Obesitas

”Min tjockumentär”

I SVT:s nya dokumentärserie ”Min Tjockumentär” söker komikern Fredrik Boltes svar på frågor kring vikten. I en unik kombination av humor och dödligt allvar bjuder han på allt från reggae, satir, hårt klippta expertintervjuer och standup till svamp under pungen.

28 augusti, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Hur farlig är en magsäcksoperation? Hur vanligt är det? Kan man inte gå ner i vikt på andra sätt? Varför går man alltid upp i vikt igen när man har bantat? Hur är livet efter en magsäcksoperation? Och vem betalar för kalaset?

Fredrik Boltes har själv i perioder vägt 160 kilo, jojo-bantat hela sitt liv och provat alla bantningsmetoder som finns. Han har svårt att leva ett vanligt liv med allt från att gå i trappor och torka sig, till att leka med sina barn eller göra nya barn.

Efter ett långt ångestfyllt undersökande och noggrant övervägande bestämmer sig Fredrik Boltes för att göra en gastric bypass-operation. Under åtta år har hans vänner och kollegor filmat honom - före, under och efter operationen. Resultatet är ”Min tjockumentär: en självutlämnande, halvtramsig dokumentärserie på dödligt allvar”.

– Jag ville verkligen inte göra en magsäcksoperation. Det kändes som fusk, fel och jättefarligt. Men när jag lärde mig om vad gastric bypass faktiskt är, och hur vanligt det är, insåg jag att inte bara måste jag genomgå en operation, jag måste också filma exakt allt. Ni kan förvänta er skratt i halsen, svamp under pungen, blodiga operationsbilder, gullig unge och en hel del förbluffande fakta. I Sverige finns det till exempel fler magsäcksopererade än folk som heter Johan, säger Fredrik Boltes.

– Det är både nära, mänskligt, svårt och modigt på en gång, humor och allvar. Jag hoppas och tror att serien kommer locka många att se den, säger Eva Larsson, projektledare SVT. SVT Play söndag 3 september kl. 02.00: Min tjockumentär (1–4:4)SVT1 tisdag 5 september kl. 21.00: Min tjockumentär (1:4)

Verktyg

Tallriksmodellen fyller 50 år – når 100 000 elever varje år

I år fyller Tallriksmodellen 50 år och den är fortfarande en självklar del av undervisningen. Varje år möter omkring 100 000 elever modellen i ämnet hem- och konsumentkunskap, där den används som pedagogiskt verktyg för att förklara hur en väl sammansatt måltid kan se ut.

Nina Granberg 12 januari, 2026 • Uppdaterades 13 januari, 2026 • 1 minuts läsning

Modellen presenterades första gången 1976 i tidningen Vår näring. Bakom den står hushållsläraren och nutritionisten Britt-Marie Dahlin (Andersson), som ville göra näringslära mer begriplig genom en enkel, visuell symbol.

– Alla förstår Tallriksmodellen direkt, även barn och unga. Därför kommer de också ihåg den, säger Britt-Marie Dahlin (Andersson).

Tallriksmodellen delar in tallriken i tre delar: proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg och baljväxter, kolhydratkällor som potatis, ris och pasta samt grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den bygger delvis på Livsmedelsverkets dåvarande matpyramid och kostcirkel. Runt 1992 valde Livsmedelsverket att stötta modellen, som därmed blev Sveriges officiella symbol för en väl sammansatt lunch eller middag.

I takt med förändrade levnadsvanor och ny kunskap om kost har modellen justerats. Från att ursprungligen vara indelad i tre lika delar utvecklades den till två varianter: en för fysiskt aktiva personer och en där halva tallriken utgörs av grönsaker för personer med lägre energibehov.

Trots sina 50 år ser Britt-Marie Dahlin (Andersson) Tallriksmodellen som minst lika relevant i dag. Hon lyfter särskilt betydelsen av hem- och konsumentkunskap och menar att ämnet ger elever praktiska och livsnära kunskaper som stärker självständigheten i vuxenlivet.

Obesitas

Få studier om kostvanor vid GLP-1-behandling

Trots att kostvanor är en central del av obesitasbehandling följs de sällan upp i studier av läkemedel. Det visar en ny systematisk översikt.

Nina Granberg 7 januari, 2026 • Uppdaterades 12 januari, 2026 • 1 minuts läsning

GLP-1- och GLP-1/GIP-agonister som liraglutid, semaglutid och tirzepatid har på kort tid förändrat behandlingen av obesitas och typ 2-diabetes. Effekterna på vikt och glykemisk kontroll är väldokumenterade. Däremot vet vi förvånansvärt lite om hur dessa läkemedel påverkar vad patienter faktiskt äter.

Det visar en ny internationell systematisk...