger Eva Larsson, projektledare SVT. SVT Play söndag 3 september kl. 02.00: Min tjockumentär (1–4:4)SVT1 tisdag 5 september kl. 21.00: Min tjockumentär (1:4)

Forskning

Olika kosthållningar – olika utmaningar

Både växtbaserad kost och blandkost har näringsmässiga styrkor och svagheter. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där unga vuxna med olika kosthållningar jämfördes.

Nina Granberg 8 oktober, 2026 • 5 minuters läsning

Isabelle Mulkerrins, nybliven doktor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet, har studerat unga i åldern 16–24 år som åt vegansk, lakto-ovo-vegetarisk, pescetarisk eller blandkost. Ett tydligt...

Kostråd & riktlinjer

Vad lockas vi att lägga i matkorgen?

Extrapriser hjälper oss att hålla nere matkostnaderna. Men vilka varor får mest utrymme? När forskare granskade livsmedelsbutikers veckokampanjer var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådant som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar.

Karin Wandrell 7 oktober, 2026 • 1 minuts läsning

Vad vi äter påverkas av mer än kunskap och motivation. Priser, reklam och butikernas utbud är också med och styr vad som hamnar i matkorgen.

Dietisten och forskaren Monica Hunsberger och doktoranden Melissa Mjöberg vid Göteborgs universitet studerar bland annat hur matmiljön påverkar våra matvanor. I sin granskning av butikernas veckokampanjer såg de också skillnader mellan bostadsområden.

– I mer utsatta områden marknadsfördes mindre hälsosamma livsmedel i högre grad. Totalt var nästan 68 procent av kampanjprodukterna sådana livsmedel som Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter mindre av eller begränsar, säger Melissa Mjöberg.

För forskarna väcker resultaten frågor om hur stort ansvar vi kan lägga på individen. Den som har en begränsad matbudget behöver förhålla sig till både priser och de erbjudanden som finns.

– Alla har inte samma förutsättningar att välja vad de ska äta. Om människor både har olika ekonomiska möjligheter och möter olika matmiljöer blir det alltför enkelt att förklara skillnader i matvanor med bristande kunskap eller motivation, säger Monica Hunsberger.

Vad krävs för att göra hälsosamma val enklare – och hur kan dietister bidra till förändringen?

Läs hela intervjun med Monica Hunsberger och Melissa Mjöberg i Dietisten nr 4.