Forskning

Metabol ohälsa och fetmarelaterad cancer

Under upp till 40 år har nära 800 000 personer från Sverige, Norge och Österrike följts utifrån hur deras BMI och metabola hälsa påverkar risken att … Läs mer,

Redaktionen 29 mars, 2023 • Uppdaterades 28 maj, 2025 • 2 minuters läsning

Under upp till 40 år har nära 800 000 personer från Sverige, Norge och Österrike följts utifrån hur deras BMI och metabola hälsa påverkar risken att drabbas av fetmarelaterade cancersjukdomar. Studien visar att metabol ohälsa avsevärt ökar risken för vissa cancerformer, vid normalvikt såväl som vid övervikt och fetma.

Det är sedan tidigare känt att fetma kan kopplas till dryga tiotalet olika cancersjukdomar. Nu har forskare i ett europeiskt samarbete som drivs från Lunds universitet inkluderat metabol hälsa i epidemiologiska studier om fetmarelaterad cancer. Syftet är att kartlägga hur metabol hälsa samverkar med kroppsvikt avseende risk för fetmarelaterad cancer.

I en studie som nu publiceras i Journal of the National Cancer Institute har forskarna inkluderat data från hälsoundersökningar och nationella register från närmare 800 000 individer under åren 1972–2014. Genom att väga samman uppgifter om blodtryck, blodglukos och blodfetter i form av triglycerider fick de fram en metabol poäng som avgjorde om personerna ansågs metabolt hälsosamma eller ohälsosamma. Utifrån BMI (Body Mass Index) delades personerna också in i kategorierna normalviktig, överviktig eller fet.

– Ofta kopplas metabol ohälsa ihop med fetma, men man behöver inte vara överviktig för att lida av metabol ohälsa. Därför är det relevant att studera hur metabol ohälsa spelar in i sambandet mellan BMI och fetmarelaterad cancer, säger Tanja Stocks, forskare och docent i epidemiologi, som har lett studien.

Under uppföljningstiden på upp till 40 år diagnosticerades 23 630 individer med en fetmarelaterad cancer. Det var ingen överraskning för forskarna att ett högre BMI ökade risken för cancer, men även metabol ohälsa i sig självt var förenat med en ökad risk.

Den högsta risken påträffades bland individer med metabolt ohälsosam fetma, vilket var förenat med högst risk för cancer i lever, njure, och bland kvinnor även för endometriecancer (cancer i livmoderkroppen). Ett viktigt fynd var också att metabol ohälsa ensamt utgjorde en ökad risk för fetmarelaterad cancer oavsett om man var normalviktig, överviktig eller hade fetma.

Studien kan inte visa på orsakssamband, men forskarna såg att fetma och metabol ohälsa samspelar på ett sätt som ökade risken för vissa cancerformer mer än förväntat när de två faktorerna kombineras.

Metabolically (un)healthy obesity and risk of obesity-related cancers: a pooled study

Journal of the National Cancer Institute, 17 januari 2023.

Stock.adobe.com

Diabetes

Typ 1-diabetes: svårt att räkna kolhydrater

Även erfarna användare av kontinuerlig glukosmätning (CGM) upplever stora svårigheter att bedöma kolhydratintag korrekt. Det visar en ny svensk studie om vuxna med typ 1-diabetes som också pekar på ett tydligt behov av ökat dietiststöd i vården.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 17 december, 2025 • 2 minuters läsning

Studien är en tvärsnittsstudie baserad på en elektronisk enkät till vuxna med typ 1-diabetes vid tre diabetesmottagningar i Sverige. Försteförfattare är dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson, och studien är publicerad i BMJ Open. Uppgifter om glukoskontroll hämtades från Nationella diabetesregistret.

Avvikelser från kostrekommendationer

De...

Forskning

40 % av tonårsflickor har järnbrist – stark koppling till blödning och kost

Mer än varannan tonårsflicka har riklig menstruationsblödning och fyra av tio har järnbrist. Det visar en ny svensk tvärsnittsstudie som pekar på tydliga samband mellan menstruationsförluster, kostmönster och risken för järnbrist.

Nina Granberg 17 december, 2025 • Uppdaterades 19 december, 2025 • 1 minuts läsning

Studien är genomförd på två gymnasieskolor i Sverige och omfattar 394 flickor i åldern 15 år och uppåt, samtliga efter menarche (flickor som börjat menstruera).

Resultaten visar att 53 procent av deltagarna rapporterade riklig menstruationsblödning. Andelen med järnbrist, definierad som ferritin <15 µg/L, var 40 procent.

I den univariata analysen var riklig menstruations-blödning associerad med tre gånger högre odds för järnbrist jämfört med normal menstruation. En köttrestriktiv kost var också associerad med ökad risk, med 3,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med allätarkost.

Kombination ger kraftigt ökad risk

Den tydligaste ökningen sågs när dessa faktorer sammanföll. Flickor som både hade riklig menstruationsblödning och åt köttrestriktivt hade 13,5 gånger högre odds för järnbrist jämfört med flickor med normal menstruation och allätarkost.

Anna Stubbendorff, en av studiens författare som är dietist och doktorand i hållbar nutrition vid Lunds universitet, skriver på LinkedIn:

”Våra resultat visar att ett fokus på kosten ensamt är otillräckligt. Järnbrist är starkt kopplad till menstruationsförluster.”

Studien pekar på vikten av att inkludera frågor om menstruationsmönster vid bedömning av järnstatus hos tonårsflickor, särskilt i kombination med köttrestriktiva kostmönster. Författarna lyfter att både låg tillförsel och höga förluster kan bidra till att järnbrist förblir oupptäckt i denna åldersgrupp.

Läs mer om studien HÄR.