Livsmedel

Miljöpåverkan från svensk kost överskrider planetens gränser

Miljöpåverkan från genomsnittssvenskens matkonsumtion överskrider gränserna för vad som är hållbart för jorden. Både vad gäller växthusgasutsläpp, användning av åkermark, kväve- och fosfortillförsel och påverkan … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 4 minuters läsning

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholm Resilience Centre har i en studie undersökt hur den svenska kostens miljöpåverkan förhåller sig till de planetära gränserna för livsmedelssystemet. Studiens resultat visar att miljöpåverkan från medelsvenskens direktkonsumtion av livsmedel på per capita-nivå överskrider gränserna för växthusgasutsläpp, användning av åkermark, kväve- och fosfortillförsel samt påverkan på biologisk mångfald.

Den totala vattenanvändningen från kosten håller sig däremot under den uppsatta gränsen. I studien framhåller forskarna vikten av att i framtiden också inkludera fler aspekter från det svenska miljömålssystemet för att bättre kunna utvärdera den miljömässiga hållbarheten av kosten på lokal nivå.

I studien har forskarna utgått från de planetära gränserna för livsmedelssystemet som har uppskattats på global nivå i den så kallade EAT-Lancet-rapporten (Willett, Rockström et al. 2019).

Gränserna speglar det maximala taket globalt för utsläpp och resursanvändning från livsmedelssystemet vad gäller växthusgasutsläpp, användning av åkermark, kväve- och fosfortillförsel, vattenanvändning samt påverkan på den biologiska mångfalden från användning av jordbruksmark. I studien har gränserna från EAT-Lancet-rapporten skalats ned till per capita-nivå för världens befolkning och man har sedan undersökt hur miljöpåverkan från den svenska direktkonsumtionen av mat per person och år förhåller sig till dem.

Särskilt mångfalden påverkas

– Den svenska kostens miljöpåverkan ligger över gränserna för alla undersökta miljöaspekter utom vattenanvändning, säger Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid SLU, som är huvudförfattare till studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Sustainability.

– För växthusgasutsläpp, åkermarkanvändning samt kväve- och fosfortillförsel ligger miljöpåverkan två till fyra gånger över de tillåtna gränserna. Särskilt utsatt visade sig dock påverkan på den biologiska mångfalden från livsmedelskonsumtionen vara, där våra nuvarande kostmönster leder till att gränsen överskrids med det sexdubbla, fortsätter Emma Moberg.

Med den metodik som forskarna utgått från fann man att störst påverkan på den biologiska mångfalden orsakas av den livsmedelsproduktion som både tar mycket jordbruksmark i anspråk, och som sker på platser med hög artrikedom.

– Det lammkött som vi konsumerar i Sverige och som är importerat från Nya Zeeland leder till en hög risk för att arter utrotas, enligt den metodik som vi utgått från, säger Emma Moberg.

I jämförelse visade det sig att det nötkött som konsumeras i Sverige, trots sin höga användning av jordbruksmark, leder till betydligt lägre påverkan på den biologiska mångfalden. Detta eftersom majoriteten av produktionen sker i områden i Sverige och norra Europa med relativt låg artrikedom.

– Hade produktionen däremot skett i till exempel Brasilien hade utslaget blivit betydligt högre, påpekar Emma Moberg.

Kött och mejerier störst påverkan

Störst utslag för växthusgasutsläpp, markanvändning och kvävetillförsel totalt sett hade konsumtionen av kött och mejeriprodukter. Sett till påverkan per kilo livsmedel visade sig dock en mängd växtbaserade produkter orsaka, både i fråga om en hög markanvändning men framför allt en hög påverkan på den biologiska mångfalden.

– Vi vet sedan tidigare att konsumtionen av kött och mejeriprodukter behöver begränsas för att vi ska nå både klimat- och miljömål. Men vad vi ser utifrån resultaten i den här studien är att vi också behöver se över vår konsumtion av en del vegetabiliska produkter som kan orsaka stor miljöpåverkan, till exempel kakao, olivolja, kaffe och nötter, säger Emma Moberg.

I studien undersöktes också hur väl de globala variabler som används i EAT-Lancet-rapporten förhåller sig till det svenska miljömålssystemet.

Fokus behövs även på lokal nivå

– Även om EAT-Lancet-rapporten täcker in många aspekter som ingår i det svenska miljömålssystemet så är fokus på global nivå och mer finmaskiga indikatorer skulle behövas för att täcka in hållbarhetsaspekter av kosten på en lokal nivå, säger Emma Moberg.

Ett exempel är övergödning, där EAT-Lancet-rapporten använder en indikator som analyserar tillförsel av nytt reaktivt kväve och fosfor. Medan dessa kan ge en indikation på övergödning tar de inte hänsyn till lokala aspekter som näringsstatus på kustvatten dit näringstillförseln sker.

Forskarna fann även att aspekter som försurning och användningen av kemiska bekämpningsmedel som i dag ingår i det svenska miljömålssystemet, inte tas i beaktande i EAT-Lancets variabler. För att inkludera dessa aspekter i framtida studier av den miljömässiga hållbarheten av den svenska kosten behöver gränser sättas likt de i EAT-Lancet-rapporten. Därtill finns i dagsläget stora luckor för statistiken som ligger till grund för beräkningarna av exempelvis bekämpningsmedelsanvändning. Även vad gäller statistiken för import till Sverige finns utvecklingspotential för att bättra kunna kartlägga produkters ursprungsländer och på så sätt möjliggöra utvärderingen av kosters hållbarhet på lokal nivå.

Fotnot:

Studien har genomförts av Emma Moberg, Hanna Karlsson Potter, Amanda Wood, Per-Anders Hansson och Elin Röös. Amanda Wood är verksam forskare vid Stockholm Resilience Centre och övriga vid institutionen för energi och teknik vid SLU.

Vetenskaplig artikel:

Benchmarking the Swedish Diet Relative to Global and National Environmental Targets—Identification of Indicator Limitations and Data Gaps. (Moberg, E., Karlsson Potter, H., Wood, A., Hansson, P-A., Röös, E., 2020) Sustainability 12(4):1407

EAT-Lancet-rapporten:

Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems. Willett, W., et al. (2019). The Lancet 393(10170): 447-492.

Källa: SLU

Forskning

Förändringar i smakceller kan förklara långvarigt smakbortfall efter covid-19

Många personer som haft covid-19 har upplevt förändrat eller nedsatt smaksinne. Hos de flesta återhämtar sig smaken snabbt, men hos vissa kvarstår problemen länge efter infektionen. Ny svensk forskning pekar på en möjlig biologisk förklaring.

Nina Granberg 4 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 2 minuters läsning

Smaksinnet spelar en viktig roll för aptit och matintag. En långvarig nedsättning kan därför påverka både näringsintag och hälsa. Vid covid-19 kan smaksinnet påverkas, och hos vissa personer kvarstår...

Folkhälsa

Ny rapport: Snabb energi ersätter måltider – unga mest påverkade

Trots att 9 av 10 svenskar uppger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid väljer många i praktiken snabba energilösningar. Det visar en stor internationell studie.

Nina Granberg 3 mars, 2026 • Uppdaterades 5 mars, 2026 • 3 minuters läsning

Svenskarna har bra koll på vad en hälsosam måltid innehåller. Ändå äter endast en av tio tillräckligt med frukt och grönt, och mer än en tredjedel konsumerar regelbundet energidrycker, energibars, shakes eller kosttillskott.

Trenden är särskilt tydlig bland unga, som prioriterar snabbhet framför näring i en stressad vardag. Det visar The Vegocracy Report 2026, en internationell undersökning som för femte året i rad djupdyker i våra matvanor.

9 av 10 svenskar säger att de helst lägger sina lunchpengar på en riktig måltid. Men i praktiken krockar ambitionen ofta med vardagens tempo. När tiden inte räcker till blir maten något som ska lösas snabbt snarare än ett medvetet val. 36 procent av svenskarna konsumerar snabb energi, som energidryck, shakes, bars och kosttillskott, flera gånger i veckan och nästan varannan av dem gör det för att få tiden att räcka till.

Unga prioriterar snabbhet framför näring

Bakom siffrorna finns en generation som enligt rapporten tydligt slits mellan höga krav, tidsbrist och önskan om bättre hälsa. 59 procent av Gen Z, 18–29 år, i Sverige konsumerar snabba energilösningar flera gånger i veckan och 19 procent gör det varje dag. Samtidigt oroar sig 52 procent över att deras kost har en negativ påverkan på hälsan, en ökning med 24 procentenheter sedan förra årets mätning.

25 procent av Gen Z uppger att de inte äter tillräckligt med frukt och grönt eftersom de ersätter det med snabb energi. 47 procent väljer oftare mat som ger snabb energi än mat som ger långsiktiga hälsofördelar.

– Jag är sällan särskilt oroad över att unga dricker en shake eller äter en bar då och då. För ungdomar som tränar hårt kan den typen av produkter vara praktiska komplement ibland. Problemet är snarare det man riskerar att välja bort som en följd av det man stoppar i sig. När snabb energi börjar ersätta frukt, grönsaker och vanlig mat, blir det mer bekymmersamt ur ett näringsperspektiv, kommenterar Linda Bakkman, näringsfysiolog och doktor i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

Låg tilltro till produkterna

Rapporten visar också en klyfta mellan konsumtion och tilltro. 88 procent av svenskarna uppger att de inte tror att snabba energikällor lever upp till vad de lovar. Endast 3 procent känner tilltro till att protein- och energiboostade produkter ger tillräckligt med näring. 54 procent svarar att de inte vet hur produkterna påverkar den långvariga hälsan.

Däremot uppger 77 procent att de vet vilken mat som ger långvarig energi och inte bara en kort energikick.

Endast 11 procent av svenskarna äter tillräckligt med frukt och grönt, motsvarande 400 gram per dag enligt WHO:s rekommendationer. De vanligaste orsakerna till att inte äta tillräckligt är att man saknar inspiration, (31 procent) eller att man inte har tid, (28 procent). Ekonomiska skäl anges som skäl av 27 procent.

The Vegocracy Report bygger på en internationell undersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Picadeli. Studien omfattar över 12 000 intervjuer med män och kvinnor i åldern 18–65 år i Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien och USA. Minst 1 000 intervjuer genomfördes i varje land. Intervjuerna genomfördes mellan november 2025 och januari 2026.